Hälsa som strategisk tillgång – kopplingen till företagsvärde

Hälsa och företagsvärde – vad säger forskningen?

Under de senaste åren har allt fler studier undersökt sambandet mellan hälsa i organisationer och ekonomiska resultat. En av de mest citerade analyserna är studien “The Stock Performance of American Companies Investing in a Culture of Health” av Raymond Fabius och kollegor, publicerad 2019 i American Journal of Health Promotion.

Studien analyserade börsnoterade företag som aktivt arbetade med att utveckla en stark hälsokultur. Dessa företag jämfördes med det breda aktieindexet S&P 500 under en längre tidsperiod.

Resultatet visade att företag som investerade i medarbetares hälsa hade en betydligt starkare aktieutveckling över tid än genomsnittet i indexet.

Forskarnas slutsats var att organisationer som systematiskt arbetar med hälsa ofta också utvecklar andra faktorer som är viktiga för långsiktig framgång, till exempel:

• Starkare ledarskap

• Högre engagemang bland medarbetare

• Bättre arbetsmiljö

• Mer hållbara arbetssätt

Det innebär inte att hälsa ensamt driver aktieutveckling, men resultaten tyder på att hälsa ofta är en del av en bredare organisationskultur som stödjer långsiktig prestation.

Varför hälsa påverkar organisationers prestation

Sambandet mellan hälsa och organisationsresultat kan förstås genom flera mekanismer, inte minst genom ett skifte från reaktiv till preventiv företagshälsa.

En viktig faktor är arbetsförmåga. Många medicinska tillstånd utvecklas långsamt och kan påverka prestation innan de leder till sjukskrivning. Exempelvis kan metabol ohälsa och kardiovaskulära risker, näringsbrister eller sköldkörtelrubbningar påverka energi, koncentration och uthållighet i arbetet.

Det innebär att hälsa inte bara påverkar sjukfrånvaro – utan också produktivitetsförmåga under arbetsdagen.

När hälsorisker identifieras tidigt kan organisationer skapa bättre förutsättningar för medarbetare att behålla sin arbetsförmåga över tid.

Hälsa och levnadsvanor – en viktig del av förebyggande arbete

Många av de vanligaste kroniska sjukdomarna påverkas av levnadsvanor. Det gäller exempelvis:

• Hjärt- och kärlsjukdom

• Metabol ohälsa och typ 2-diabetes

• Vissa hormonella rubbningar

• Leverpåverkan

• Näringsbrister

Dessa tillstånd kan ofta utvecklas under lång tid utan tydliga symtom.

Forskning visar exempelvis att:

• Mer än var fjärde vuxen har högt blodtryck

• Över hälften av vuxna har förhöjda blodfetter

• Omkring 10–15 procent av vuxna har prediabetes

I många fall är dessa tillstånd helt symtomfria i början, men kan påverka både hälsa och arbetsförmåga över tid.

Genom att identifiera riskfaktorer tidigt, till exempel genom strukturerade program för förebyggande företagshälsovård, går det ofta att minska risken för sjukdom genom förändringar i levnadsvanor.

Förebyggande hälsokontroller i organisationer

Ett sätt att arbeta strukturerat med hälsa är genom förebyggande hälsokontroller. Dessa kan ge insikt i viktiga biomarkörer som företag bör mäta och som påverkar både hälsa och arbetsförmåga.

Exempel på markörer som ofta analyseras är:

• Blodsocker och långtidsblodsocker – ofta som del av en strukturerad företagshälsokontroll med blodmarkörer

• Blodfetter

• Levervärden och andra biologiska markörer vid långvarig stress

• Sköldkörtelfunktion

• Järnstatus

När dessa värden följs över tid genom en modern hälsokartläggning för företag kan organisationer och medarbetare få bättre förståelse för hur hälsan utvecklas.

Det skapar också möjlighet att identifiera risker innan sjukdom utvecklas eller påverkar arbetsförmågan.

Hälsa som en del av organisationskulturen

Organisationer som framgångsrikt arbetar med hälsa gör det ofta som en del av sin kultur, snarare än som en enskild aktivitet, genom att bygga en tydlig hälsokultur i företagskulturen.

Det kan handla om att skapa förutsättningar som gör det lättare att fatta hälsosamma beslut i vardagen, till exempel genom strukturerat arbete med kost och hälsosamma matvanor på jobbet.

Exempel kan vara:

• Att uppmuntra rörelse under arbetsdagen

• Att skapa miljöer som stödjer återhämtning

• Att erbjuda kunskap och insikt kring hälsa, samt följa tydliga steg för att skapa en hälsokultur på arbetsplatsen

• Att följa hälsodata över tid, till exempel genom standardiserade hälsotester för företag

När hälsa integreras i organisationens arbetssätt kan det bidra till en mer hållbar arbetsmiljö och stödja arbetet med att bygga en bra och långsiktigt hållbar arbetsmiljö.

Hälsa och långsiktig hållbarhet

I takt med att organisationer i allt större utsträckning arbetar med hållbarhetsfrågor, och diskuterar framtidens företagshälsa och HR‑trender, har hälsa också blivit en del av diskussionen kring social hållbarhet.

Att stödja medarbetares hälsa genom strukturerad företagshälsa snarare än enbart friskvård kan bidra till:

• Stabilare arbetsförmåga

• Lägre sjukfrånvaro

• Högre engagemang

• Bättre arbetsmiljö

Samtidigt kan det bidra till att organisationer blir mer attraktiva arbetsgivare genom en tydlig koppling mellan employer branding och hälsa.

Sammanfattning

Forskning visar att hälsa kan vara en viktig strategisk faktor i organisationers långsiktiga utveckling, och även enkla åtgärder som fem konkreta sätt att stärka hälsan på jobbet kan göra skillnad. Studier, bland annat av Fabius och kollegor, tyder på att företag som aktivt arbetar med en hälsokultur kan ha bättre långsiktig utveckling än genomsnittet. Hälsa påverkar inte bara sjukfrånvaro utan även arbetsförmåga, engagemang och produktivitet, särskilt när arbetsplatsen aktivt arbetar med friskfaktorer i arbetsmiljön. Genom att arbeta förebyggande med hälsokontroller och levnadsvanor, till exempel genom riktade hälsokontroller för kvinnor i arbetslivet och hälsokontroller för män i arbetslivet, kan organisationer skapa bättre förutsättningar för hållbar prestation.