Psykisk ohälsa på arbetsplatsen – orsaker, risker och lösningar

Vad är psykisk ohälsa på arbetsplatsen?

Psykisk ohälsa på arbetsplatsen kan ta sig uttryck på olika sätt och innefatta olika psykiska tillstånd. Exempel på psykiska tillstånd som kan förekomma är:

• Långvarig stress

• Utmattningssyndrom

• Depression

• Ångest

• Kognitiv trötthet

• Sömnstörningar

Exempel på psykiska symtom är:

• Trötthet trots vila

• Koncentrationssvårigheter

• Irritabilitet

• Minskad motivation

• Ökad sjukfrånvaro

Viktigt: Kortvarig stress är en normal reaktion. Problemet uppstår när återhämtningen uteblir och belastningen blir kronisk.

Varför ökar psykisk ohälsa i arbetslivet?

Många faktorer påverkar utvecklingen av psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Psykisk ohälsa har dessutom ökat mer de senaste åren, vilket gör det extra viktigt att förstå orsakerna.

Flera faktorer samverkar:

1. Hög arbetsbelastning och digital tillgänglighet

Gränsen mellan arbetet och fritid suddas ut.

Det finns flera sätt som arbetsbelastningen kan påverka psykisk ohälsa, till exempel genom ökad stress, svårigheter att koppla av efter arbetet och känslan av att alltid behöva vara tillgänglig, vilket gör psykologisk återhämtning avgörande för hållbar prestation.

2. Hybridarbete

Flexibilitet minskar pendling men kan också öka isolering och självregleringskrav.

Vid hybridarbete får medarbetare utmaningar som svårigheter att upprätthålla sociala kontakter, hantera gränsen mellan arbete och fritid samt att själva strukturera sin arbetsdag.

3. Otydliga roller

Osäkerhet kring ansvar och prioriteringar ökar stress. Arbetsgivare eller chefer ska tydligt definiera roller och ansvarsområden för att minska risken för psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

4. Prestationskultur

Högpresterande miljöer kan normalisera överbelastning. En bättre arbetsmiljö, där arbetsgivaren aktivt arbetar för att minska pressen och skapa stödjande strukturer, kan minska riskerna med prestationskultur och bidra till att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

5. Brist på psykologisk trygghet

Medarbetare vågar inte uttrycka svårigheter.

Psykologisk trygghet på arbetsplatsen innebär att medarbetare känner sig trygga att dela med sig av sina tankar, utmaningar och misstag utan rädsla för negativa konsekvenser. För att uppnå detta är det avgörande med stöd från både ledning och kollegor, där gruppen spelar en central roll. Stöd i grupp, till exempel genom reflekterande samtal eller kollegiala forum, bidrar till att skapa en miljö där psykisk ohälsa kan förebyggas och hanteras öppet.

Vilka är de största riskerna för organisationen?

Psykisk ohälsa leder till:

• Ökad kort- och långtidssjukskrivning

• Presenteeism (arbete trots nedsatt kapacitet)

• Försämrad kognitiv prestation

• Ökad personalomsättning

• Försämrat employer branding

Risken för ökade kostnader och personalomsättning är betydande om psykisk ohälsa inte förebyggs på arbetsplatsen. Organisationer kommer att påverkas negativt om de inte agerar för att minska risken för psykisk ohälsa bland sina medarbetare.

Kostnaden för psykisk ohälsa är ofta större än den synliga sjukfrånvaron.

Viktigt: Uteslut medicinska orsaker först

En ofta förbisedd faktor är att symtom på psykisk ohälsa på arbetsplatsen ibland kan bero på andra medicinska orsaker än psykiska sjukdomar.

Exempel på medicinska tillstånd som kan ge liknande symtom är sköldkörtelrubbningar, järnbrist, vitamin B12-brist, förhöjt blodsocker, låggradig inflammation och hormonell obalans.

Symtom kan inkludera nedstämdhet, oro, trötthet, koncentrationssvårigheter och minnesproblem.

Om dessa orsaker inte identifieras riskerar individen att få en psykologisk behandling utan att grundorsaken behandlas.

Varför medicinsk hälsokartläggning är avgörande

En strukturerad hälsokartläggning kan identifiera behandlingsbara orsaker innan vidare psykologiska insatser kopplas in. Det finns riktlinjer för medicinsk hälsokartläggning som säkerställer att utredningen sker på ett systematiskt och evidensbaserat sätt. Det finns även olika markörer och metoder för att identifiera bakomliggande orsaker till psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Relevanta markörer kan inkludera laboratorieanalyser som bland annat:

• TSH

• Ferritin (järndepåer)

• Vitamin B12 och folat

• HbA1c

• Inflammationsmarkörer (CRP)

Detta möjliggör:

• Tidig upptäckt

• Rätt behandling från början

• Snabbare återhämtning

Minskad risk för felbehandling, bland annat genom att fånga upp avvikelser som symtom kopplade till obalans i kortisolnivåer

En kombination av medicinsk bedömning och arbetsmiljöanalys ger bäst effekt.

Biologin bakom stress och psykisk belastning

Långvarig stress påverkar HPA-axeln och ökar kortisolnivåerna.

Det kan leda till:

• Förhöjt blodtryck

• Försämrad blodsockerreglering

• Ökad inflammation

• Sömnproblem

• Kognitiv påverkan

När stressen pågår under längre tid påverkar det hur man mår psykiskt, vilket kan leda till sämre psykiskt välbefinnande och ökad risk för tillstånd som depression och ångest.

Detta visar att psykisk och fysisk hälsa är tätt sammankopplade, och att fysiska symtom på stress och ångest ofta speglar den långvariga belastningen kroppen utsätts för.

Hur förebygger man psykisk ohälsa på arbetsplatsen?

1. Skapa psykologisk trygghet

Medarbetare måste känna att det är säkert att:

• Ställa frågor

• Erkänna misstag

• Be om hjälp

Det är också viktigt att chefer har kompetens och empati för att kunna möta medarbetare som upplever psykisk ohälsa, så att de får rätt stöd i svåra situationer.

Detta minskar stress och ökar prestation.

2. Strukturera arbetsbelastningen

• Tydliga mål

• Rimliga deadlines

• Klara prioriteringar

• Regelbundna avstämningar

Arbetsgivare kan göra skillnad genom att aktivt strukturera arbetsbelastningen, till exempel genom att fördela uppgifter jämnt och säkerställa att ingen medarbetare får för mycket ansvar, och genom att införa enkla strategier för bättre hälsa på jobbet i vardagen.

3. Utbilda chefer

Ledare behöver, utöver generell kunskap, också förstå hur man konkret kan fånga upp psykisk ohälsa på arbetsplatsen:

• Kunskap om tidiga tecken

• Kunna identifiera och hantera psykisk ohälsa bland medarbetare

• Verktyg för svåra samtal

• Förståelse för stressens biologi

4. Arbeta datadrivet

Regelbunden uppföljning av:

• Stressnivåer

• Arbetsbelastning

• Hälsomarkörer

• Sjukfrånvaro

Genom att arbetsgivare regelbundet följer upp sitt arbetsmiljöarbete kan de tidigt identifiera risker för psykisk ohälsa och vidta förebyggande åtgärder, i linje med principerna för förebyggande företagshälsovård och preventiv hälsa.

Gör det möjligt att agera innan problemen eskalerar.

När ohälsa redan uppstått – vad fungerar?

Evidensbaserade insatser inkluderar:

• Arbetsplatsinriktad KBT

• Problemlösningsbaserade samtal

• Anpassade arbetsuppgifter

• Gradvis återgång i arbete

Rehabilitering och stöd är avgörande för att underlätta återgång till arbete efter psykisk ohälsa, där arbetsgivaren har ansvar att erbjuda både strukturellt och emotionellt stöd under hela processen, ofta i nära samverkan med företagshälsovård för att förebygga psykisk ohälsa på jobbet.

Bäst effekt uppnås när individuella och organisatoriska åtgärder kombineras.

Framtidens arbetsplats är preventiv

Moderna organisationer arbetar enligt ett prehab-tänk, där fokus ligger på att förebygga problem innan de uppstår genom att bygga en förebyggande och hälsosam företagskultur:

• Proaktivt

• Systematiskt

• Datadrivet

• Integrerat mellan fysisk och psykisk hälsa

Framtidens arbetsplats ska också förebygga psykisk ohälsa genom att arbeta aktivt med att identifiera och minska riskfaktorer och utvecklas till en genuint hälsofrämjande arbetsplats.

Det handlar om att:

• Identifiera risk innan sjukskrivning

• Kombinera medicinsk och organisatorisk analys

• Följa och också utveckla arbetsmiljön över tid

Vanliga frågor om psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Vad är den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa på jobbet?

Långvarig obalans mellan krav och resurser i kombination med bristande återhämtning kan leda till arbetsrelaterad psykisk ohälsa.

Kan psykisk ohälsa bero på fysiska faktorer?

Ja. Sköldkörtelrubbningar, järnbrist, vitaminbrist och metabol obalans kan ge symtom som liknar depression eller ångest. Det finns stöd och information hos myndigheter och organisationer för att hjälpa arbetsgivare och medarbetare att hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

Hur vet man om stress är farlig?

När symtomen är långvariga, påverkar sömn och arbetsförmåga och inte förbättras med vila kan det leda till psykiska problem och att man mår dåligt.

Hur kan HR arbeta förebyggande?

Genom:

• Regelbundna hälsokartläggningar

• Utbildning av ledare

• Tydlig arbetsstruktur

• Uppföljning av stressindikatorer

HR ska följa relevanta riktlinjer för att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Är psykisk ohälsa ett individproblem eller organisationsproblem?

Ofta är det ett systemproblem där organisatoriska faktorer spelar en central roll. Det är viktigt att förstå hur arbetsmiljön påverkar individers psykiska välbefinnande, och att det förutom stress även finns andra psykiska tillstånd, såsom ångest och depression, som kan påverka arbetsplatsen.

Slutsats

Psykisk ohälsa på arbetsplatsen är en av vår tids största arbetsmiljöutmaningar. Den påverkar både individ och organisation och har komplexa orsaker. För att skapa en hållbar arbetsplats krävs mer arbete och flera olika sätt att förebygga och hantera psykisk ohälsa.

För att arbeta effektivt krävs:

• Tidig upptäckt

• Uteslutande av medicinska orsaker

• Evidensbaserade organisatoriska insatser

• Datadriven uppföljning

• Långsiktig strategi

Stöd från både arbetsgivare och samhället är avgörande för att främja psykisk hälsa på arbetsplatsen. Försäkringskassan har en viktig roll i rehabiliteringsprocessen och samverkar med arbetsgivare för att underlätta återgång i arbete vid sjukskrivning.

En hållbar arbetsplats börjar med att förstå helheten – både kropp och sinne.