Om graviditet och sjukdomar

Graviditet och sjukdom Beräknad lästid: 4:30 min

Graviditet och väntan på en ny liten människa är en spännande och livsomvälvande händelse för de allra flesta kvinnor och deras partners. Under graviditeten förändras kvinnans kropp på en mängd olika sätt för att skapa förutsättningar för att det ofödda barnet skall kunna utvecklas normalt och för att förbereda kroppen inför den kommande förlossningen. De flesta av dessa förändringar är helt normala, men ibland kan sjukdomar uppstå och det är därför bra att vara medveten om vilka sjukdomar som är vanligast och vilka signaler som man bör vara uppmärksam på.

Vänta Barn-test

1 295 kr

  • Få en bredare bild av näringsämnen och mineraler som kan påverka dig före graviditet, eller dig och barnet under graviditet
  • 24 hälsomarkörer
  • Snabba provsvar & Personlig läkarkommentar
  • Beställ med Mobilt BankID

Blodbrist/Anemi

Under graviditeten ökar risken att drabbas av blodbrist (anemi). Orsaken är oftast järnbrist, men kan även bero på brist av Vitamin B12 och Folat. Det växande fostret kräver järn för att utvecklas normalt, samtidigt som kvinnans blodvolym ökar som förberedelse inför den kommande förlossningen. Folatbrist kan förutom blodbrist även ge allvarliga fostermissbildningar i tidig graviditet.

Symtomen vid blodbrist kan vara diffusa. Trötthet, kraftlöshet, frusenhet är vanligt, likaså huvudvärk och yrsel. Det är viktigt för alla gravida att kontrollera blodvärdet (Hemoglobinvärdet) regelbundet under graviditeten. Lågt blodvärde går oftast att korrigera med järntillskott.

Graviditetsdiabetes

Hormonet insulin bildas i bukspottkörteln och krävs för att kroppens celler skall kunna använda sig av socker som energikälla. Under graviditet uppstår ett ökat insulinbehov, något kroppen oftast klarar av att själv producera. Hos vissa räcker inte denna förmåga till och blodsockret stiger till följd av detta. Hur uttalad blodsockerstegringen blir är dock mycket individuell. En lätt stegring kallas för nedsatt glukostolerans/glukoskänslighet medan en mer uttalad förhöjning klassas som graviditetsdiabetes. Vid graviditetsdiabetes stiger dock blodsockret sällan till så höga nivåer att man får några symtom. Tecken som ökade urinmängder och törst är ovanliga och man behöver därför mäta sockernivån i blodet för att upptäcka blodsockerstegringen. Ett lätt förhöjt blodsockervärde kan oftast behandlas genom ändrade kostvanor, men räcker inte detta till krävs insulinbehandling.

Graviditetsdiabetes är vanligare hos kvinnor med ärftlighet för typ 2-diabetes, vid övervikt eller fetma, högt blodtryck och hos kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS).

Graviditetsdiabetes ökar risken att drabbas av vissa graviditetskomplikationer. Barn till mödrar med diabetes är ofta större än förväntat och riskerar därför att skada axlar och skuldror i samband med en vaginal förlossning. Det är också vanligare med för tidigt födda barn och kejsarsnittsförlossningar. Dessutom är risken för havandeskapsförgiftning dubblerad.

Hos de flesta kvinnor normaliseras blodsockret efter förlossningen. Kvinnor som haft graviditetsdiabetes löper dock en kraftigt ökad risk att senare i livet drabbas av typ 2 diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom och därför rekommenderas alla kvinnor som haft graviditetsdiabetes att undvika övervikt och kontrollera fasteblodsocker och blodtryck årligen.

Sköldkörteln och graviditet

Sköldkörtelsjukdomar är vanliga. 1-2 procent av alla kvinnor har en känd sköldkörtelsjukdom före de blir gravida och underfunktion, hypotyreos, är den vanligaste rubbningen. Att sköldkörtelsjukdomar av olika slag debuterar månaderna efter förlossningen är inte heller ovanligt, likaså är det vanligt med återfall av tidigare sköldkörtelsjukdom under denna tid. Här kan du kan läsa med om hur sköldkörteln påverkas under graviditet.

Behandlingen av hypotyreos innebär att man ersätter det saknade sköldkörtelhormonet tyroxin (T4) i tablettform (oftast Levaxin). Brist på sköldkörtelhormoner under graviditet kan orsaka grav utvecklingsstörning hos det ofödda barnet.

Under graviditeten ökar sköldkörtelns aktivitet och behovet av sköldkörtelhormonet tyroxin ökar således. Kvinnor som äter tyroxin i tablettform på grund av hypotyreos behöver oftast öka dosen med 25-50 procent under graviditeten. Prover för sköldkörtelfunktionen bör därför tas redan tidigt under graviditet och sedan följas regelbundet fram till förlossningen, då man oftast kan återgå till sin tidigare tyroxindos. Dosändringar behöver diskuteras med sin behandlande läkare.

Överfunktion i sköldkörteln, hypertyreos, är mer ovanligt. Kvinnor som behandlas för hypertyreos bör undvika att bli gravida under pågående behandling. Blir man ändå gravid är det dock viktigt att behandlingen fortgår och man behöver följas via specialistmödravården.

Werlabs Vänta Barn-test

Vi har tagit fram två blodtester som är anpassade för dig som är eller försöker bli gravid. Testerna ska ses som ett komplement till de som erbjuds i mödravårdens baspaket och innefattar blodmarkörer för de vanligaste risksjukdomarna samt de vitaminer och mineraler som är särskilt viktiga för ett växande foster. Du kan läsa mer om testerna här.

Vänta Barn-test

1 295 kr

  • Få en bredare bild av näringsämnen och mineraler som kan påverka dig före graviditet, eller dig och barnet under graviditet
  • 24 hälsomarkörer
  • Snabba provsvar & Personlig läkarkommentar
  • Beställ med Mobilt BankID


Så fungerar Werlabs

Werlabs erbjuder hälsokontroller genom blodprov i samarbete med Karolinska Universitetslaboratoriet, Unilabs, Aleris, Unicare och Encia. Werlabs är registrerad vårdgivare hos Institutionen för Vård och Omsorg, IVO.

Beställ