Så kan du förebygga hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar orsakar flest dödsfall hos både kvinnor och män. För att leva länge och hålla oss friska är det därför hjärt- och kärlhälsan som de flesta av oss behöver bry oss om. Men vilka sjukdomar rör det sig egentligen om och hur kan man förebygga dem? Det ska vi gå igenom här.

Vad räknas som hjärt- och kärlsjukdomar?

Hjärt- och kärlsjukdomar innefattar bland annat hjärtinfarkt, hjärtsvikt, rubbningar i hjärtats rytm, klaffsjukdom och stroke, liksom medfödda (genetiska) sjukdomar såsom avvikelser i hjärtats anatomi och blodfettsrubbningar.

Ett annat begrepp för hjärt- och kärlsjukdomar är cirkulationsorganens sjukdomar, ett begrepp som man bland annat hittar i Socialstyrelsens statistik om vanliga dödsorsaker.

Hur vet man om man ligger i riskzonen?

Vi kan hitta riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar både i vår livsstil och i våra gener. Vanliga riskfaktorer är:

Diabetes
Högt blodtryck
Höga blodfetter
Sömnapné
Rökning
Fetma/Obesitas
Fysisk inaktivitet
Ohälsosamma matvanor
Högt alkoholintag
Hjärt- och kärlsjukdomar finns i familjen

Det kan ibland vara svårt att själv avgöra om man ligger i riskzonen, till exempel om man har högt blodtryck, höga blodfetter eller riskerar att utveckla diabetes. Inget av dessa tillstånd brukar ge tydliga symptom till en början, utan utvecklas smygande under en längre tid. Då kan en hälsokontroll hjälpa dig att ta reda på hur du ligger till (se mer om detta nedan).

Hur kan jag förebygga hjärt- och kärlsjukdom?

Det enkla svaret är att följa råden rök inte, stressa inte, drick inte för mycket, håll normal vikt och rör på dig lite lagom. Och om du är diabetiker, se till att hålla blodsockret stabilt.

Det är dock inte alltid som sådana råd hjälper, eller motiverar oss att göra något åt vår livsstil. Problemen vi har är ofta mycket mer komplexa. Det finns många orsaker till varför vi röker, dricker mer än vi borde, äter för mycket och upplever stress.

Många faktorer i samverkan leder till ett långt och friskt liv

Inom forskningen har man länge intresserat sig för så kallade blue zones, områden i världen där många blir mycket gamla, över 100 år.

Man har identifierat inte mindre än nio gemensamma karaktäristika bland människorna i dessa områden som leder till att de lever mycket långa och friska liv:

De ägnar sig åt naturlig rörelse och får det vi brukar kalla vardagsmotion.
De känner en mening med tillvaron.
De växlar ner regelbundet, till exempel genom bön eller andra stunder av stillhet.
De äter sig inte proppmätta utan tills magen är ungefär 80 procent full. I det moderna samhället gör vi ofta tvärtom, vi fortsätter att äta efter det att vi är mätta och äter utan att vara hungriga.
De äter en kost som till stora delar består av grönsaker och baljväxter.
De dricker alkohol men det är mycket måttliga mängder och inte mer än ett till två glas per tillfälle.
De känner en tillhörighet till en tro eller livsåskådning.
De har nära band till familjen och tar hand om sina mor- och farföräldrar.
De lever i sociala grupper där folk har nära band till varandra, vilket förstärker just de vanor som gör dem långlivade.

Alla dessa karaktäristika hänger naturligt ihop. Om man lever i ett socialt sammanhang nära vänner och familj, så finns det mindre anledning att äta, dricka eller ta en cigarett för att dämpa till exempel stress, oro eller ångest.

Samma sak gäller naturligtvis om man känner att livet har en mening. Då finns det mindre anledning att äta eller bli stillasittande framför tv:n på grund av att man kanske är uttråkad.

Många vägar till bättre hälsa och ett långt och friskt liv

Blue zones finns på alla kontinenter. Därför går det inte att specificera enskilda livsmedel som man ”bör” äta. Istället kan man välja mellan ett vitt spektra av livsmedel som man själv tycker om.

Tips: Här hittar du förslag på en stor mängd härliga livsmedel av alla de slag som ger god hälsa och som kan förebygga bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.

Inte heller finns det någon specifik fysisk aktivitet som man ”bör” ägna sig åt. Istället kan man försöka undvika långa perioder av stillasittande och som människorna i blue zones försöka hålla sig rörlig under dagen.

Tips: Här kan du läsa om vad som menas med fysisk aktivitet och hitta förslag på vad du kan göra om du inte vill ägna dig åt en gruppaktivitet.

Kost och fysisk aktivitet kan även hjälpa oss att känna en djupare mening med tillvaron. Att laga en god måltid till familjen kan till exempel hjälpa oss att stressa ner och finna ro. Detsamma gäller i stort sett all fysisk aktivitet, vare sig det rör sig om svampplockning, en promenad eller en cykeltur.

Ta reda på hur du ligger till med en hälsokontroll

Det kan vara svårt att ”känna efter” om man ligger i riskzonen för till exempel högt blodtryck, höga blodfetter eller diabetes. Man kanske inte har några symtom alls eller så visar sig symtomen i ett sent skede.

En hälsokontroll kan hjälpa dig att ta reda på hur du ligger till. Det finns mindre omfattande hälsokontroller som till exempel vårt Hjärttest där vi testar hjärta och kärl, diabetes och blodstatus.

Med mer omfattande hälsokontroller såsom Hälsokontroll Kvinna, Hälsokontroll Man och Hälsokontroll XL Plus får du en bred bild av din hälsa. Dessa hälsokontroller mäter bland annat hjärta och kärl, sköldkörtel, diabetes, vitaminer och mineraler, lever, njure, blodstatus och inflammation.

Efter testet får du en digital journal där våra läkare gör en medicinsk bedömning av dina värden. Vid kraftigt avvikande provsvar ringer våra läkare upp dig. Här kan du läsa mer om våra hälsokontroller.