Rökning och hjärt-kärlhälsa: risker, statistik och råd

Hur påverkar rökning hjärta och blodkärl?

Tobaksrök innehåller tusentals kemiska ämnen. Flera av dem påverkar blodkärlens insida, blodets koagulation och kroppens syretransport. Nikotin gör att blodkärlen drar ihop sig och kan höja puls och blodtryck tillfälligt. Kolmonoxid från röken försämrar blodets förmåga att transportera syre. Andra ämnen i röken bidrar till inflammation och skador i kärlväggen, något som ibland kan synas i form av förhöjda inflammationsmarkörer i blodet.

När blodkärlens insida skadas ökar risken för åderförkalkning, där fett, kolesterol och inflammatoriska celler lagras in i kärlväggen. Med tiden kan kärlen bli trängre och stelare. Om ett plack brister kan en blodpropp bildas, vilket kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.

Rökning kan också påverka blodfetterna genom att sänka HDL-kolesterol, ofta kallat det goda kolesterolet, och bidra till högre nivåer av triglycerider. Sammantaget skapas en miljö i kroppen som ökar belastningen på hjärta och blodkärl.

Rökning och risk för hjärtinfarkt och stroke

Rökning är en av de mest väldokumenterade riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. Risken ökar med antalet cigaretter och hur länge man har rökt, men även låg konsumtion kan påverka kärlen negativt.

Rökning är kopplat till ökad risk för:

• hjärtinfarkt

• stroke

• kärlkramp

• plötslig hjärtdöd

• perifer kärlsjukdom i benen

• åderförkalkning

• bukaortaaneurysm

Även passiv rökning påverkar hjärt-kärlhälsan. Personer som regelbundet utsätts för tobaksrök kan få ökad risk för hjärtsjukdom och stroke, även om de inte röker själva.

Hur ser rökningen ut i Sverige idag?

Rökningen har minskat tydligt i Sverige under lång tid. Folkhälsomyndigheten rapporterade att 5,4 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år rökte tobak dagligen år 2024. Samtidigt visar CAN:s rapport för 2024 att 11 procent av befolkningen 17–84 år hade rökt cigaretter minst en gång den senaste månaden, varav cirka 6 procent dagligen och 5 procent sporadiskt.

Det betyder att daglig rökning är betydligt mindre vanlig än tidigare, men att rökning fortfarande förekommer både regelbundet och sporadiskt. Skillnader finns också mellan olika grupper i befolkningen, bland annat utifrån ålder och socioekonomiska faktorer.

Samtidigt har andra nikotinprodukter blivit vanligare, exempelvis snus och vitt snus. Även om den här artikeln fokuserar på rökning är det viktigt att komma ihåg att nikotin i sig påverkar kroppen, bland annat genom effekter på puls, blodtryck och beroendeutveckling.

Rökning och lungcancer

Rökning är den viktigaste riskfaktorn för lungcancer. Alla som får lungcancer har inte rökt, men tobaksrökning står för en stor del av risken.

Cancerfonden rapporterar att 4 340 personer i Sverige fick lungcancer år 2024. Samma år dog 3 561 personer i lungcancer. Lungcancer är en allvarlig sjukdom där prognosen ofta beror på hur tidigt cancern upptäcks och vilket stadium sjukdomen har vid diagnos.

Enligt Cancerfonden skulle drygt sex av tio lungcancerfall kunna förebyggas. Det motsvarar omkring 2 700 fall varje år. Rökstopp är därför en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken för lungcancer.

Andra sjukdomar kopplade till rökning

Rökning påverkar inte bara hjärtat och lungorna. Tobaksrök ökar också risken för flera andra sjukdomar och hälsoproblem.

Rökning är bland annat kopplat till:

• KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom

• flera cancerformer

• nedsatt lungfunktion

• sämre sårläkning

• ökad infektionskänslighet

• försämrad munhälsa

• komplikationer vid graviditet

• försämrad fysisk prestationsförmåga

Rökning kan också förvärra befintliga sjukdomar, till exempel astma och hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Vad händer i kroppen när man slutar röka?

Kroppen börjar återhämta sig snabbt efter ett rökstopp. Redan efter kort tid sjunker puls och blodtryck. Syretransporten förbättras när kolmonoxidnivåerna minskar. På längre sikt minskar risken för hjärtinfarkt, stroke, KOL och flera cancerformer.

Hälsovinsterna gäller även personer som har rökt länge. Det är aldrig för sent att sluta, även om den största förebyggande effekten uppnås ju tidigare man slutar.

Många märker också förbättrad kondition, bättre lukt- och smaksinne, mindre hosta och mer ork efter en tid utan cigaretter, särskilt om rökstoppet kombineras med regelbunden fysisk aktivitet.

Varför är det svårt att sluta röka?

Rökning skapar både ett fysiskt och beteendemässigt beroende. Nikotin påverkar hjärnans belöningssystem och kan ge abstinenssymtom när man slutar, till exempel irritation, rastlöshet, sömnsvårigheter, sug och koncentrationssvårigheter. Nikotinstopp kan också upplevas som en stress för kroppen, och långvarig belastning av kroppens stressystem kan i sig påverka hjärt-kärlhälsan, vilket gör återhämtning och kroppens sätt att gå ned i varv efter stress extra viktigt.

Det betyder inte att man saknar viljestyrka. Nikotinberoende är ett medicinskt erkänt beroendetillstånd, och många behöver flera försök innan de blir rökfria.

Stöd kan göra stor skillnad. Samtal, läkemedel, nikotinersättning och digitala stödprogram kan öka chansen att lyckas.

Så kan du stötta hjärta och kärl efter rökstopp

Rökstopp är den viktigaste åtgärden, men andra levnadsvanor och regelbundna hälsokontroller av hjärta och kärl kan också stärka hjärt-kärlhälsan.

Det kan vara hjälpsamt att:

• röra på dig regelbundet

• äta hjärtvänlig och hälsosam kost med grönsaker, fullkorn, baljväxter, fisk och hälsosamma fetter

• följa blodtryck, blodfetter och blodsocker

• prioritera sömn och återhämtning

• begränsa alkoholkonsumtionen för att minska belastningen på hjärta, lever och blodfetter

• söka stöd vid nikotinsug eller återfall

Ett återfall betyder inte att allt är förlorat. Det kan ses som information om vilka situationer som är svårast, så att nästa försök blir bättre förberett.