Dina gener och din kost

Att övervikt och fetma ökar bland befolkningen för varje år känner de flesta till. Vi möts dagligen av löpsedlar som basunerar ut nya effektiva metoder för hur vi skall göra för att gå ned i vikt. Ofta handlar råden om att man skall följa olika dieter beroende på olika individuella egenskaper, alltifrån blodgrupp till kroppsform och DNA-uppsättning. Inte sällan saknas det vetenskapligt stöd eller så visar de undersökningar som gjorts att metoden inte fungerar. Äta enligt blodgrupp saknar till exempel helt stöd i vetenskapen.

Hur reagerar dina gener och kropp på olika kost?

Det finns gener som påverkar hur din kropp kan hantera t.ex. fett och kolhydrater men än så länge saknas det vetenskapliga studier för hur du bör anpassa din diet efter ditt DNA.

Forskare vid Stanford University i USA har tittat på genernas betydelse för val av kost vid viktnedgång. De undersökte hur en grupp överviktiga svarade på en diet bestående av antingen minimalt med kolhydrater eller minimalt med fett. Utöver att jämföra effekterna av de olika dieterna har man även försökt utröna om försökspersonernas genuppsättning och insulinnivåer i blodet är relaterade till en eventuell viktminskning.

Tidigare studier som jämfört lågkolhydratkost och lågfettkost har hittills visat modesta resultat, med en genomsnittlig viktminskning på omkring 5 procent efter 12 månader för båda dieter. Skillnaderna i viktminskningseffekt mellan de två dieterna har då visat sig vara minimala.

Lågkolhydratkost eller lågfettkost?

609 relativt friska personer mellan 18 och 50 år med övervikt/fetma (BMI 28-40) undersöktes. Ungefär hälften var män och hälften var kvinnor. Under ett år fick de antingen följa en diet innehållande en låg andel fett eller en diet innehållande en låg andel kolhydrater. Inga som helst krav ställdes på kaloriräkning. Men de uppmanades till regelbunden fysisk aktivitet och att öka sitt intag av grönsaker och minska intaget av transfetter, raffinerat socker samt hel- och halvfabrikat. Deltagarna deltog regelbundet i träffar och utbildningstillfällen tillsammans med dietister och beteendevetare. Utöver detta gjordes analyser av gener som har med kroppens omsättning av kolhydrater och fett att göra och man tittade på insulinnivåerna i blodet i samband med måltid och jämförde dessa mellan de två grupperna.

Efter ett år följde man upp individerna för att se hur deras vikt påverkats. I båda grupper noterades en viktnedgång. Den grupp som åt fettfattig kost hade i genomsnitt gått ned 5,3 kg i vikt, medan de som istället minskat sitt intag av kolhydrater hade gått ned i genomsnitt 6 kg i vikt.

Stora individuella skillnader

Även om skillnaden mellan grupperna var försumbar så fanns det stora skillnader inom grupperna. I båda grupperna fanns det människor som gick ner betydligt mer än genomsnittet. Det var en person gick ner hela 27 kg. Andra gick istället upp i vikt uppemot 9 kg! Statistiskt sätt kunde man därför inte se någon signifikant skillnad i viktnedgång mellan de patienter som åt en kost innehållande en låg andel fett och de som istället fick en kost innehållande en låg andel kolhydrater. Däremot tycktes deltagare i båda grupper äta 500-600 kcal mindre per dag jämfört med vad de gjorde innan studien inleddes.

Forskarna kunde inte se att personernas genuppsättning hade betydelse för effekten av en viss diet och skillnaden av insulinnivåerna i blodet mellan de två dieterna var minimal.

Vi reagerar alla olika

De slutsatser man kan dra av studien är att man inte kan se någon skillnad på dieternas effekt på populationsnivå men att det finns stora individuella skillnader. Både lågfett- och lågkolhydratkost kan fungera för viktnedgång, men vi reagerar alla olika på olika kost. Det är därför väldigt svårt att visa att en metod fungerar på populationsnivå.

Studien har inte kunnat hitta den mest effektiva metoden för viktminskning baserat på gener. För en individ betyder detta att det bästa sättet är att testa sig fram, exempelvis med en viss kosthållning eller ett visst träningsupplägg i 3-6 månader och sedan utvärdera såväl välmående som blodprovsresultat. Med information om hur dina värden ligger har du en god startpunkt för att prioritera vilka livsval som är viktiga för just dig.

Studien har dock ett par viktiga felkällor

Förutom att följa tilldelad diet fick individerna i båda grupper rådet att minska sitt intag av raffinerat socker, transfetter samt hel- och halvfabrikat och samtidigt öka sitt intag av grönsaker. I kombination med den regelbundna fysiska aktivitet de uppmuntrades att utföra skapas ju inte helt oväntat goda förutsättningar för en lyckad viktnedgång.

Dessutom hade individerna i denna studie också optimala förutsättningar för att lyckas med sin viktminskning. De erhöll utbildning och kontinuerligt stöd av både dietist och beteendevetare under det år som studien pågick. Detta medför sannolikt att de hade betydligt lättare att hålla dieten än de skulle haft utan. Tidigare genomgång av dieter har visat att den mest effektiva dieten är den som man har lättast att följa.