Sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och prediabetes


Sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och prediabetes

Hjärtsjukdom är idag en av världens främsta dödsorsaker. Det har dock inte alltid varit så. Under 1990-talet och 2000-talet har prevalensen och mortaliteten för hjärt-kärlsjukdom gått från att vara ett relativt litet problem till att vara världsomfattande. Det är möjligt att avsevärt minska förekomsten genom förbättrad vård och hälsosammare livsstil, exempelvis genom ändrad kosthållning och träning.

Werlabs Hälsokontroll XL

1 395 kr

Förstå de åtta viktigaste områdena av din hälsa med 33 hälsomarkörer samt en personlig läkarkommentar. Läs mer.

Genetik eller livsstil?

Hjärtsjukdom är ett tillstånd som påverkas av genetiska faktorer såväl som av livsstil. Tills nyligen har många patienter haft inställningen att eftersom sjukdomen har genetiska orsaker finns det inget de kan göra åt saken. Forskning har visat att detta är felaktigt. Studier har visat på en stark koppling mellan hjärtsjukdom och andra kroniska sjukdomar, som prediabetes och diabetes . Forskning som publicerats i BMJ har följt en miljon människor över en tioårsperiod och funnit att prediabetes var associerat med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

Prediabetes är ett tillstånd som indikerar att en person sannolikt kommer att utveckla nedsatt glukostolerans, typ 2-diabetes.  Diabetes (både typ 1 och 2) kan leda till flertalet komplikationer och kan öka den allmänna risken att dö i förtid. Detta är en betydande dödsorsak i Sverige. Enligt en sammanställning av WHO 2014 så utgör kroniska sjukdomar 90% av dödsfallen i Sverige, av vilka diabetes utgör 2 % och hjärt-och kärlsjukdom 41%. Detta kan jämföras med cancer som utgör 25%. Typ 2-diabetes är inte bara en börda för individen. Sjukdomen kostar samhället stora pengar genom ökade sjukvårdskostnader, arbetsbortfall, sjukpension och andra sociala förmåner.

Förbättrade diagnosmetoder kan bidra till tidig upptäckt

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar diagnostisering av prediabetes genom att undersöka patientens blodsockernivå efter 10-12 timmars fasta. En blodsockernivå mellan 6,1 och 6,9 mmol/L vid fasta indikerar prediabetes. Å andra sidan, det amerikanska diabetesförbundet (ADA) förespråkar ett lägre gränsvärde, mellan 5,6 och 6,9 mmol/L. ADA lyfter även fram en annan markör i blodet, hemoglobin A1c, som ytterligare en värdefull indikator.

Hemoglobin A1c (HbA1c), eller glykerat hemoglobin, är en markör för den genomsnittliga glukosnivån under de föregående två till tre månaderna. När mängden glukos ökar binder det till proteinet hemoglobin, vilket skapar glykerat hemoglobin. HbA1c-testet visar hur mycket glukos som är bundet till hemoglobinet. Forskning gjord av Johns Hopkins Universitet drar slutsatsen att mätning av HbA1c, istället för mätning av glukos, är det bästa sättet att förutse vilka patienter som kan utveckla diabetes. Forskarna menar att förbättrade metoder för att upptäcka prediabetes kan motivera fler människor att ändra sin livsstil, vilket kan gynna deras hälsa på många sätt.

"Målet är att ta reda på vilka som löper den högsta risken inte bara att drabbas av diabetes utan även någon av dess allvarliga komplikationer, inklusive njursjukdom, hjärt-kärlsjukdom, och i värsta fall död ... HbA1c verkar vara det verktyg som är bäst lämpat för att göra detta", säger Bethany Warren från Johns Hopkins Universitet och huvudförfattare till studien. Resultaten publicerades i november förra året i Lancet Diabetes & Endocrinology.

Patienter går miste om möjligheten att förhindra livshotande tillstånd

Oavsett hur tillståndet exakt definieras eller diagnostiseras råder enighet kring några saker. Bristande kunskap och missförstånd kring de faktorer som bidrar till hjärtsjukdomar och diabetes kan innebära att patienter går miste om möjligheten att förhindra livshotande tillstånd. En bättre rutin behövs för diagnostisering och kontroll av patienter med prediabetes. En rutin som förutom att reducera risken för typ 2-diabetes även reducerar risken för komplikationer som hjärt-kärlsjukdom. Det finns ett flertal riskfaktorer relaterade till kroniska sjukdomar, där vissa (faktorer relaterade till genetik och ålder) inte kan påverkas.

För att minska risken för sjukdom krävs att patienten tar eget ansvar och aktivt deltar för att göra livsstilsförändringar, exempelvis genom att äta hälsosammare och motionera mera. Mycket kan uppnås genom livsstilsförändringar. Vad gäller typ 2-diabetes kan enkla steg som att upprätthålla ett lågt midjemått med hälsosam kost och fysisk aktivitet samt avhållande från rökning och alkohol förhindra nio fall av tio.

Blodprover ger en förståelse för hur livsstil påverkar hälsan

Regelbundna blodprovsanalyser kan upptäcka trender i glukosnivåer och känslighet för insulin så mycket som sex år innan man utvecklar typ 2-diabetes. Därmed möjliggör blodprover en förståelse för patienter hur deras livsstil påverkar deras hälsa eller hur den skulle kunna påverkas i framtiden. Forskning publicerad i The Lancet 2009 bekräftade att "förändringar i glukoskoncentration, insulinkänslighet och insulinsekretion kan ses så mycket som 3-6 år innan diabetes diagnostiseras". Därför bör markörer för hjärt-kärlsjukdom som kolesterol och triglycerider kontrolleras regelbundet, liksom glukosnivåer och markörer för insulinkänslighet.

Förebyggande åtgärder som förändrad livsstil och regelbunden kontroll av blodmarkörer kan förhindra diabetes och dess komplikationer. Därför behöver patienten vara proaktiv när det gäller att förstå vikten av livsstilsförändringar, deras syfte och nyttovinst.

Werlabs Hälsokontroll XL

1 395 kr

Förstå de åtta viktigaste områdena av din hälsa med 33 hälsomarkörer samt en personlig läkarkommentar. Läs mer.

Informationen till artikeln är hämtat från nedan angivna källor. Artikeln är skriven för att inspirera privatpersoner att ta ökat ansvar för sin långsiktiga hälsa. Artikeln är populärvetenskaplig och skall inte ses som en vetenskapligt säkerställd rekommendation. Det kan särskilt noteras att vi inte säkerställt att det inte finns bättre eller senare forskning och rön som kan komma till en annan slutsats. Det kan även noteras att artikeln är skriven av en journalist.


1. Khera, A. V., Emdin, C. A., Drake, I., Natarajan, P., Bick, A. G., Cook, N. R., Kathiresan, S. (2016). Genetic risk, adherence to a healthy lifestyle, and coronary disease. N Engl J Med, 375(24), 2349-2358. doi:10.1056/NEJMoa1605086
2. Huang, Y., Cai, X., Mai, W., Li, M., & Hu, Y. (2016). Association between prediabetes and risk of cardiovascular disease and all cause mortality: systematic review and meta-analysis. The BMJ, 355, i5953. http://doi.org/10.1136/bmj.i5953
3. World Health Organization - Noncommunicable Diseases (NCD) Country Profiles , 2014. http://www.who.int/diabetes/country-profiles/gbr_en.pdf?ua=1
4. d, Elizabeth Selvin. Comparative prognostic performance of definitions of prediabetes: a prospective cohort analysis of t Bethany Warren, James S Pankow, Kunihiro Matsushita, Naresh M Punjabi, Natalie R Daya, Morgan Grams, Mark Woodwarhe Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) study. The Lancet Diabetes & Endocrinology, 2016; DOI: 10.1016/S2213-8587(16)30321-7
5. Mozaffarian D, Kamineni A, Carnethon M, Djoussé L, Mukamal KJ, Siscovick D. Lifestyle Risk Factors and New-Onset Diabetes Mellitus in Older Adults, The Cardiovascular Health Study. Arch Intern Med.2009;169(8):798-807. doi:10.1001/archinternmed.2009.21 http://jamanetwork.com/journals/jamainternalmedicine/fullarticle/414910
6. Mozaffarian D, Kamineni A, Carnethon M, Djoussé L, Mukamal KJ, Siscovick D. Lifestyle Risk Factors and New-Onset Diabetes Mellitus in Older Adults, The Cardiovascular Health Study. Arch Intern Med.2009;169(8):798-807. doi:10.1001/archinternmed.2009.21 http://jamanetwork.com/journals/jamainternalmedicine/fullarticle/414910

Gå till alla Artiklar