Lästid: 6 minuter

Uppdaterad: 2025-10-27

Andropaus hos män – så känner du igen tecken på testosteronbrist

Andropaus är männens motsvarighet till klimakteriet och innebär en gradvis minskning av testosteron från 30–40-årsåldern. Vanliga symtom är trötthet, minskad sexlust och ökad bukfetma. Genom en hälsokontroll hos Werlabs kan du kontrollera dina testosteronnivåer och få personlig vägledning för att förbättra ditt välmående.

Innehållsförteckning:

  • Vad är andropaus?

  • Symtom på testosteronbrist

  • Hälsokonsekvenser av lågt testosteron

  • Behandling och livsstilsåtgärder

  • Att främja god hälsa som man

  • Hur kan Werlabs hjälpa dig?

  • Så går ett testosterontest till

  • Nästa steg efter testet

  • Vanliga frågor

Andropaus, ibland kallat "manligt klimakterium", syftar på männens gradvisa hormonförändring med åldern. Till skillnad från kvinnors klimakterium – som innebär ett relativt plötsligt bortfall av östrogen och progesteron vid 45–55 års ålder – sker ingen lika abrupt hormonell omställning hos män. I stället sjunker testosteronnivåerna långsamt och successivt med stigande ålder. Redan från omkring 30–40-årsåldern börjar testosteronhalten falla, i genomsnitt med cirka 1% per år. För vissa kan minskningen gå snabbare och för andra långsammare- gener och levnadsvanor spelar in. Vid 70–75 års ålder kan en genomsnittlig man ha 30–50% lägre testosteron än han hade i 20–30-årsåldern. Denna utdragna process benämns ibland andropaus eller mer medicinskt Late-Onset Hypogonadism (LOH). Andropaus är dock ingen tydlig brytpunkt på samma sätt som kvinnors klimakterium; förändringen är smygande och svårfångad. Många män behåller relativt normala hormonnivåer högt upp i åldrarna utan märkbara besvär. Samtidigt utvecklar en andel män symtom på testosteronbrist – ett tillstånd som kan påverka livskvaliteten.

Vad är andropaus?

Andropaus är alltså det tillstånd där en åldrande mans testosteronnivåer sjunker till den grad att symtom på androgenbrist kan uppstå. Ordet kommer av androgener (manliga könshormoner) och paus (upphörande), men det rör sig inte om ett plötsligt stopp. Snarare sker en långsam minskning över årtionden. Tillståndet kallas ibland även sent debuterande hypogonadism. Den gradvisa nedgången i testosteron börjar ofta i medelåldern och fortskrider sedan resten av livet. Hormonsvängningarna är mindre dramatiska än vid kvinnligt klimakterium; män har ingen "före- och efterperiod" med tydlig start. Detta gör att andropausen kan vara svår att urskilja – både för individen själv och för läkare. Förändringarna smyger sig på och kan lätt avfärdas som vanligt åldrande.

Alla män drabbas inte på samma sätt. Vissa kan ha lågt testosteron utan att känna av tydliga symtom, medan andra märker av påtagliga förändringar trots att deras hormonvärden kanske bara sjunkit måttligt. Andropaus är därför delvis ett "dolt" tillstånd. Många känner inte till att det existerar, och besvär som orsakas av hormonnedgången tillskrivs ofta andra orsaker. Att öka kunskapen om andropaus kan hjälpa män att förstå sig själva bättre när de blir äldre.

Symtom på testosteronbrist

När testosteronhalten sjunker över tid kan en rad kroppsliga och mentala förändringar uppstå. Tecknen kommer ofta smygande och kan initialt vara diffusa. Vanliga symtom som kopplas till lågt testosteron inkluderar bland annat:

  • Minskad sexlust (libido)

  • Svårigheter att få eller behålla erektion (erektil dysfunktion)

  • Trötthet och brist på energi

  • Nedstämdhet, depression eller ökad irritabilitet

  • Minskad muskelstyrka och muskelmassa

  • Viktuppgång och ökad fettmassa, särskilt bukfetma

  • Sämre koncentrationsförmåga och mental skärpa

  • Nedsatt ork, uthållighet och fysisk prestationsförmåga

  • Ibland svettningar eller värmevallningar

Dessa symtom utvecklas gradvis och det är lätt att avfärda dem som naturliga ålderstecken eller stressrelaterade problem, i stället för att koppla dem till hormonnivån. Exempelvis kan en minskad sexlust eller nedstämdhet skyllas på livsstilsfaktorer eller psykologiska orsaker, utan att man beaktar testosteronbrist. Andropaus misstas därför ofta för ”vanligt åldrande”. Det är viktigt att notera att symtomen ovan inte är specifika för just testosteronbrist – de kan ha många orsaker. Men om flera av dessa tecken uppträder samtidigt hos en medelålders eller äldre man, kan det vara värt att undersöka hormonstatus.

Hälsokonsekvenser av lågt testosteron

Förutom att påverka välmående och livskvalitet på kort sikt, kan en långvarigt låg testosteronnivå få mer djupgående effekter på hälsan. Forskning har funnit kopplingar mellan hypogonadism hos äldre män och en ökad risk för en rad metabola och kroniska sjukdomar. Lågt testosteron hänger ofta samman med metabola syndromet – en kombination av fetma (framför allt bukfetma), nedsatt insulinkänslighet/typ 2-diabetes samt ogynnsamma blodfetter. Män med testosteronbrist tenderar att oftare utveckla diabetes typ 2 och höga kolesterolvärden, jämfört med män med normal hormonstatus.

Testosteron spelar också en roll för benhälsan. Kroniskt låga nivåer bidrar till minskad bentäthet, vilket över tid kan leda till osteoporos (benskörhet) och ökad risk för benbrott. Hjärt-kärlsystemet påverkas också; studier indikerar samband mellan lågt testosteron och högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt. Det är dock komplicerat att avgöra orsak och verkan – övervikt, dålig kondition och andra riskfaktorer kan samspela med hormonnivåerna.

Även hjärnan kan påverkas och nuvarande forskning fokuserar på möjliga kopplingar mellan testosteronbrist och kognitiv svikt hos äldre män, till exempel om låg testosteronnivå kan öka risken för demens eller Alzheimers. I dagsläget är svaren inte entydiga, men hormonet tycks ha inflytande på flera organsystem, inklusive hjärnans funktion.

Det är viktigt att understryka att många av dessa samband fortfarande utreds vetenskapligt. Bara för att två faktorer är kopplade betyder det inte att det ena direkt orsakar det andra. Testosteronbrist kan både vara en konsekvens av dålig hälsa och en bidragande orsak. Klart är dock att en balanserad hormonstatus är en del av ett komplext pussel i mannens hälsa. Män med låga testosteronvärden som också lider av övervikt, högt blodsocker eller högt blodtryck bör vara medvetna om att dessa faktorer tillsammans ökar risken för allvarliga sjukdomar. Det blir därför viktigt med en helhetssyn på hälsan.

Visste du att… redan vid 50 års ålder kan vissa män ha tappat över 20% av den testosteronnivå de hade som unga – men förändringar i levnadsvanor kan bromsa nedgången.

Behandling och livsstilsåtgärder

Hur ska man då göra om man misstänker andropaus eller testosteronbrist? Med en hälsokontroll kan man kontrollera testosteronhalten. Normalt varierar testosteronvärden mycket mellan individer, men onormalt låga värden hos en man med tydliga symtom kan leda till diagnosen sen hypogonadism. I ett sådant fall finns två huvudspår: medicinsk behandling och/eller förändringar i levnadsvanor.

Testosteronersättning i form av läkemedel (gel, plåster, injektioner m.m.) kan i vissa fall erbjudas. Syftet är att lyfta hormonhalten till en mer ungdomlig nivå. Studier har visat att testosteronbehandling kan förbättra muskelstyrka, öka bentätheten och hjälpa sexualfunktionen (t.ex. bättre erektionsförmåga och libido). En del män upplever också piggare humör och mer energi. Behandling är dock inte riskfri och läkaren gör en noggrann bedömning innan behandling sätts in. Sammantaget är testosteronbehandling främst aktuell för dem med uttalad brist och besvär, och beslut tas individuellt.

För majoriteten av män med lätt till måttlig testosteronsänkning är förändringar i levnadsvanor första steget. I många fall kan hälsosammare levnadsvanor höja testosteronnivån naturligt eller bromsa den nedåtgående trenden. Regelbunden motion är särskilt betydelsefull. Både konditionsträning och styrketräning har visat sig kunna öka testosteron (åtminstone tillfälligt direkt efter passet) och framför allt förbättra de symtom som liknar testosteronbrist, såsom trötthet och nedsatt muskelstyrka.

Kosthållningen spelar också roll: kraftig övervikt dämpar testosteronnivåerna, så en balanserad diet som främjar normalvikt är gynnsam. Viss forskning tyder på att brist på vissa näringsämnen (till exempel vitamin D och zink) kan påverka testosteron, men i första hand handlar det om helheten i kosten. Sömn och stress är två andra faktorer. Kronisk sömnbrist och långvarig stress kan störa hormonbalansen. Att prioritera god sömn och försöka minska negativ stress (genom avslappning, friskvård eller förändringar i livssituationen) kan därmed hjälpa kroppens egen hormonproduktion. Slutligen bör man undvika överdrivet alkoholintag och förstås inte använda anabola steroider eller andra preparat – sådant rubbar hormonaxeln och kan på sikt sänka den naturliga testosteronproduktionen.

Det viktigaste är att man känner till att andropaus existerar. Om man vet varför kroppen kanske ändras efter 40, blir det lättare att bemöta det med rätt åtgärder.

Att främja god hälsa som man

Statistiskt sett drabbas män oftare än kvinnor av vissa allvarliga hälsoproblem och män har också något kortare medellivslängd. Globalt lever män i genomsnitt ungefär 5 år kortare än kvinnor. Män har dessutom högre sjukdomsbörda i många av de vanligaste sjukdomarna. Exempelvis är risken för hjärt- och kärlsjukdom generellt högre hos män och vissa cancerformer är också vanligare hos män.

Förebyggande hälsovård gör stor skillnad. Som man, särskilt när man passerat 30–40-årsåldern, kan det vara klokt att ta för vana att regelbundet se över sin hälsa. Här är några viktiga områden att tänka på:

  • Årliga hälsokontroller: Genom att kolla upp ditt blodtryck, blodsocker, blodfetter, levervärden och liknande en gång per år kan du upptäcka tidiga tecken på problem. Om något värde avviker – till exempel om blodsockret börjar krypa upp eller om kolesterolet är förhöjt – hinner du lägga om kursen i tid. Tidiga insatser, som koständring eller läkemedel vid behov, kan då förhindra utvecklingen av sjukdom.

  • Rör på dig och stärk kroppen: Regelbunden fysisk aktivitet är en hörnsten för god hälsa. Motion stärker hjärta och kärl, hjälper till att hålla vikten, och kan till och med bidra till mer balanserade hormonnivåer. Sikta på en blandning av konditionsträning (t.ex. promenader, löpning, cykling) och styrketräning för att bygga eller bibehålla muskelmassan. Träning har också stor effekt på humöret och energinivån.

  • Hälsosam kost: En balanserad kost rik på grönsaker, frukt, fullkorn, nyttiga fetter (som fet fisk, olivolja, avokado) och magra proteiner ger kroppen bränsle och byggstenar den behöver. Fiberrik mat och omättade fetter är bra för hjärtat och kärlen. Protein gynnar musklerna. Vitaminer och mineraler från växtbaserad kost bidrar till allt från immunförsvar till hormonproduktion. Försök begränsa sockerrika livsmedel och ultraprocessad mat – de bidrar till viktuppgång och inflammation i kroppen. En sund kosthållning ger bättre förutsättningar för att må bra både nu och i längden.

  • Undvik tobak och var måttlig med alkohol: Rökning är en av de enskilt farligaste vanorna för hälsan. Män som röker drabbas i högre grad av lungcancer, KOL, hjärtinfarkt och stroke. Att sluta röka (eller aldrig börja) är något av det bästa du kan göra för din framtida hälsa – vinsterna är enorma oavsett ålder. Även snus och andra tobaksprodukter har negativa effekter på kärl och tandkött. Alkohol i stora mängder tär också på kroppen (lever, hjärna, hjärta) och kan sänka testosteronnivån tillfälligt.

  • Ta hand om din mentala hälsa: Att hantera stress, sova ordentligt och ha balans mellan arbete och fritid är avgörande för välmåendet. Kom ihåg att hjärnan är en del av kroppen; att må bra mentalt hjälper även fysisk hälsa, och vice versa.

Genom att känna till fenomen som andropaus och genom att förstå hur din kropp förändras med åren, står du bättre rustad att göra kloka val. Små steg som att göra regelbundna hälsokontroller, motionera regelbundet, äta sunt och lyssna på kroppens signaler kan tillsammans göra att du får leva ett längre, friskare och mer rikt liv. Att bli äldre är oundvikligt – men hur vi åldras kan vi påverka. Ta hand om dig själv, och våga ta kommandot över din hälsa!

Redaktör: Werlabs läkarteam

Granskad av: Daniel Andersson, specialistläkare i Endokrinologi och diabetes, Institutionen för medicin vid Karolinska Institutet, Stockholm samt Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge