Glutenintolerans – när kroppen reagerar i det tysta

Att vara glutenintolerant innebär att kroppen inte tål proteinet gluten, som finns i vete, korn och råg.

Vid glutenintolerans – eller celiaki, som det också kallas – reagerar immunförsvaret mot gluten och skadar tunntarmens slemhinna.

Det leder till att kroppen får svårare att ta upp näring, vilket kan påverka allt från energi till humör.

Men det som gör sjukdomen lurig är att alla inte får tydliga symtom. Många lever med en "tyst" glutenintolerans i flera år innan de får rätt diagnos.

Mer än bara magbesvär

När vi pratar om glutenintolerans tänker många på magont, diarré eller uppblåsthet.

Men för vissa visar sig sjukdomen på helt andra sätt.

Vanliga, men ofta förbisedda tecken kan vara:

• Trötthet eller orkeslöshet, trots tillräcklig sömn.

• Järnbrist eller blodbrist, som inte förbättras med tillskott.

• Hudutslag eller klåda, särskilt på armbågar, knän eller rygg.

• Humörpåverkan eller nedstämdhet.

• Viktnedgång, sköra naglar eller håravfall.

Hos barn kan tillväxten påverkas, medan vuxna ibland bara känner sig "ur form" utan att veta varför.

Det är därför glutenintolerans ibland kallas "den stora imitatören" – den kan likna många andra tillstånd.

Vad händer i kroppen vid glutenintolerans?

När en person med celiaki äter gluten startar en autoimmun reaktion i tarmen.

Immunförsvaret börjar angripa den egna tarmvävnaden, vilket gör att tarmluddet – de små utskotten som tar upp näring – skadas.

Med tiden leder det till näringsbrist, särskilt på järn, folat, kalcium och D-vitamin.

Det är också därför symtomen varierar. En del får främst magproblem, andra får trötthet eller hormonella obalanser på grund av brist på viktiga vitaminer och mineraler.

Celiaki är inte en allergi

Många blandar ihop glutenintolerans med glutenallergi – men det är inte samma sak.

En allergi ger en omedelbar reaktion från immunförsvaret, ofta med utslag eller svullnad, medan celiaki är en autoimmun sjukdom som utvecklas långsamt över tid.

Det betyder att man kan ha glutenintolerans utan att märka det direkt – men att tarmen ändå tar skada varje gång gluten äts.

Hur vet jag om jag är glutenintolerant?

Det enda sättet att få en säker diagnos är genom blodprov och tarmbiopsi.

Blodprovet mäter antikroppar mot gluten, främst transglutaminasantikroppar (anti-TG2) och ibland endomysieantikroppar (EMA).

Om provet visar förhöjda nivåer tyder det på att immunförsvaret reagerar på gluten, vilket kan vara tecken på celiaki.

För att testet ska vara tillförlitligt är det viktigt att inte sluta äta gluten innan provtagning, eftersom antikropparna annars sjunker och resultatet kan bli missvisande.

Hos Werlabs kan du enkelt testa dina antikroppar mot gluten via blodprov och få en läkarbedömning som förklarar resultaten och nästa steg.

Kroppen återhämtar sig – men kräver tid

Om du får diagnosen celiaki innebär behandlingen att du helt måste utesluta gluten ur kosten.

När tarmen får vila från gluten börjar den långsamt läka. De flesta märker förbättring redan inom några veckor, men det kan ta flera månader innan tarmen återhämtar sig helt.

Med rätt kost kan personer med glutenintolerans leva fullt normalt och ha lika god hälsa och livslängd som andra.

Det finns också överkänslighet mot gluten – utan celiaki

En del upplever symtom av gluten trots att de inte har celiaki.

Det kallas icke-celiakisk glutenöverkänslighet och är inte autoimmun, men kan ändå ge magbesvär, trötthet och huvudvärk.

Skillnaden är att tarmen inte tar skada, men kroppen reagerar känslomässigt och fysiskt på gluteninnehållet.

Forskningen om detta tillstånd pågår, och det är ännu oklart varför vissa är känsligare än andra.

Varför är glutenintolerans vanligare i Norden?

Celiaki är särskilt vanlig i Skandinavien – en av de högsta frekvenserna i världen.

Det tros bero på genetiska faktorer (HLA-DQ2 och HLA-DQ8), som är vanligare i norra Europa. Samtidigt kan tidig kostintroduktion, infektioner i barndomen och tarmflorans sammansättning påverka risken att utveckla sjukdomen.

Även våra vardagsvanor spelar roll. I Norden äter vi traditionellt mycket bröd och spannmålsprodukter, vilket ökar exponeringen för gluten.

När bör du testa dig?

Du bör överväga att testa dig för glutenintolerans om du:

• Ofta är trött utan tydlig förklaring

• Har järnbrist, B12- eller folatbrist

• Har återkommande magbesvär

• Får hudproblem eller hormonella obalanser

• Har släktingar med celiaki

Ett enkelt blodprov kan ge svar och visa om vidare utredning behövs.

Sammanfattning

Glutenintolerans handlar inte bara om magen – den påverkar hela kroppen.

Symtomen kan vara diskreta, men konsekvenserna kan bli stora om sjukdomen inte upptäcks.

Genom att testa dig i tid kan du få svar, läka tarmen och återfå energi, balans och välmående.

Hos Werlabs kan du mäta antikroppar mot gluten och få en läkarbedömning med personlig återkoppling.

Ett enkelt blodprov kan bli första steget mot att förstå varför du inte mår som du brukar – och hur du kan må bättre.

Vanliga frågor om glutenintolerans

Vad är skillnaden mellan glutenintolerans och glutenöverkänslighet?

Glutenintolerans (celiaki) är en autoimmun sjukdom som skadar tarmen. Överkänslighet ger symtom men utan tarmförändringar.

Kan glutenintolerans gå över?

Nej, celiaki är livslång, men symtomen försvinner när man utesluter gluten ur kosten.

Hur vanligt är celiaki i Sverige?

Cirka 1–3 procent av befolkningen har celiaki, men många är odiagnostiserade.

Kan jag testa glutenintolerans hos Werlabs?

Ja. Werlabs erbjuder blodprov som mäter antikroppar mot gluten. Du får en läkarkommentar och råd om eventuell vidare utredning.