Blodgrupper - Vad det är och varför det är livsviktigt

Vad är blodgrupper?

En blodgrupp är i grunden en klassificering baserad på förekomsten av specifika proteiner och sockermolekyler på ytan av våra röda blodkroppar. Dessa proteiner kallas antigener. Deras främsta uppgift är att hjälpa immunförsvaret att känna igen kroppens egna celler och skilja dem från främmande ämnen, såsom bakterier eller virus.

Inom ABO-systemet finns det fyra huvudtyper av blodgrupper:

• Blodgrupp A: Har antigen A på ytan.

• Blodgrupp B: Har antigen B på ytan.

• Blodgrupp AB: Har både antigen A och antigen B.

• Blodgrupp O (noll): Saknar både antigen A och B.

Om du har en viss blodgrupp bildar din kropp naturligt antikroppar mot de antigener du saknar. Det är detta försvarssystem som gör att felaktiga blodmatchningar kan bli farliga.

Historien bakom upptäckten

Innan 1900-talet var blodtransfusioner extremt riskfyllda och ledde ofta till dödsfall eftersom man inte förstod varför blodet ibland klumpade ihop sig. År 1901 genomförde den österrikiske läkaren Karl Landsteiner experiment där han blandade blod från olika individer. Han noterade att vissa kombinationer ledde till en reaktion (agglutination) medan andra inte gjorde det.

Landsteiner kategoriserade först grupperna A, B och C (vilket senare blev O). Året efter upptäcktes den sällsynta gruppen AB. För denna revolutionerande upptäckt, som lade grunden för säkra transfusioner inom modern medicin, tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1930.

Rh-systemet: Positiv eller negativ?

Utöver ABO-systemet är Rh-faktorn (Rhesusfaktorn) det mest betydelsefulla systemet. Detta syftar på förekomsten av ett specifikt protein som kallas RhD.

Har du proteinet är du Rh-positiv (Rh+).

Saknar du proteinet är du Rh-negativ (Rh-).

Kombinationen av ABO och Rh resulterar i de åtta vanligaste grupperna, till exempel A+ eller O-. Rh-status är särskilt kritisk under graviditet. Om en Rh-negativ kvinna bär på ett Rh-positivt foster kan hennes immunförsvar börja bilda antikroppar mot barnets blodkroppar. Idag finns dock mycket goda medicinska rutiner för att förhindra att detta orsakar komplikationer.

Vem kan ge blod till vem?

Matchningen av blodgrupper är en logistisk och medicinsk nödvändighet. Om kroppen får blod med "fel" antigener kommer immunförsvaret att attackera de nya cellerna.

Att donera blod:

Blodgrupp A: Kan ge till A och AB.

Blodgrupp B: Kan ge till B och AB.

Blodgrupp AB: Kan endast ge till AB.

Blodgrupp O: Kan ge till alla (Universalgivare).

Att ta emot blod:

Blodgrupp A: Kan ta emot från A och O.

Blodgrupp B: Kan ta emot från B och O.

Blodgrupp AB: Kan ta emot från alla (Universalmottagare).

Blodgrupp O: Kan endast ta emot från O.

Blodgrupp O- är särskilt eftertraktad inom akutsjukvården eftersom den kan ges till nästan vem som helst i en akut situation där man inte hinner testa patientens egen grupp.

Hur vi ärver vår blodgrupp

Dina blodgrupper är helt genetiskt bestämda och ärvs från dina föräldrar via gener på kromosom 9. Du får en genvariant (allel) från din mamma och en från din pappa.

Genvarianterna A och B är "dominanta" över O, som är "recessiv". Det innebär följande:

AA eller AO resulterar i blodgrupp A.

BB eller BO resulterar i blodgrupp B.

AB resulterar i blodgrupp AB (eftersom A och B är kodominanta).

OO är det enda sättet att få blodgrupp O.

I Sverige är Blodgrupp A den vanligaste gruppen, följt av blodgrupp O.

Blodgrupper och din vardagliga hälsa

Även om din blodgrupp är statisk och inte förändras av dina levnadsvanor, finns det forskning som undersöker om vissa blodgrupper kan ha en koppling till riskfaktorer för exempelvis hjärt-kärlsjukdomar eller känslighet för vissa infektioner. Det är dock viktigt att komma ihåg att dina dagliga val kring kost, sömn och rörelse väger betydligt tyngre för din totala hälsa än vilken blodgrupp du är född med.

Om du ibland upplever trötthet eller koncentrationssvårigheter, beror det sannolikt på faktorer som kan optimeras genom balanserad näring, vätskeintag och tillräckliga nivåer av exempelvis vitamin D, snarare än din blodgruppstyp. Våra medarbetare på Werlabs hjälper dig gärna att förstå din inre status genom våra omfattande hälsokontroller.