MR vid klaustrofobi – så kan du klara undersökningen

Varför kan MR kännas obehagligt vid klaustrofobi?

Klaustrofobi innebär en stark rädsla för trånga eller instängda utrymmen. Vid en MR-undersökning kan den känslan förstärkas av att du behöver ligga stilla inne i en kamera under bildtagningen.

För vissa är det framför allt det begränsade utrymmet som skapar obehag. Andra kan reagera på ljuden, känslan av att inte kunna röra sig fritt eller oron för att inte kunna ta sig ut.

Vanliga reaktioner vid stark oro kan vara:

• Hjärtklappning

• Svettningar

• Snabb eller ytlig andning

• Yrsel

• Stark rädsla eller panikkänslor

• Ett behov av att omedelbart lämna situationen

Dessa symtom kan förekomma vid ångest, men liknande symtom kan också ha andra orsaker. Det är viktigt att veta att du inte behöver hantera obehaget ensam. Vårdpersonalen är van vid att möta personer som känner oro inför undersökningen.

Vad kan man göra om man är rädd för magnetkameran?

Det viktigaste är att förbereda sig och informera mottagningen om sin oro innan undersökningsdagen.

1. Kontakta mottagningen i förväg

Berätta om du har klaustrofobi, tidigare har fått panikkänslor i trånga utrymmen eller har behövt avbryta en MR-undersökning. Då kan mottagningen bedöma vilka anpassningar som är möjliga och om det behövs särskild planering. Det är bättre att ta upp oron i förväg än att vänta tills du ligger inne i kameran.

2. Be om information om undersökningen

För många minskar oron när de vet vad som kommer att hända.

Du kan exempelvis fråga:

• Hur långt in i kameran behöver jag ligga?

• Kommer huvudet att vara inne i kameran?

• Hur kan jag kommunicera med vårdpersonalen?

• Kan jag få en paus om jag behöver det?

• Vilka hjälpmedel finns för personer med klaustrofobi?

Hur du placeras beror bland annat på vilken kroppsdel som ska undersökas och vilken utrustning som används. Vill du läsa mer om undersökningens olika moment finns Werlabs guide Hur går en MR-undersökning till?.

3. Kom överens om hur du signalerar om du behöver hjälp

Under en MR-undersökning kan du vanligtvis kommunicera med vårdpersonalen och använda en larmknapp om du behöver hjälp. Att veta att du kan signalera och få kontakt kan skapa en större känsla av trygghet. Fråga gärna hur kommunikationen fungerar innan undersökningen börjar.

4. Använd avslappning och lugn andning

Om du märker att oron ökar kan det hjälpa att rikta uppmärksamheten mot en lugn och jämn andning. Försök att andas i ett tempo som känns bekvämt, utan att tvinga fram djupa andetag. Du kan också prova att slappna av i de muskler som inte behöver hållas i en särskild position. Det kan vara bra att öva på en avslappningsmetod hemma före besöket. Metoderna fungerar olika bra för olika personer och ersätter inte andra anpassningar vid svår klaustrofobi.

5. Fråga om musik eller andra hjälpmedel

Vissa mottagningar erbjuder musik via hörlurar under undersökningen. På vissa platser finns även speglar eller andra lösningar som kan göra att utrymmet upplevs som mindre instängt. Vilka hjälpmedel som erbjuds varierar mellan mottagningar.

Kan man få lugnande läkemedel inför MR?

Ja, lugnande läkemedel kan ibland användas för att underlätta en MR-undersökning hos personer med uttalad klaustrofobi eller stark ångest. Det kräver en individuell medicinsk bedömning. Vilket läkemedel som kan vara aktuellt beror bland annat på din hälsa, andra läkemedel och hur undersökningen ska genomföras. Kontakta mottagningen i god tid om du tror att du kan behöva läkemedelsstöd. Alla mottagningar erbjuder inte detta, och det kan krävas särskild planering.

Vad behöver man tänka på efter lugnande läkemedel?

Lugnande läkemedel kan påverka reaktionsförmåga, uppmärksamhet och koordination även efter att undersökningen är avslutad.

Om du får lugnande läkemedel kan du därför behöva:

• Ordna så att någon följer dig hem.

• Avstå från bilkörning enligt vårdgivarens instruktioner.

• Undvika alkohol och andra lugnande substanser.

• Följa särskilda råd om återhämtning.

Ta inte egna eller någon annans lugnande läkemedel inför undersökningen utan att först stämma av med ansvarig vårdgivare.

Finns det öppen magnetkamera för personer med klaustrofobi?

Ja, det finns olika typer av MR-kameror, inklusive öppnare modeller som kan vara lättare att tolerera för vissa personer med klaustrofobi. En traditionell MR-kamera har vanligtvis en tunnelformad öppning. Det finns även kameror med bredare tunnel och mer öppna konstruktioner.

Är öppen MR lika bra som vanlig MR?

Det beror på vilken typ av undersökning som ska genomföras och vilken utrustning som används. Olika MR-system har olika tekniska förutsättningar. Vissa öppna system kan ha begränsningar när det gäller bildkvalitet, undersökningstid eller vilka undersökningar som kan utföras. En öppen magnetkamera är därför inte automatiskt ett likvärdigt alternativ för alla medicinska frågeställningar. Om du har svår klaustrofobi kan du fråga vårdgivaren om en bredare eller öppnare MR-kamera är ett lämpligt och tillgängligt alternativ.

Kan man få panik under en MR-undersökning?

Ja, personer med klaustrofobi kan ibland uppleva stark ångest eller panikkänslor under MR. Om det händer är det viktigt att signalera till vårdpersonalen i stället för att försöka stå ut till varje pris. Använd larmknappen eller den kommunikationsmöjlighet du har fått information om. Personalen kan då hjälpa dig att bedöma om undersökningen kan fortsätta, om du behöver en paus eller om den bör avbrytas. Att känna stark oro innebär inte att du måste fullfölja undersökningen utan stöd.

Vad händer om man inte klarar en MR-undersökning?

Om du får så stark ångest att undersökningen inte går att genomföra kan den behöva avbrytas. Det betyder inte att du aldrig kommer att kunna göra MR.

Beroende på varför undersökningen behövs kan nästa steg vara att:

• Planera ett nytt försök med bättre förberedelser.

• Diskutera möjligheten till lugnande läkemedel.

• Undersöka om en annan MR-kamera finns tillgänglig.

• Överväga andra undersökningsmetoder om de kan besvara den medicinska frågeställningen.

Vid mycket svår klaustrofobi kan MR i vissa fall genomföras med sedering eller narkos inom verksamheter som har rätt resurser och medicinska förutsättningar. Detta är inte en rutinlösning och erbjuds inte överallt. Vilket alternativ som passar bäst behöver avgöras tillsammans med vårdgivaren.

När bör man söka hjälp för klaustrofobi?

Om rädslan för trånga utrymmen påverkar din vardag eller gör att du undviker nödvändiga medicinska undersökningar kan det vara värdefullt att söka hjälp. Kognitiv beteendeterapi (KBT), ofta med gradvis exponering, är en etablerad behandlingsmetod vid specifika fobier. Behandlingen syftar till att minska rädslan och göra det lättare att hantera situationer som tidigare har känts svåra.

Om en MR-undersökning är medicinskt angelägen bör du samtidigt kontakta ansvarig vårdgivare för att diskutera hur undersökningen kan genomföras. Du ska inte behöva vänta på att en eventuell fobibehandling är avslutad innan behovet av MR bedöms.