Stress - ett invecklat fenomen

Stress Beräknad lästid: 5 min

Efter nyår rivstartar det mesta. Avslappnande soffmys ersätts av jobb och fullspäckade almanackor. När vår stressnivå ökar så är det viktigt att hitta sätt för att också kunna gå ner i varv. Har du koll på vad stress gör med din kropp?

När psykologen Cliff Arnall, på uppdrag av en PR-byrå, för elva år sedan utnämnde den tredje måndagen i januari till årets mest deprimerade dag kunde han knappast ana vilket stort genomslag hans fullständigt ovetenskapliga antagande skulle få. Igenkänningsfaktorn var förmodligen det största skälet till att denna ”årets deppigaste dag” fick sådant genomslag i media över hela världen.

Januari är en tuff månad, i synnerhet för oss nordbor. Det är kallt, fortfarande mörkt, julmyset är över och det är dags att gå tillbaka till jobb, skola och vardagsrutiner. Allt drar igång igen, med full fart. Kanske bör vi också därför utnämna januari till årets stressigaste månad? Med andan i halsen möter vi det nya året vilket inte alls är särskilt hälsosamt.

Stressrelaterade besvär ökar i det svenska arbetslivet. Under 2014 hade nästan var fjärde sysselsatt svensk haft olika besvär som orsakats av deras arbete, rapporterade Statistiska centralbyrån (SCB),och de angav stress som en av de mest tongivande orsakerna. Kvinnor var värre drabbade än män.

Vad är stress?

Stress är ett invecklat fenomen både psykologiskt och fysiologiskt. Stressreaktioner insöndrar hormoner som står för en mängd processer i kroppen, bland annat i vårt blod och i immunsystemet. Stress påverkar också tillväxt, åldrandeprocesser och kroppens förmåga att lagra energi. Några viktiga komponenter hittar vi i kroppens så kallade stress-axel, eller HPA-axeln som den också kallas. Axeln är ett system av bland annat hormoner och körtlar som utgör kroppens svar på vår mänskliga flykt- och kamprespons. HPA-axeln har fått sitt namn efter de engelska uttrycken för hypotalamus, hypofys och binjuren. I hotfulla eller ansträngande situationer ökar insöndringen av hormonet kortikotropin från hypofysen. Kortikotropin transporteras via blodet till binjurarna där det stimulerar utsöndring av adrenalin, kortisol och noradrenalin till blodbanan. Dessa tre hormoner är de viktigaste stresshormonerna och de har en rad effekter på kroppen.

Stress kan sannolikt bidra till några av våra vanliga folksjukdomar. Hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2 diabetes är några sådana sjukdomar som tycks kunna förvärras hos en person som lever med ett långvarigt stresspåslag utan möjlighet till återhämtning.

Stress kan förenklat brytas ned i två olika beståndsdelar. Stressorer, det som orsakar stress – och stressreaktioner, alltså vårt högst individuella sätt att reagera på olika typer av stressorer. Det finns både positiva och negativa stressorer. Till de positiva räknas exempelvis fysisk aktivitet. Negativa stressorer kan vara sådant som störd nattsömn eller att sitta fast i en bilkö. Hur vi sedan reagerar på de här stressorerna hänger samman med flera saker, bland annat hur de olika stressorerna påverkar oss rent psykologiskt, men också hur kroppen rent fysiologiskt reagerar på stressen.

Tänk efter själv; när du i perioder omges av en stor mängd stressorer, har du då svårt att hantera även de mer vardagliga stressorerna som till vardags inte brukar påverka dig nämnvärt?

Följande effekter kan ses vid stress:

  • Högt blodtryck
  • Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom
  • Magsår
  • Psykisk ohälsa

Känner du dig stressad? Vad kan du göra åt det?

  • Agera. Att genomföra bestående livsstilsförändringar för att förbättra sin hälsa kan minska på stress.
  • Träna. Fysisk aktivitet förbättrar humöret och bidrar till förbättrad koncentration. Försök att få till en regelbunden träningsrutin.
  • Ät. Nyttig och sund kost kan hjälpa dig att gå ned i vikt eller hålla vikten på en hälsosam nivå och bidrar till en jämn energinivå.
  • Meditera. Mindfulness och andra typer av medveten närvaro ger hjärnan en paus och minskar kroppens stresspåslag.
  • Öka förutsägbarheten. För en majoritet av befolkningen, men inte för alla, kan det vara rejält stressdämpande att göra livet mer förutsägbart, inrutat om du så vill.
  • Umgås.Sociala nätverk och umgängen, i synnerhet sådana där du får möjlighet att hjälpa eller stötta andra andra, har visat sig kunna dämpa stress.
  • Hitta rätt vägar. Lär dig känna igen dina stressorer och hitta sätt att hantera dem som fungerar för just dig. Det handlar inte alltid om att kämpa sig ut ur det som är jobbigt och stressande. Ibland kan ett helt nytt angreppssätt eller ett nytt sätt att tänka på ett problem vara det som allra bäst dämpar stresspåslaget.

Vi på Werlabs försöker genom kunskap bidra med motivation till att se sin hälsa ur ett långsiktigt perspektiv.


Våra blodprov

Så fungerar Werlabs

Werlabs erbjuder hälsokontroller genom blodprov i samarbete med Karolinska Universitetslaboratoriet, Unilabs, Aleris, Unicare och Encia. Werlabs är registrerad vårdgivare hos Institutionen för Vård och Omsorg, IVO.

Beställ