Vad menar läkarna med referensintervall och normalvariant?

Om du har tagit någon av våra hälsokontroller har du säkert sett begreppet referensintervall i läkarens bedömning i din digitala journal. Kanske nämns även normalvariant. Vad betyder dessa begrepp? Det ska vi reda ut här.

Vad menas med referensintervall?

Ett referensintervall för en hälsomarkör (till exempel glukos) är kort uttryckt ett spann från lägre värden till högre värden. Referensintervallet beräknas med hjälp av provsvar från friska personer. Vissa kommer att ha ett lägre värde och vissa ett högre värde på hälsomarkören. Många kommer att vara ganska genomsnittliga.

Värdena från denna friska grupp skapar en klockformad kurva, en så kallad normalfördelningskurva, där de som har mycket låga eller mycket höga värden blir så kallade extremer.

Man tar sedan bort extremerna, det vill säga de 2,5 procent som har allra lägst värde och de 2,5 procent som har allra högst värde. Nu har man tagit fram ett referensintervall för hälsomarkören ifråga. Det innebär att referensintervallet fångar in 95% av alla friska individer som har ett provsvar inom intervallet.

Ett referensintervall är huvudsakligen till för att vara just en referens och ett verktyg för läkaren som har beställt analysen. Att man ligger utanför referensintervallet är inte lika med sjukdom. Om man är sjuk är det ofta flera variabler som avviker och läkaren tittar därför på helheten.

Vad menas med normalvariant?

De 2,5 procent med lägst värde och de 2,5 procent med högst värde plockas bort när man fastställer själva referensintervallet. Dessa personer är dock friska eftersom man har utgått ifrån friska individer när man tog fram referensintervallet.

Det kan hända att du själv får ett värde på en hälsomarkör som ligger utanför referensintervallet. Det behöver inte betyda att du är sjuk. Du kan ju faktiskt höra till dem med extra låga eller extra höga värden. Läkaren som analyserar dina provsvar kan bedöma det som normalvariant, om du är frisk och helhetsbilden vad gäller dina provsvar ser bra ut.

Minst lika viktigt, om inte viktigare, är att jämföra med sina egna tidigare provsvar. Då kan man se förändringar över tid och även se resultatet av livsstilsförändringar.

Hur avgör man om man har en normalvariant?

Din läkare kan avgöra om du har en normalvariant. Ju mer information läkaren har att utgå ifrån, desto lättare går det att avgöra huruvida det rör sig om en normalvariant eller ej.

Det brukar underlätta om du kompletterar med fler tester eller gör regelbundna tester över tid. Då kan läkaren jämföra provsvaret med dina egna tidigare provsvar och inte bara med referensintervallet.

Om du behöver komplettera med fler tester kommer du att få en rekommendation om detta i läkarens bedömning som finns i din digitala journal.

Vad är ett optimalt värde på en hälsomarkör?

Vad som är optimalt skiljer sig från person till person och från markör till markör.

Det finns till exempel markörer som helst ska ligga ganska högt, såsom många näringsämnen. När referensintervall beräknas så görs det på en normalpopulation med friska individer. I det moderna samhället är det dock många av oss som är friska men som ur risksynpunkt, till exempel för hjärt- och kärlhälsa, inte har optimala värden. Det innebär att referensvärdena för till exempel näringsämnen kan vara lite sämre än de skulle vara om man hade beräknat dem enbart på människor med topphälsa.

Det kan hända att ett visst näringsämne är markerat i gult i din digitala journal. Det är för att uppmärksamma dig på att ett högre eller lägre värde är mer optimalt och kan hjälpa till att förebygga hälsorisker på sikt.

Tips! Läs om varje hälsomarkör i ditt provsvar på vår hemsida. Då lär du dig mer om vad det innebär att ha ett högt eller lågt värde för just den markören.

Om jag ligger utanför referensintervallet eller nära gränsen, ska jag vara orolig?

Du får alltid en läkarbedömning som hjälper dig att tolka provsvaret. I bedömningen får du hjälp med att förstå om du behöver göra något. I det fall du behöver kontakta sjukvården kommer detta alltid att framgå av läkarbedömningen i din digitala journal.

Om du har blivit rekommenderad av en av våra läkare att uppsöka sjukvård för att få något utrett, rekommenderar vi att du tar med dig rapporten från oss så att sjukvården snabbare kan få en bild av din situation.

Tänk på att:

• Om du misstänker sjukdom eller upplever symptom bör du alltid kontakta sjukvården i första hand.

• Observera att de tester du tar via Werlabs aldrig ersätter traditionell sjukvård.

• Det går inte att fastställa att man är frisk enbart genom att studera blodprov.

• Om du upplever att du är i behov av att träffa en läkare ska du uppsöka sjukvård oavsett vad proverna från oss visar. Werlabs är inte ett substitut till traditionell sjukvård utan ett komplement.

Vem har beräknat referensintervallerna som ni använder?

Mer än 200 provtagningsenheter är anslutna till Werlabs. De i sin tur skickar proverna till tre rikstäckande laboratorier som vi samarbetar med.

Vissa markörer kan mätas med fler än en metod. Det innebär att medan alla laboratorier har en hög precision i sina mätningar, så kan mätresultatet för en viss hälsomarkör för en viss person skilja sig något åt.

Laboratorierna räknar ut sina egna referensintervall, för varje markör. De skickar sedan med referensintervallen till oss så att våra läkare vet hur de ska bedöma provsvaren för varje individ.

En person som går till två olika provtagningsenheter och mäter sitt totala kolesterol kan därför få lite olika uppmätta värden på kolesterolet, eftersom blodprovet kan ha skickats till olika laboratorier. Därför är det en fördel att gå till samma provtagningsenhet om man vill följa sina värden över tid.

Andra skäl till att provsvar kan variera

Det finns även andra skäl till att provsvaren kan variera. Det finns en slumpmässig variation hos mätmetoden, en så kallad analytisk variation. Därtill är alla markörer föremål för något som kallas för biologisk variation. Det innebär att värden kan variera baserat på olika naturliga faktorer. Till exempel kan koncentrationen i blodet av många hälsomarkörer variera under dagen eller ha en något slumpmässig variation kring det normala värdet för personen ifråga.

Utöver den analytiska och biologiska variationen finns det antal andra faktorer som kan påverka. Vissa markörer kan exempelvis påverkas om man har vilat eller ansträngt sig fysiskt inför provtagning, eller inte följt eventuella rekommendationer om fasta.

Det finns alltså många olika orsaker som kan leda till att två provsvar kan skilja sig åt, trots att de har tagits med en kort tids mellanrum. Våra läkare granskar varje provsvar och kommer att vägleda dig om det är något du behöver göra.

Här kan du läsa mer om våra hälsokontroller. Vid varje hälsokontroll kan du se vilka markörer som testas och läsa mer om dessa.