Är magnetkamera (MR) farligt? Risker och biverkningar

Kan man få biverkningar av magnetkamera?

En MR-undersökning utan kontrastmedel orsakar normalt inga medicinska biverkningar. Magnetkameran använder ett starkt magnetfält och radiovågor för att skapa bilder, men utsätter inte kroppen för joniserande strålning.

Det är viktigt att skilja mellan tre saker:

• Obehag under undersökningen, exempelvis höga ljud, värmekänsla eller svårigheter att ligga stilla.

• Säkerhetsrisker, framför allt kopplade till vissa metallföremål, implantat och medicintekniska produkter.

• Biverkningar av kontrastmedel, som kan uppstå när kontrast används för att förbättra bilderna.

För de flesta går undersökningen att genomföra utan komplikationer.

Vill du veta mer om själva tekniken kan du läsa Werlabs artikel Vad är en magnetkamera (MR)?.

Vilka obehag kan uppstå under en MR-undersökning?

Även om MR vanligtvis inte orsakar medicinska biverkningar kan vissa personer uppleva tillfälliga obehag.

Höga ljud

Magnetkameran ger ifrån sig kraftiga knackande och dunkande ljud när bilderna tas. Därför används hörselskydd eller hörlurar för att skydda hörseln. Utan tillräckligt hörselskydd kan ljudnivån innebära en risk för hörselskada.

Värmekänsla

MR använder radiovågor som kan ge en viss uppvärmning av kroppens vävnader. Utrustningen har säkerhetssystem som begränsar uppvärmningen under normala undersökningsförhållanden. I vissa situationer kan exempelvis metallföremål, hudkontakt eller felaktigt placerade kablar orsaka lokal uppvärmning och i sällsynta fall brännskador. Meddela undersökningspersonalen direkt om du känner tydlig värme, sveda eller smärta.

Obehag av att ligga stilla

Under undersökningen behöver du ligga stilla under en viss tid. Det kan vara ansträngande för personer med smärta, stelhet eller andra besvär. En del kan även uppleva oro eller klaustrofobi när de ligger i kameran. Om du vet att du har svårt för trånga utrymmen är det bra att informera vårdgivaren i förväg så att undersökningen kan planeras utifrån dina behov.

Vilka biverkningar kan MR-kontrastmedel ge?

Vid vissa MR-undersökningar används kontrastmedel för att göra specifika vävnader och förändringar lättare att bedöma. De vanligaste intravenösa MR-kontrastmedlen innehåller gadolinium. De skiljer sig från de jodbaserade kontrastmedel som ofta används vid datortomografi. De flesta som får MR-kontrastmedel upplever inga biverkningar, men reaktioner kan förekomma.

Vanliga och övergående reaktioner

Möjliga biverkningar är bland annat:

• Illamående

• Huvudvärk

• Yrsel

• Obehag eller smärta vid injektionsstället

Besvären är oftast lindriga och går över av sig själva.

Allergiliknande reaktioner

I ovanliga fall kan kontrastmedel orsaka överkänslighetsreaktioner med exempelvis hudutslag, klåda eller nässelutslag. Svåra reaktioner med andningsbesvär eller påverkan på blodcirkulationen är mycket sällsynta men kräver omedelbar behandling. Om du tidigare har reagerat på kontrastmedel ska du alltid informera vårdgivaren före undersökningen.

Kontrastmedel vid nedsatt njurfunktion

Vid kraftigt nedsatt njurfunktion kan vissa gadoliniumbaserade kontrastmedel innebära särskilda risker. En mycket ovanlig men allvarlig komplikation är nefrogen systemisk fibros (NSF), som framför allt har kopplats till vissa äldre kontrastmedel hos personer med svår njursjukdom. Risken är mycket låg med de kontrastmedel och säkerhetsrutiner som vanligtvis används i dag, men njurfunktionen kan behöva bedömas innan kontrast ges.

Kan kontrastmedel stanna kvar i kroppen?

Små mängder gadolinium kan finnas kvar i olika vävnader efter att gadoliniumbaserade kontrastmedel har använts, även hos personer med normal njurfunktion. Hur mycket som finns kvar beror bland annat på vilken typ av kontrastmedel som används och hur många undersökningar personen genomgått. För de flesta patienter med normal njurfunktion har några skadliga hälsoeffekter av denna kvarvarande mängd inte kunnat fastställas. Frågan följs dock fortsatt inom medicinsk forskning och läkemedelssäkerhet. Därför används kontrastmedel när den förväntade diagnostiska nyttan motiverar det.

Är magnetkamerans magnetfält farligt?

Magnetfältet i en MR-kamera är mycket starkt, men det finns inga säkerställda skadliga långtidseffekter av en korrekt genomförd klinisk MR-undersökning inom etablerade säkerhetsgränser. Det betyder inte att magnetfältet är riskfritt i alla situationer. Det starka magnetfältet kan påverka magnetiska metallföremål och vissa medicintekniska produkter. Radiovågorna kan också orsaka uppvärmning under särskilda förhållanden. Därför finns noggranna säkerhetsrutiner kring vilka föremål som får tas in i undersökningsrummet och vilka implantat som är tillåtna.

Kan man göra MR med pacemaker eller metallimplantat?

Många personer med implantat kan genomgå MR, men det beror på vilken produkt som finns i kroppen och under vilka förhållanden undersökningen ska utföras.

Exempel på produkter och föremål som kan kräva särskild kontroll är:

• Pacemaker och implanterbar defibrillator (ICD)

• Cochleaimplantat

• Vissa kärlclips och andra kirurgiska implantat

• Nervstimulatorer och läkemedelspumpar

• Metallfragment, särskilt i eller nära ögonen

Vissa implantat är MR-villkorade, vilket innebär att undersökningen bara får genomföras om särskilda säkerhetskrav uppfylls. En pacemaker innebär därför inte automatiskt att MR är omöjligt. Däremot kan undersökningen kräva särskild utrustning, övervakning och samordning med specialistvård.

Finns det långsiktiga risker med MR?

En viktig fördel med MR är att undersökningen inte använder joniserande strålning. Den medför därför inte samma typ av strålningsrisk som röntgen och datortomografi. För kliniska MR-undersökningar som genomförs enligt etablerade säkerhetsrutiner finns inga säkerställda långsiktiga skadliga effekter från magnetfältet och radiovågorna.

Är MR säkert under graviditet?

MR utan kontrastmedel kan användas under graviditet när undersökningen är medicinskt motiverad. Tillgänglig forskning har inte visat några säkerställda skadliga effekter på fostret vid kliniskt motiverade MR-undersökningar utan kontrast, men undersökningen ska ändå föregås av en individuell bedömning.

Berätta alltid för vårdgivaren om du är gravid eller kan vara gravid.

När bör man kontakta vården efter en MR-undersökning?

De flesta kan återgå till sina vanliga aktiviteter direkt efter en MR-undersökning. Om kontrastmedel har använts bör du kontakta vården om du får symtom som kan tyda på en reaktion, exempelvis hudutslag eller ihållande besvär. Om du upplever brännande smärta eller misstänker en hudskada efter undersökningen ska du också kontakta vårdgivaren.

Sammanfattning: Är MR en säker undersökning?

MR är en säker och väletablerad metod för medicinsk bilddiagnostik. Eftersom undersökningen inte använder joniserande strålning finns ingen motsvarande strålningsrisk som vid röntgen eller datortomografi. De viktigaste riskerna är kopplade till vissa implantat och metallföremål, möjlig uppvärmning samt eventuella biverkningar av kontrastmedel. Genom att informera vårdgivaren om din hälsa, tidigare kontrastmedelsreaktioner och eventuella implantat bidrar du till att undersökningen kan genomföras så säkert som möjligt.