Lästid: 3 minuter

Uppdaterad: 2025-10-20

Mental nedvarvning - Därför är psykologisk återhämtning avgörande för hållbar prestation

I en tid präglad av högt tempo, konstant uppkoppling och ökande krav på effektivitet är psykologisk återhämtning inte bara en fördel, utan en nödvändighet för hållbar prestation och välmående på arbetsplatsen. HR-avdelningar har en nyckelroll i att skapa förutsättningar för detta. Werlabs samarbete med Mindler belyser vikten av att integrera psykisk och fysisk hälsa och visar hur ni konkret kan hjälpa era medarbetare att prestera hållbart över tid.

Vad säger forskningen om psykologisk återhämtning?

Psykologisk återhämtning handlar om mer än bara fysisk vila. Det innebär en aktiv process där hjärnan får möjlighet att bearbeta och släppa arbetsrelaterade tankar, oro och stress. Ny forskning understryker vikten av detta för både produktivitet och psykisk hälsa. En studie publicerad i Journal of Occupational Health Psychology (2021) visar att medarbetare som regelbundet praktiserar psykologisk återhämtning upplever mindre stress, bättre kognitiv förmåga och ökad arbetsglädje.

Däremot kan utebliven psykologisk återhämtning leda till kronisk stress, försämrad koncentrationsförmåga, sömnproblem och ökad risk för utmattningssyndrom. Detta påverkar inte bara individens hälsa utan också företagets produktivitet och lönsamhet negativt.

Werlabs och Mindler – ett integrerat synsätt på hälsa

Werlabs samarbetar med Mindler för att kombinera fysisk och psykisk hälsa i en sammanhängande och individanpassad lösning. Genom att identifiera fysiska indikatorer på stress och komplettera med psykologisk rådgivning från Mindlers psykologer, får medarbetarna helhetsstöd för att förbättra sin psykiska motståndskraft och återhämtning.

Praktiska råd för psykisk återhämtning på arbetsplatsen

Här är några praktiska steg HR-avdelningen kan ta för att stötta medarbetarnas psykologiska återhämtning:

  • Främja medveten närvaro (mindfulness): Skapa rutiner för korta pauser under arbetsdagen där medarbetare aktivt kan släppa arbetsuppgifter och fokusera på närvaro i nuet. Studier visar att även korta mindfulnessövningar kan sänka stressnivåer och öka koncentrationsförmågan.

  • Uppmuntra rörelse och fysisk aktivitet: Fysisk rörelse hjälper inte bara kroppen att varva ner utan har också dokumenterade positiva effekter på hjärnan. Promenadmöten eller gruppträningar kan bidra till ökad psykisk återhämtning och stärkt social gemenskap.

  • Flexibla arbetstider och arbetsformer: Erbjud flexibla arbetsformer som möjliggör bättre balans mellan arbete och fritid. Medarbetare som kan styra sin tid och arbetsplats rapporterar generellt bättre psykologisk återhämtning.

  • Utbilda chefer och ledare: HR bör utbilda chefer och ledare i vikten av att vara förebilder för mental nedvarvning och uppmuntra regelbunden återhämtning hos sina medarbetare.

  • Erbjud lättillgängligt psykologiskt stöd: Genom Mindler kan företag erbjuda digitala samtal med legitimerade psykologer. Detta gör det enkelt och avdramatiserat för medarbetare att få stöd i tidigt skede, vilket minskar risken för långvarig stress och sjukskrivning.

Sammanfattningsvis är psykologisk återhämtning en nyckelkomponent för långsiktig hållbar prestation. Genom Werlabs och Mindlers samarbete kan ni som HR-avdelning ta konkreta steg för att integrera psykisk hälsa i ert förebyggande hälsoarbete, skapa en mer hållbar arbetsplats och därigenom stärka företagets konkurrenskraft.

Redaktör: Werlabs läkarteam

Granskad av: Nadia Forsberg, specialistläkare i Internmedicin, Werlabs

Källor

  1. Sonnentag, S., & Fritz, C. Recovery experiences from work: Theoretical and empirical perspectives. Journal of Occupational Health Psychology, 2021.

  2. Arnetz, B., et al. Stress and recovery from work: A systematic review. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 2022.

  3. Eby, L. T., et al. Mindfulness training and employee well-being: A meta-analysis. Journal of Occupational Health Psychology, 2020.

  4. Chung, H., et al. Flexible working and unpaid overtime in the UK: The role of gender, parental and occupational status. Social Indicators Research, 2020.