Hälsokontroller - förebyggande
hälsovård i en digital era
Sju av tio personer dör idag till följd av livsstilssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2 diabetes. Dessa sjukdomar utvecklas under lång tid innan symptom uppträder och innan patienten söker vård och stöd hos sjukvården. Genom att förebygga uppkomsten av livsstilssjukdomar skulle stora besparingar kunna göras inom vården. Många människor skulle dessutom få en avsevärt förbättrad livskvalitet.
Digitaliseringen har påverkat alla sektorer i samhället i olika utsträckning. Vården är ett område där utvecklingen tidigare gått långsamt och digitaliseringen uteblivit. Nu sker dock utvecklingen med rekordfart och digitaliseringens möjligheter inom vården börja gynna allt fler. Virtuella läkarbesök och digitala journaler är steg i rätt riktning, men fortfarande görs för lite för att förebygga ohälsa.
Samtidigt är allt fler människor intresserade av att ta kontroll över sin hälsa. Många av oss söker nya sätt att på bästa ta hand om oss själva genom träning, kost och andra livsstilsval. Att må bra är viktigt, och allt fler inser hur stor kontroll vi själva faktiskt kan ha över vår hälsa.
Att få tillgång till personlig data om den egna kroppen har i flera studier visat sig motivera individer till den här typen av hälsoförbättrande livsstilsomläggningar.
Efter flera hundra år av fokus på att bota, lindra och trösta ryms numera också ett stort antal förebyggande och hälsobringande åtgärder och analysmetoder inom den traditionella vården.
Ett exempel är MONICA-projektet som genomfördes i Norrbotten och Västerbotten mellan åren 1990 – 2006. I projektet ingick 59 629 personer. Tillsammans med en sköterska gick de igenom resultat från bland annat blodprov och blodtryck, och därefter diskuterade de olika livsstilsförändringar som skulle kunna hjälpa dem till ett längre och friskare liv.
Enligt en rapport från medicinska fakulteten i Umeå som publicerades 2015 hade dödligheten bland de som ingick i projektet minskat med 36 % för kvinnor och 32 % för män jämfört med en total minskning på 9,4 %.
I en kommentar till tidningen Vårdfokus i slutet av förra året sade professor Lars Weinehall som lett arbetet med hälsoundersökningar att:
Även om ovanstående exempel visar att det finns klara vinster med att förebygga ohälsa så är sjukvården till stor del upptagen med att ta hand om personer som redan blivit sjuka.
Var och en av oss får nu allt bättre möjligheter att ta ett större ansvar för vår egen hälsa, en utveckling som är positiv. För trots att vi lever allt längre har vår befolkning fortfarande stora hälsoproblem, inte minst med kroniska sjukdomar.
Werlabs arbetar med preventivt friskvårdsarbete genom sina hälsokontroller. Vår vision är att ge fler människor tillgång till information och verktyg som kan hjälpa dem att leva ett friskare och längre liv.
Varmt välkommen till den nya tidens hälsovård, en utveckling av den traditionella sjukvården - digital, individanpassad och byggd på vetenskapliga grunder.
Om denna artikel
Informationen till artikeln är hämtat från nedan angivna källor. Artikeln är skriven för att inspirera privatpersoner att ta ökat ansvar för sin långsiktiga hälsa. Artikeln är populärvetenskaplig och skall inte ses som en vetenskapligt säkerställd rekommendation. Det kan särskilt noteras att vi inte säkerställt att det inte finns bättre eller senare forskning och rön som kan komma till en annan slutsats. Det kan även noteras att artikeln är skriven av en journalist.
Källor:
• Vetenskapligt underlag om hälsoundersökningar och hälsosamtal samt en ekonomisk utvärdering
• The Västerbotten Intervention Programme
• MONICA Projektet
• Allmänna hälsoundersökningar
• Hälsoundersökningar har räddat hundratals liv
• Vården för kroniskt sjuka behöver förbättras
Gå till Alla Tester
Läs vad våra användare säger om oss här.
Gå till alla Artiklar.