MR hos Werlabs – få en tydligare bild av dina besvär

När det gör ont men orsaken inte är självklar

Ett knä som börjar göra ont när du springer. En axel som begränsar rörelsen. En ländrygg som fortsätter besvära dig. Eller en fotled som inte känns bra trots att det gått en tid sedan skadan.

Smärta och andra besvär berättar att något inte känns som det ska – men symtomen berättar inte alltid vad som ligger bakom.

Många delar av kroppen består dessutom av flera strukturer tätt intill varandra. I ett knä finns exempelvis brosk, menisker, ledband, senor, muskler och skelett. Besvär från samma område kan därför ha olika orsaker.

I vissa situationer kan medicinsk bilddiagnostik bidra med mer information.

MR gör det möjligt att undersöka strukturer inne i kroppen utan kirurgiska ingrepp och kan ge detaljerade bilder av framför allt kroppens mjukvävnader.

Det kan hjälpa till att identifiera strukturella förändringar som behöver vägas samman med dina symtom och övrig medicinsk information.

Vad är en MR-undersökning?

MR står för magnetresonanstomografi och kallas ibland magnetkamera eller magnetröntgen. Trots att begreppet magnetröntgen används i vardagligt tal använder MR inte röntgenstrålning eller annan joniserande strålning.

Tekniken använder istället ett starkt magnetfält och radiovågor för att skapa detaljerade bilder av kroppens vävnader.

En stor fördel med MR är att metoden kan ge mycket detaljerade bilder av mjukdelar och strukturer som inte alltid framträder lika tydligt med vanlig röntgen.

Beroende på vilken del av kroppen som undersöks kan MR bland annat ge information om:

• Muskler och senor

• Ledband

• Brosk och leder

• Diskar i ryggraden

• Skelett och benmärg

• Andra mjukdelar och omgivande strukturer

Vilka fynd som är relevanta beror på området som undersöks och frågeställningen bakom undersökningen.

Vad kan en MR hjälpa till att upptäcka?

Det beror på vilken kroppsdel som undersöks.

Vid besvär från exempelvis knä, axel, rygg eller fotled kan olika vävnader vara involverade. MR kan ge detaljerade bilder som gör det möjligt att bedöma strukturerna i det aktuella området.

Undersökningen kan i olika sammanhang användas för att identifiera exempelvis skador, degenerativa förändringar, inflammation och andra strukturella förändringar.

Men det finns en viktig skillnad mellan att hitta en förändring på en MR-bild och att fastställa orsaken till ett symtom.

MR-fynd behöver alltid sättas i sitt sammanhang. Vissa förändringar kan förekomma även hos personer som inte har några besvär alls. Ett fynd på MR behöver därför inte automatiskt vara orsaken till smärtan.

Det är också möjligt att ha besvär utan att MR visar en tydlig strukturell förklaring.

Därför är MR en del av den medicinska informationen – inte hela svaret.

Varför kan MR vara särskilt användbart för leder och rygg?

Vanlig röntgen är mycket användbar för att avbilda skelett, men många besvär från rörelseapparaten involverar även strukturer som brosk, menisker, senor, ledband, muskler eller diskar.

Det är vävnader som MR är särskilt bra på att visualisera.

Vid en MR av knät kan man exempelvis få detaljerade bilder av knäledens olika strukturer. Vid en MR av axeln kan senor och andra mjukdelar kring leden bedömas. En MR av ryggraden kan bland annat visualisera kotor, diskar och nervnära strukturer.

Vilken typ av bilddiagnostik som är mest lämplig beror dock alltid på frågeställningen. MR är inte automatiskt bättre än röntgen, datortomografi eller ultraljud – metoderna har olika styrkor och används för olika medicinska frågor.

När kan det vara relevant att undersöka ett besvär närmare?

Tillfällig värk är vanligt och behöver inte innebära att något behöver undersökas med MR. Många besvär från muskler och leder förbättras med tiden och kan ofta bedömas och behandlas utan avancerad bilddiagnostik.

MR kan däremot bli aktuellt när det finns en medicinsk frågeställning där detaljerad avbildning kan bidra med relevant information.

Det kan exempelvis handla om:

• Ihållande eller återkommande besvär

• Symtom efter en skada

• Nedsatt funktion eller rörlighet

• Besvär som inte utvecklas som förväntat

• Behov av att undersöka specifika strukturer närmare

Vilken undersökning som är lämplig beror på dina symtom, hur länge de funnits och vad man vill få svar på.

Det är därför bättre att tänka på MR som ett verktyg för en specifik medicinsk frågeställning än som en generell kontroll av kroppen.

Du vet var det gör ont – MR kan ge mer information om området

För den som har levt med ett besvär en längre tid kan ovissheten ibland vara frustrerande.

Du kanske vet att axeln gör ont när du lyfter armen. Att knät reagerar när du springer. Eller att ländryggen återkommande begränsar dig i vardagen.

Det du känner är viktigt. Men för att förstå vad som händer kan det ibland behövas mer information om strukturerna under huden.

Det är här MR kan bidra.

Du kommer med symtomet. MR ger detaljerade bilder av det område som undersöks. Tillsammans med övrig medicinsk information kan bilderna bidra till en bättre förståelse av besvären.

Hos Werlabs lanseras därför riktade MR-undersökningar för flera av de områden där besvär från rörelseapparaten är vanliga.

I nästa del går vi igenom vilken undersökning som kan vara relevant beroende på var du har besvär – från ländrygg och halsrygg till knä, axel, höftled, handled, fotled och fot.

Vilken MR-undersökning passar dina besvär?

MR är en riktad undersökning. Det innebär att man undersöker ett specifikt område utifrån de besvär och den medicinska frågeställning som finns.

Hos Werlabs kan du välja mellan flera MR-undersökningar för olika delar av rörelseapparaten. Vilken undersökning som är relevant beror framför allt på var du har dina besvär och vilka strukturer som behöver bedömas.

MR Ländrygg

Ländryggen är den nedre delen av ryggraden och ett vanligt område för ryggbesvär. Med MR ländrygg kan bland annat ryggkotor, diskar, ryggkanal och nervnära strukturer avbildas detaljerat.

Undersökningen kan vara relevant vid vissa långvariga eller återkommande besvär från ländryggen, särskilt när det finns en medicinsk frågeställning som motiverar bilddiagnostik.

MR Knä

Knäleden innehåller flera strukturer som kan påverkas vid skada, belastning eller andra förändringar. MR knä ger detaljerade bilder av bland annat menisker, korsband, andra ledband, brosk, senor och skelett.

Det kan göra undersökningen relevant när knäbesvär behöver utredas närmare och man vill få mer information om strukturerna i leden.

MR Axel

Axeln har stor rörelseförmåga och består av flera leder, muskler, senor och ledband som tillsammans möjliggör armens rörelser.

Med MR axel kan bland annat senor, muskler, brosk, ledstrukturer och skelett avbildas. Undersökningen kan bidra med information vid exempelvis ihållande smärta, nedsatt funktion eller andra axelbesvär där det finns behov av vidare utredning.

MR Halsrygg

Halsryggen består av kotor och diskar som omger ryggmärgen och ligger nära nervstrukturer som går vidare ut i bland annat armarna.

MR halsrygg ger detaljerade bilder av kotor, diskar, ryggkanal, ryggmärg och omgivande strukturer. Undersökningen kan vara relevant vid vissa besvär från nacke och halsrygg när bilddiagnostik bedöms kunna bidra med ytterligare information.

MR Höft och Bäcken

Smärta kring höften kan komma från flera olika strukturer och området kan ibland vara svårt att bedöma enbart utifrån var smärtan känns.

Med MR höftled och bäcken kan bland annat höftleder, skelett, muskler, senor och andra mjukdelar i området undersökas. Det ger möjlighet att få en mer detaljerad bild när besvär från höft- eller bäckenregionen behöver utredas vidare.

MR handled

Handleden består av flera små ben, leder, ledband och senor på en begränsad yta. Det kan göra detaljerad bilddiagnostik värdefull vid vissa besvär.

MR handled kan ge information om bland annat ledband, senor, brosk, skelett och andra strukturer i och kring handleden.

MR fotled

Fotleden utsätts för stora krafter vid exempelvis gång, löpning och idrott. Skador och långvariga besvär kan involvera flera olika strukturer.

Med MR fotled kan bland annat ledband, senor, brosk, leder och skelett undersökas när det finns behov av mer detaljerad information om området.

MR fot

Foten består av många ben, leder, senor, muskler och andra mjukdelar som tillsammans ska hantera belastningen när du står, går och springer.

MR fot ger detaljerade bilder av strukturer i foten och kan användas när specifika fotbesvär behöver utredas närmare.

MR utan skadlig strålning

En vanlig fråga inför en MR-undersökning är om den innebär strålning.

MR använder inte skadlig strålning. Till skillnad från vanlig röntgen och datortomografi bygger tekniken på ett starkt magnetfält och radiovågor.

Det starka magnetfältet innebär däremot att vissa implantat, medicintekniska produkter eller metallföremål i kroppen kan behöva kontrolleras innan undersökningen. Du får därför svara på säkerhetsfrågor inför din MR.

Om du är gravid, har implantat eller annan medicinsk utrustning i kroppen är det viktigt att informera om detta inför undersökningen så att en individuell säkerhetsbedömning kan göras.

Så går en MR-undersökning till

Vid undersökningen ligger du på en brits som förs in i MR-kameran. Det är viktigt att ligga stilla medan bilderna tas för att bildkvaliteten ska bli så bra som möjligt.

Undersökningen är smärtfri, men kameran ger ifrån sig höga knackande och dunkande ljud när bilderna tas. Du får därför hörselskydd.

Hur lång tid undersökningen tar beror på vilket område som ska undersökas och vilka bildserier som behövs.

Efter undersökningen bedöms bilderna av en läkare med specialistkompetens inom radiologi. Bildfynden behöver sedan tolkas i relation till dina symtom och övriga medicinska uppgifter.

MR kan ge svar – men alla fynd orsakar inte symtom

En detaljerad MR-bild kan visa förändringar som inte hade kunnat upptäckas genom att enbart titta på eller känna på området. Men det betyder inte att varje förändring som syns är sjuklig eller förklarar dina besvär.

Det är vanligt att vissa förändringar i exempelvis rygg, knän och andra leder blir vanligare med stigande ålder. Sådana fynd kan ibland förekomma även hos personer som inte har ont.

Därför ska ett MR-svar inte tolkas isolerat.

Det viktiga är sambandet mellan dina symtom, den medicinska frågeställningen och vad bilderna visar.

Det är också en anledning till att MR inte bör göras enbart för att ”leta efter något”. Undersökningen ger störst medicinskt värde när det finns en tydlig frågeställning.

När ska du söka vård istället för att boka MR?

MR är inte en ersättning för akut eller annan nödvändig medicinsk vård.

Vid vissa symtom behöver du bedömas av vården skyndsamt och ska inte vänta på en planerad MR-undersökning. Det gäller exempelvis vid allvarlig skada, snabbt tilltagande neurologiska symtom eller andra akuta besvär.

Vid rygg- eller nackbesvär bör du söka vård skyndsamt om du exempelvis får nytillkommen uttalad svaghet eller känselbortfall i armar eller ben. Vid ryggsmärta tillsammans med svårigheter att kontrollera urin eller avföring, eller nedsatt känsel kring underlivet, ska du söka akut vård.

Vid osäkerhet om dina symtom behöver bedömas akut bör du kontakta vården.

MR hos Werlabs – när du vill undersöka ett specifikt område

Du vet kanske redan var du har ont. Nästa fråga är vad som kan ligga bakom besvären.

Med riktad MR hos Werlabs kan du få detaljerade bilder av det område som behöver undersökas. Det kan bidra med mer information om strukturer som annars är svåra att bedöma.

Hos Werlabs lanseras MR för:

• Ländrygg

• Knä

• Axel

• Halsrygg

• Höft & Bäcken

• Handled

• Fotled

• Fot

Du väljer den undersökning som motsvarar området för dina besvär. Inför undersökningen behöver det finnas en relevant medicinsk frågeställning och säkerhetsförutsättningarna för MR behöver vara uppfyllda.

Du känner var det gör ont. Med MR kan du få en mer detaljerad bild av området.

Upptäck MR hos Werlabs

Har du ihållande eller återkommande besvär som behöver undersökas närmare? Läs mer om Werlabs MR-undersökningar och hitta den undersökning som passar det område där du har besvär.