Diabetes typ-3 - en annorlunda form av diabetes
Diabetes är ett samlingsnamn för de sjukdomar som innebär att kroppens förmåga att förbränna socker försämras. I Sverige lever mellan tre och fyra procent av befolkningen med någon form av diabetessjukdom. Diabetes typ-1 och typ-2 är de vanligaste formerna.
Skillnader mellan typ-1 och typ-2
Typ 1-diabetes är, kraftigt förenklat, den form av diabetes som kräver livslång behandling med insulininjektioner. Typ 2-diabetes är en något ”lindrigare” form av diabetes som – åtminstone till en början – ofta kan hållas i schack med hjälp av kost- och livsstilsomläggning och viss medicinering, oftast då i tablettform. Så småningom kan det bli aktuellt med insulinbehandling även för typ 2-diabetes patienter.
Vad är diabetes typ-3?
Diabetes typ-3 är inte en ny diabetessjukdom utan är en form av diabetes som verkar ha en koppling till demenssjukdomen Alzheimers. Vad man vet sen tidigare är att diabetiker drabbas ofta av demens. Man vet också att Alzheimerpatienter ofta har förhöjt blodsocker.
Därför har vissa forskare börjat forska i sambandet mellan sjukdomarna och ställer sig frågan om Alzheimers i själva verket inte bara är en diabetessjukdom. Begreppet som sådant myntades redan år 2005 i den vetenskapliga tidskriften National Review of Medicine.
Insulinresistens och dess roll
Insulinresistens verkar spela en nyckelroll både för Alzheimer- och diabetespatienter. Insulin produceras naturligt i bukspottkörteln hos en frisk person och har till uppgift att hålla blodsockernivån på en relativt jämn nivå. Insulinresistens är ett tillstånd som innebär att kroppen hanterar sitt eget insulin sämre än vanligt. Insulinresistens kan upptäckas med hjälp av blodprov, och kost- och livsstilsomläggningar kan kraftigt bromsa den negativa utveckling som annars är ett faktum.
I början av en insulinresistens kompenserar nämligen de insulinproducerande cellerna genom att producera mer insulin, med målet att hålla blodsockernivån i kroppen inom normala gränser. Men med tiden mäktar inte cellerna med att producera tillräckligt stora mängder insulin, blodsockernivåerna i kroppen börjar då stiga och så småningom är typ 2-diabetes ett faktum.
Ungefär tio procent av Sveriges befolkning är påverkade av insulinresistens i någon grad. Ny forskning pekar alltså mot att hjärnceller hos personer som drabbats av Alzheimers blir insulinresistenta precis som celler hos diabetespatienter.
Ny forskning visar nyckeln till både diabetes och Alzheimers
Redan för ett sekel sedan konstaterade läkaren Alois Alzheimer att en speciell form av protein, även kallad amyloida plack, kunde påverka hjärncellerna på ett negativt sätt. Hur de skapas är fortfarande lite av ett mysterium men det man har kunnat få fram i viss forskning är att insulinresistens har något med saken att göra.
Och forskningen fortsätter att påvisa att det finns ett samband mellan typ 2-diabetes och nedsatta kognitiva funktioner av den typ som ofta uppstår vid exempelvis Alzheimer. Kanske är det tid att börja diskutera fördelarna med livsstilsförändringar inte bara för kroppens skull utan även för hjärnans.
Vad kan du göra för att kontrollera ditt blodsocker?
Håll koll på dina blodsockernivåer över tid.
Mät då och då också ditt långtidssocker för att få en fördjupad bild.
Överväg att också testa ditt C-peptid värde, en insulinmarkör som kan indikera diabetes.
Håll koll på sambandet mellan Triglycerider och HDL-kolesterol som kan visa på insulinresistens.
Överväg att lägga om ditt kosthållning för att sänka kroppens insulinpåslag.
Träna, fysisk aktivitet och i synnerhet styrketräning har visat sig ha positiva effekter på vår insulinkänslighet.