Midjemått – ett enkelt mått som säger mer än du tror

Vad är midjemått?

Midjemått är ett mått på omkretsen runt magen, oftast mätt i höjd med naveln eller strax ovanför höftkammen. Det används för att uppskatta mängden bukfett, särskilt det fett som ligger djupt inne i bukhålan runt de inre organen. Detta fett kallas visceralt fett och skiljer sig från det fett som ligger ytligare under huden.

Till skillnad från kroppsvikt eller BMI ger midjemått information om var fettet sitter i kroppen. Det är just fettfördelningen, snarare än den totala vikten, som har stor betydelse för risken att utveckla flera vanliga sjukdomar.

Varför är fett runt magen mer riskfyllt?

Fettväv är inte bara ett energilager – det är också ett hormonellt aktivt organ. Det viscerala fettet runt magen utsöndrar inflammatoriska signalämnen och påverkar hur kroppen hanterar blodsocker, blodfetter och blodtryck.

Ett ökat midjemått har kopplats till:

• insulinresistens och typ 2-diabetes

• förhöjt blodtryck

• ogynnsamma blodfetter

• låggradig inflammation

• ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom

Detta innebär att två personer med samma BMI kan ha helt olika hälsorisk, beroende på hur fettet är fördelat.

Midjemått jämfört med BMI – vad är skillnaden?

BMI beräknas utifrån vikt och längd, men tar inte hänsyn till kroppssammansättning. En person med mycket muskelmassa kan ha ett högt BMI utan ökad hälsorisk, medan en person med normalt BMI kan ha ett förhöjt midjemått och därmed högre risk för metabola sjukdomar.

Midjemått kompletterar därför BMI och ger ofta en mer träffsäker bild av den metabola hälsan.

Vad är ett hälsosamt midjemått?

Internationella riktlinjer anger ungefärliga gränser för ökad hälsorisk:

För kvinnor: midjemått över cirka 80 cm innebär ökad risk, och över 88 cm innebär hög risk

För män: midjemått över cirka 94 cm innebär ökad risk, och över 102 cm innebär hög risk

Dessa gränser är riktlinjer, inte exakta gränser mellan frisk och sjuk. Risk ökar gradvis, och individuella faktorer som ålder, genetik och livsstil spelar stor roll.

Midjemått, hormoner och ålder

Hormonella förändringar påverkar var kroppen lagrar fett. Hos kvinnor leder förklimakteriet och klimakteriet ofta till att mer fett lagras runt magen, även utan viktuppgång. Minskade östrogennivåer förändrar fettfördelningen och ökar risken för visceralt fett.

Hos män kan sjunkande testosteronnivåer bidra till ökat bukfett. Samtidigt kan ökat bukfett i sig sänka testosteron, vilket skapar en ond cirkel.

Stress och midjemått

Stresshormonet kortisol har en tydlig koppling till bukfett. Vid långvarig stress prioriterar kroppen fettinlagring runt buken, eftersom detta fett snabbt kan frigöra energi vid behov. Detta är en evolutionär mekanism som i dagens samhälle ofta blir kontraproduktiv.

Därför kan midjemåttet öka även hos personer som inte äter mer än tidigare, men som lever med långvarig stress och bristande återhämtning.

Midjemått och blodsocker

Ett förhöjt midjemått är starkt kopplat till insulinresistens. Visceralt fett frisätter ämnen som gör kroppens celler mindre känsliga för insulin, vilket leder till högre blodsocker och ökad risk för typ 2-diabetes.

I många fall kan ett ökat midjemått ses innan fasteglukos eller HbA1c blir förhöjda. Därför är midjemått ett tidigt varningstecken.

Hur mäter man midjemått korrekt?

För att midjemåttet ska vara tillförlitligt är det viktigt att mäta på samma sätt varje gång. Måttet tas stående, efter en normal utandning, med måttbandet horisontellt runt magen. Undvik att dra in magen eller spänna bukmusklerna.

Det är förändringen över tid som är viktigast, snarare än en enskild siffra.

Hur kan blodprover komplettera midjemåttet?

Midjemått ger en yttre signal om risk, men blodprover visar vad som händer inne i kroppen. Vid en hälsokontroll kan man analysera:

• blodsocker och HbA1c

• blodfetter

• inflammationsmarkörer som CRP

• levervärden

• ibland hormoner som insulin eller kortisol

Tillsammans ger midjemått och blodprover en betydligt mer komplett bild av den metabola hälsan än vikt eller BMI ensamt.

Hur Werlabs kan hjälpa

Genom att kombinera midjemått med blodprover kan Werlabs hjälpa till att identifiera tidiga riskfaktorer för metabol sjukdom. Regelbundna hälsokontroller gör det möjligt att följa förändringar över tid och sätta in åtgärder innan sjukdom utvecklas.

Sammanfattning

Midjemått är ett enkelt men kraftfullt mått som säger mycket om kroppens metabola hälsa. Fett runt magen är kopplat till hormonell obalans, insulinresistens och hjärt–kärlsjukdom. Genom att följa midjemåttet och kombinera det med blodprover går det att få en tidig och nyanserad bild av hälsan – långt innan symtom uppstår.

FAQ – Vanliga frågor om midjemått

1. Är midjemått viktigare än vikt?

   Ja, midjemått säger ofta mer om hälsorisk än både vikt och BMI, eftersom det speglar bukfett.

2. Kan man ha normalt BMI men förhöjt midjemått?

   Ja. Det kallas ibland normalviktig fetma och innebär ökad metabol risk trots normal vikt.

3. Hur snabbt kan midjemåttet förändras?

   Midjemått kan förändras relativt snabbt vid förändringar i levnadsvanor, särskilt vid minskad stress och förbättrad blodsockerreglering.

4. Påverkas midjemåttet av hormoner?

   Ja. Könshormoner, insulin och kortisol har stor påverkan på fettfördelningen.

5. När bör jag kontrollera midjemått och blodprover?

   Vid ökad bukfetma, ärftlighet för diabetes eller hjärt–kärlsjukdom, eller vid långvarig stress kan kontroll ge värdefull vägledning.