Vad är typ 3-diabetes?


Hjärnan


I USA kallas Alzheimers för diabetes typ-3. Det är ingen vedertagen medicinsk benämning, åtminstone inte än. Men ny forskning ser samband mellan diabetes och Alzheimer.

Sedan lång tid tillbaka har det funnits vetenskapligt säkerställda samband mellan osund kosthållning och välfärdssjukdomarna fetma och typ-2 diabetes. Nu tycks vetenskapen också snart redo att vetenskapligt säkerställa sambandet mellan osunda matvanor, onormalt höga blodsockervärden och demenssjukdomen Alzheimers.

Vad är typ 3-diabetes?

Begreppet typ 3-diabetes, som ett annat ord för Alzheimers, myntades redan år 2005 i den vetenskapliga tidskriften National Review of Medicine. Sambandet mellan åkommorna har därefter omskrivits många gånger, bland annat i den populärvetenskapliga tidskriften New Scientist år 2012. Men först nu börjar de vetenskapligt säkerställda bevisen för sambanden publiceras.

Läkarvetenskapen har sedan länge sett att diabetiker också drabbas av Alzheimers i högre utsträckning än icke-diabetiker. Men för att inte blanda ihop begreppen allt för mycket bör vi, innan vi går närmare in på sambandet mellan blodsocker och demens, först reda ut vad diabetes är och vad som skiljer de olika formerna av diabetes åt.

De två klassiska formerna av diabetes

Diabetes är ett samlingsnamn för de sjukdomar som innebär att kroppens förmåga att förbränna socker försämras. I Sverige lever mellan tre och fyra procent av befolkningen med någon form av diabetessjukdom.

Typ 1-diabetes är, kraftigt förenklat, den form av diabetes som kräver livslång behandling med insulininjektioner. Typ 2-diabetes är en något ”lindrigare” form av diabetes som – åtminstone till en början – ofta kan hållas i schack med hjälp av kost- och livsstilsomläggning och viss medicinering, oftast då i tablettform. Så småningom kan det bli aktuellt med insulinbehandling även för typ 2-diabetes patienter.

Insulinresistens och dess roll

Det är uppenbart att så kallad insulinresistens spelar en nyckelroll både för Alzheimer- och Diabetespatienter. Insulin produceras naturligt i bukspottkörteln hos en frisk person och har till uppgift att hålla blodsockernivån på en relativt jämn nivå. Insulinresistens är ett tillstånd som innebär att kroppen hanterar sitt eget insulin sämre än vanligt. Insulinresistens kan upptäckas med hjälp av blodprov, och kost- och livsstilsomläggningar kan kraftigt bromsa den negativa utveckling som annars är ett faktum.

I början av en insulinresistens kompenserar nämligen de insulinproducerande cellerna genom att producera mer insulin, med målet att hålla blodsockernivån i kroppen inom normala gränser. Men med tiden mäktar inte cellerna med att producera tillräckligt stora mängder insulin, blodsockernivåerna i kroppen börjar då stiga och så småningom är typ 2-diabetes ett faktum.

Ungefär tio procent av Sveriges befolkning är påverkade av insulinresistens i någon grad. Ny forskning pekar alltså mot att hjärnceller hos personer som drabbats av Alzheimers blir insulinresistenta precis som celler hos diabetespatienter.

Ny forskning visar nyckeln till både diabetes och alzheimers

Nyligen publicerades en artikel i den vetenskapliga tidskriften Expert Review of Proteomics där författarna konstaterar att hormonet amylin spelar en nyckelroll både vid diabetes och alzheimers. Amylin har vid förhöjda halter en förmåga att klumpa ihop och hindra vissa celler från att producera insulin.

Forskarna föreslår i sin artikel att det finns ett samband mellan typ 2-diabetes och nedsatta kognitiva funktioner av den typ som ofta uppstår vid exempelvis Alzheimer. Vidare skriver de att den gemensamma nämnaren för de här två tillstånden är förhöjda nivåer av just amylin i hjärnan. Att hälsosam kost och fysisk aktivitet bidrar till ett längre och friskare liv kommer säkerligen inte som en nyhet för dig. Men kanske kan detta nyupptäckta samband mellan en klassisk ”kroppslig” åkomma som diabetes och en mer neurologisk sådan som demens, få fler av oss motiverade till träning och hälsosam mat – inte bara för kroppens utan också för hjärnans skull.

Vad kan du göra för att kontrollera ditt blodsocker?

  • Håll koll på dina blodsockernivåer över tid.
  • Mät då och då också ditt långtidssocker för att få en fördjupad bild.
  • Överväg att också testa ditt C-peptid värde, en insulinmarkör som kan indikera diabetes.
  • Håll koll på sambandet mellan Triglycerider och HDL som kan visa på insulinresistens.
  • Överväg att lägga om ditt kosthåll för att sänka kroppens insulinpåslag.
  • Träna, fysisk aktivitet och i synnerhet styrketräning har visat sig ha positiva effekter på vår insulinkänslighet.

Vilka tester kan man göra?

I synnerhet finns det två tester används för att diagnostisera diabetes:

  1. HbA1c (även kallat långtidssocker)
    • Speglar hur blodsockret har under de senaste 2-3 månaderna. 39-47 mmol/l så är i farozonen. 48 mmol/l eller mer indikerar att man har diabetes.
  2. Fastande Blodsocker
    • Detta är ditt nuvarande blodsockervärde så som det uppmätts i blodet vid provtagningstillfället. Mellan 5.6–7.0 mmol/l innebär att man är i riskzonen för att på sikt utveckla diabetes. När värdet är högre än 7.0 mmol/l diagnostiseras man med diabetes.

Om Werlabs

Werlabs gör det möjligt att göra återkommande blodprov på ett smidigt sätt så du kan se hur dina värden utvecklas över tid. Vi har över 130 provtagningsställen över hela landet i samarbete med den svenska hälso- och sjukvården. Du hittar det närmsta provtagningställe här.


Gör vår populära hälsokontroll

Werlabs Hälsokontroll XL

1 395 kr

Förstå de åtta viktigaste områdena av din hälsa med 33 hälsomarkörer samt en personlig läkarkommentar. Läs mer.



Informationen till artikeln är hämtat från nedan angivna källor. Artikeln är skriven för att inspirera privatpersoner att ta ökat ansvar för sin långsiktiga hälsa. Artikeln är populärvetenskaplig och skall inte ses som en vetenskapligt säkerställd rekommendation. Det kan särskilt noteras att vi inte säkerställt att det inte finns bättre eller senare forskning och rön som kan komma till en annan slutsats. Det kan även noteras att artikeln är skriven av en journalist.


1. National review of medicine
2. NY Times
3. Insulin.se
4. Forska Sverige
5. Expert Review of Proteomics

Gå till alla Artiklar