Vad kan magnetkamera upptäcka i kroppen vid en MR-undersökning?

Vad är en magnetkamera?

Magnetkamera, eller magnetresonanstomografi, är en undersökningsmetod som använder ett starkt magnetfält och radiovågor för att skapa bilder av kroppen. Till skillnad från röntgen och datortomografi använder MR ingen joniserande strålning.

MR är särskilt användbar för att undersöka mjukdelar, till exempel muskler, senor, ligament, organ, nerver och hjärnan. Metoden kan också visa skelettets närliggande strukturer, diskar i ryggraden och förändringar i leder.

Vad kan MR upptäcka?

MR kan upptäcka många olika typer av förändringar i kroppen. Vad undersökningen visar beror på vilket område som undersöks och vilken frågeställning läkaren vill besvara.

MR används bland annat för att upptäcka eller bedöma:

• Diskbråck och nervpåverkan

• Förträngningar i ryggradskanalen

• Skador i leder, menisker, ligament och senor

• Muskel- och mjukdelsskador

• Inflammationer

• Tumörer och metastaser

• Förändringar i hjärna och ryggmärg

• Förändringar i prostata, lever, njurar och andra organ

• Kärlförändringar vid vissa undersökningar

MR kan ibland visa små förändringar som inte syns lika tydligt med andra bilddiagnostiska metoder.

MR av hjärna och nervsystem

MR används ofta för att undersöka hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Undersökningen kan bli aktuell vid exempelvis återkommande huvudvärk, neurologiska symtom, domningar, balanssvårigheter, synpåverkan eller misstanke om inflammatorisk sjukdom i nervsystemet.

MR av hjärnan kan bland annat visa förändringar efter stroke, tumörer, inflammation, blödningar, kärlförändringar och vissa neurologiska sjukdomar. Vid utredning av ryggmärgen kan MR visa om nerver eller ryggmärg är påverkade av exempelvis diskbråck, förträngning eller inflammation.

MR av ryggen

MR av ryggen används ofta vid långvarig ryggsmärta, ischias, domningar eller misstanke om nervpåverkan. Undersökningen kan visa diskar, kotor, nervrötter, ryggmärg och omgivande mjukdelar.

Vanliga fynd vid MR av ryggen är diskbuktningar, diskbråck, spinal stenos och åldersrelaterade förändringar. Det är viktigt att veta att sådana fynd även kan förekomma hos personer utan ryggsmärta. Därför behöver MR-svaret alltid tolkas i relation till symtom och klinisk undersökning.

MR av leder, muskler och senor

MR är en vanlig undersökning vid besvär från knä, axel, höft, fotled och andra leder. Den kan visa skador i menisker, korsband, senor, ligament, brosk och muskler.

Vid idrottsskador eller långvarig ledsmärta kan MR hjälpa till att avgöra om besvären beror på exempelvis en senskada, inflammation, broskförändring eller skada i ledens stabiliserande strukturer. Det kan ge värdefull information inför fysioterapi, fortsatt behandling eller specialistbedömning.

MR av inre organ

MR kan också användas för att undersöka inre organ i exempelvis buk och bäcken. Undersökningen kan ge information om lever, njurar, gallvägar, bukspottkörtel, livmoder, äggstockar och prostata.

MR prostata används bland annat vid utredning av förhöjt PSA eller misstanke om prostatacancer. MR av lever och bukorgan kan användas för att bedöma oklara förändringar, cystor, tumörer eller inflammatoriska tillstånd.

Kan MR upptäcka cancer?

MR kan upptäcka förändringar som kan vara förenliga med cancer, men undersökningen ger inte alltid en slutlig diagnos på egen hand. I många fall behöver MR kompletteras med andra undersökningar, blodprover, vävnadsprov eller uppföljande bilddiagnostik.

MR används ofta för att bedöma storlek, läge och utbredning av en förändring. Det kan vara viktigt både vid utredning och inför planering av behandling.

När används kontrast vid MR?

Vid vissa MR-undersökningar används kontrastmedel för att göra vissa vävnader eller förändringar tydligare. Kontrast kan vara aktuellt vid exempelvis tumörutredningar, inflammationer, kärlundersökningar eller vissa neurologiska frågeställningar.

Många MR-undersökningar görs utan kontrast. Det gäller exempelvis många undersökningar av knä, axel och ländrygg. Om kontrast behövs avgörs av den medicinska frågeställningen.

Vad kan MR inte visa?

MR är en mycket användbar undersökningsmetod, men den visar inte allt. Den kan inte alltid avgöra varför en person har smärta, trötthet eller andra symtom. MR visar strukturer i kroppen, men inte hela hälsobilden.

Blodprover kan ibland vara ett viktigt komplement, till exempel vid misstanke om inflammation, infektion, vitamin D-brist, blodbrist, ämnesomsättningsrubbning eller påverkan på lever, njurar och blodsocker. Hos Werlabs kan hälsokontroller med blodprov ge information om flera viktiga hälsomarkörer som kan vara relevanta att diskutera med läkare.

Hur ska ett MR-svar tolkas?

Ett MR-svar skrivs av en specialistläkare inom radiologi. Svaret beskriver både normala och avvikande fynd. Vissa formuleringar kan låta allvarliga, men behöver inte alltid innebära sjukdom eller behandlingsbehov.

Många MR-fynd är åldersrelaterade eller saknar tydlig koppling till symtomen. Därför är det viktigt att resultatet gås igenom med den läkare eller vårdgivare som ansvarar för utredningen.