Hälsofrämjande arbetsplats: 3 insikter HR bör känna till

Att skapa en hälsofrämjande arbetsplats är inget nytt

HR-ansvariga som har jobbat ett tag med företagshälsovård är säkert redan välbekanta med insikterna nedan, men de kan ändå vara värda att påminna sig om. För den som för första gången arbetar med hälsofrämjande initiativ är det bra att känna till typiska utmaningar, och att det finns andra sätt att arbeta hälsofrämjande samt att andra arbetsplatser kan ha olika utmaningar.

Definition och syfte

Hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen handlar om att skapa en miljö där hälsa och välbefinnande står i centrum för både medarbetare och organisationen som helhet, bland annat genom att tidigt uppmärksamma tecken på att medarbetare inte mår bra och arbeta med förebyggande företagshälsovård och preventiv hälsa. Syftet med hälsofrämjande insatser är att förebygga ohälsa och samtidigt stärka en positiv arbetsmiljö där alla mår bra och kan prestera sitt bästa. Genom att arbeta aktivt med hälsofrämjande arbete visar arbetsgivaren att medarbetarnas hälsa är en prioriterad fråga, vilket ofta leder till ökad trivsel, engagemang och lojalitet, särskilt när det kombineras med långsiktiga satsningar som exempelvis medlemskap med regelbundna hälsokontroller. En arbetsplats som satsar på hälsofrämjande åtgärder får ofta mer nöjda medarbetare, minskad sjukfrånvaro och bättre resultat. Det handlar om att skapa förutsättningar för att alla ska må bra – både på jobbet och i livet i stort – genom att arbeta förebyggande och långsiktigt med hälsa och arbetsmiljö.

Vägledande principer

För att lyckas med hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen är det viktigt att utgå från några centrala principer. En av de viktigaste är att se hälsa och arbetsmiljö som en helhet, där olika faktorer samverkar och påverkar hur medarbetarna mår. Det kan handla om allt från arbetsbelastning och stressnivåer till möjligheter för återhämtning och balans mellan arbete och fritid, där strukturerade hälsokontroller för företag kan vara ett viktigt verktyg för att identifiera risker i tid. Hälsofrämjande insatser blir mest effektiva när de utformas utifrån arbetsplatsens och medarbetarnas specifika behov.

En annan viktig princip är att involvera medarbetarna i arbetet. Genom att låta medarbetarna vara delaktiga i planering och genomförande av hälsofrämjande insatser ökar chansen att satsningarna blir relevanta och får genomslag. Det skapar också en känsla av gemenskap och ansvar för arbetsmiljön. Att arbeta tillsammans, snarare än att enbart fatta beslut uppifrån, gör att hälsofrämjande arbete blir en naturlig del av vardagen på arbetsplatsen. På så sätt kan man skapa en arbetsmiljö där alla får möjlighet att bidra till och dra nytta av en god hälsa.

1. Förvänta dig inte stående ovationer

Alla kommer inte uppskatta att snacksen byts ut mot en fruktkorg. Inte heller kommer hela arbetsgruppen alltid hänga med på gympasset på lunchen. Många initiativ för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats kan uppfattas som pekpinnar. Den egna hälsan kan ju anses vara just medarbetarens egen angelägenhet.

En del av problematiken är att det är svårt att individanpassa satsningar. När något inte känns relevant eller angeläget för individen kommer denne inte känna sig motiverad att hänga med på friskvårdssatsningen. Insatserna behöver ofta omfatta hela människan – både kropp och själ – för att verkligen göra skillnad.

Som HR-ansvarig eller friskvårdssamordnare kan det kanske ibland kännas otacksamt att jobba med motsträviga medarbetare som inte entusiasmeras av friskvårdsinitiativen. Att man får jobba i motvind många gånger i försöken att skapa en hälsofrämjande arbetsplats är en viktig insikt att komma ihåg.

2. Många satsningar når bara de redan frälsta

Ett vanligt problem när man jobbar med att skapa en hälsofrämjande arbetsplats är att få med sig alla på friskvårdsaktiviteter, inte minst de som ligger i riskzonen för att utveckla sjukdom. Många välmenande initiativ kan rinna ut i sanden när det bara är en del av medarbetarna som engagerar sig – och då de som redan är aktiva. Det finns olika resurser och möjligheter för att engagera fler medarbetare i hälsofrämjande aktiviteter, bland annat moderna hälsokartläggningar för företag, men utmaningen är att nå ut till hela arbetsgruppen.

En undersökning av Sifo/WW Viktväktarna år 2020 visade att en fjärdedel av alla anställda som har tillgång till friskvårdsbidrag inte använder sig av det. Det är alltså svårt att få med sig alla på friskvårdssatsningen även när medarbetarna kan välja aktivitet själva, utan kostnad eller till reducerat pris.

Exempel: konferensen i hälsans tecken

Ett klassiskt exempel är konferensen som ska gå i hälsans tecken och som ska vara startskottet för ett gemensamt initiativ att skapa en mer hälsofrämjande arbetsplats. Medarbetaren som även laddar inför Iron Man erbjuder sig själv att köra tuffa morgonpass.

För de som är otränade (och kanske även skäms för sin vikt eller dåliga form) kan ett sådant initiativ ge upphov till ångest. När satsningen upplevs vara på fel nivå för vissa individer kan den bli exkluderande.

3. Hälsokartläggning kan få medarbetare att ändra vanor

Hälsokartläggning i sig leder inte till en hälsofrämjande arbetsplats. En kartläggning är ju inte som en ergonomisk stol eller ett träningspass på lunchen. Individen eller företaget behöver göra någon form av förändring för att åstadkomma en mer hälsofrämjande arbetsplats. Det finns dock goda exempel på hur hälsokartläggning ger starten till ett starkare företag och har lett till positiva förändringar i arbetsmiljön. När medarbetare får detaljerad insikt om sin hälsa genom specifika blodprov och enskilda hälsotester kan det vara en stark motivator till att man ändrar sin livsstil. Forskning har också visat att hälsokartläggning leder till bättre vanor och att risk för sjukdom upptäcks i ett tidigare stadium.2

Exempel: tidigare upptäckt av diabetes

En amerikansk studie på 45 arbetsplatser visade att man genom riktad hälsokartläggning och blodstatusprov som visar centrala blodvärden upptäckte flera fall av odiagnostiserad diabetes. Vid ettårsuppföljningen kunde man konstatera att deltagarna både hade minskat i vikt och förbättrat sitt blodsockervärde.

Så funkar det

Hälsokartläggningar kan se ut på många olika sätt – fystest på cykel, medarbetarenkäter eller mer omfattande hälsokontroller via blodprov.

Werlabs erbjuder hälsokartläggningar baserat på provtagning och en tydlig process för hur det fungerar att genomföra sin hälsokontroll. Varje medarbetare får tillgång till sitt provsvar via en personlig och konfidentiell digital journal med kommentarer från Werlabs läkare, vilket också gör det enklare att förstå vad en hälsokontroll visar och hur blodproverna ska tolkas. På så sätt får alla reda på vilka specifika områden de kan behöva jobba med för att förebygga ohälsa.

Det går även att följa upp och förbättra hälsan på övergripande nivå i företaget. Aggregerad data ger HR-ansvariga, hälsosamordnare och ledning information om vilka risker som föreligger för personalen i stort och därmed vilka hälsosatsningar kom kan göra störst nytta.

Provtagning kan göras antingen på arbetsplatsen eller på ett av de 200+ provtagningsställen i Sverige som är anslutna till Werlabs. Kontakta oss via Werlabs kundtjänst via länken nedan om du vill veta hur det går till.

Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg har anlitat Werlabs i flera år och använder återkommande hälsoundersökningar via blodprov. Läs om deras erfarenheter här.