Werlabs guide till hudhälsa

Glow inifrån och ut – så kan en hälsokontroll hjälpa dig att få friskare hud

Våra kroppar hänger ihop på fascinerande sätt – hur vi mår inuti kan ofta speglas av hur huden ser ut. En hälsokontroll kan därför ge ledtrådar om hudens välmående. Genom att mäta olika hälsomarkörer (som vitaminer, mineraler, hormoner och inflammationsmarkörer) kan man upptäcka obalanser i kroppen som kan påverka hudens lyster, elasticitet, torrhet, akne, åldrande och känslighet. I Werlabs Guide till Hudhälsa går vi igenom vad några viktiga värden kan säga om din hudhälsa och vilka hudförändringar som de kan kopplas till.

Innehållsförteckning

1. Näringsämnen som får huden att blomstra

2. Hormoner som påverkar huden

3. Inflammation i kroppen och huden

4. Blodsocker, metabolism och hudens åldrande

5. Sammanfattning – Så kan Werlabs hjälpa din hudhälsa

Näringsämnen som får huden att blomstra

En näringsrik kost är A och O för frisk hud. Brist på vissa vitaminer eller mineraler kan göra att huden tappar sin spänst och lyster eller drabbas av utslag. Här är några exempel på viktiga näringsämnen och deras hudpåverkan:

Vitamin D

• Vitamin D bidrar till immunförsvaret i huden. Låga nivåer av vitamin D har i studier kopplats till hudproblem – till exempel hade nästan hälften av patienter med akne brist på vitamin D, jämfört med endast en fjärdedel i en frisk kontrollgrupp. När man gav D-vitamintillskott till personer med akne och vitamin D-brist såg man också en förbättring av inflammationen i huden. Vitamin D-brist har till och med kopplats till pigmentförändringen melasma (”pigmentfläckar”), där drabbade personer haft lägre nivåer av vitamin D än andra.

• Vad man kan se på huden: Återkommande finnar eller långsam sårläkning kan ibland vara tecken på vitamin D-brist. Även vissa typer av pigmentfläckar har kopplats till lågt vitamin D.

Vitamin B12

• Vitamin B12 behövs för blodbildning och cellernas ämnesomsättning. Brist på B12 kan leda till anemi (blodbrist), vilket i sin tur kan göra huden ovanligt blek och glåmig. I enstaka fall kan B12-brist även ge hyperpigmentering (mörkare fläckar) i huden, men blekhet är vanligast.

• Vad man kan se på huden: Ljusröd eller blek hudton, ibland med trött utseende. Omvänt kan en frisk rosig hud tyda på att B12 och järnvärden är i balans.

Järn (ferritin)

• Järn (ferritin) är också viktigt för blodets syretransport. Vid järnbrist, som är vanligt särskilt hos kvinnor, kan huden bli blek och torr och man kan få spröda naglar.

• Vad man kan se på huden: Blekhet och mörka ringar under ögonen vid blodbrist. Torr hud och sköra naglar kan vara subtila tecken på att kroppens järndepåer av ferritin är låga.

Zink

• Zink är ett spårämne som behövs för sårläkning, hudförnyelse och immunförsvar. Flera studier har funnit att personer med akne ofta har lägre zinknivåer i blodet än personer utan akne. Dessutom kan zinktillskott hjälpa till att minska inflammation och antalet finnar.

• Vad man kan se på huden: Zinkbrist kan visa sig som långsam sårläkning, ökad benägenhet för utslag eller akne, samt ibland eksem eller utslag kring mun och ögon. När zinknivåerna är normala brukar hudens försvar mot infektioner och inflammation fungera bättre.

Selen

• Selen är en antioxidant som skyddar cellerna mot syrebrist. Tillsammans med zink bidrar det till hudens immunförsvar. En del forskning antyder att selen kan vara lågt hos vissa individer med akne.

• Vad man kan se på huden: Selenbrist är ovanligt, men kan ge torr hud och försämrat skydd mot inflammationer. Normala nivåer av selen hjälper huden att hantera solskador och inflammation.

Att komma ihåg: en hälsokontroll kan upptäcka om du har brist på något näringsämne. Ofta kan sådana brister åtgärdas med kostförändring eller tillskott – något som inte bara förbättrar din allmänhälsa utan även kan ge synliga resultat på huden i form av mer välmående hy.

Omega-3-fettsyror

• Omega-3 (t.ex. från fiskolja) är essentiella fettsyror som kroppen behöver för att bygga upp hudens fettlager. De verkar anti-inflammatoriskt. Om man har brist på omega-3 kan huden bli torr, fjällande och mer benägen till eksem. Ny forskning visar också hur viktigt omega-3 är; i en studie från 2024 fick försökspersoner inta omega-3-rik olja varje dag och man såg därefter en märkbart förbättrad hudfuktighet och elasticitet.

• Vad man kan se på huden: Tecken på låga omega-3nivåer kan vara torr, stram hud som lätt blir irriterad. Med tillräckligt omega-3 får huden ofta bättre fuktbalans och en fylligare lyster.

Hormoner som påverkar huden

Hormoner är kemiska budbärare i kroppen och flera hormoner har direkt inverkan på huden:

Könshormoner (östrogen och testosteron)

• Östrogen är hudens vän – det hjälper till att upprätthålla hudens tjocklek, fukt och elasticitet. När östrogenhalten sjunker (till exempel efter klimakteriet) märks det ofta på huden. Faktum är att kvinnor kan förlora upp till en tredjedel av hudens kollagen de första fem åren efter menopaus, vilket leder till att huden blir tunnare, torrare och mindre spänstig. Huden kan kännas skörare och rynkor framträder lättare. Testosteron och androgener (”manliga” hormoner som även kvinnor har i mindre mängd) verkar motsatt: de ökar talgproduktionen. Höga halter av androgener – till exempel vid polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) eller hos tonåringar – kan ge fet hy och akneutbrott. Efter menopaus, när östrogen minskar, får androgenerna relativt större inflytande och kan bidra till finnar och oönskad hårväxt i ansiktet.

• Vad man kan se på huden: Avvikelser i hormonbalansen kan ge typiska tecken. Östrogenbrist visar sig som tunn, rynkigare och torr hud med mindre elasticitet, medan överskott av androgener ger oljig hy, finnar längs käklinje/bröst/rygg och ibland grova mörka hårstrån på haka eller överläpp hos kvinnor.

Sköldkörtelhormoner

• Sköldkörteln styr ämnesomsättningen, och både under- och överfunktion påverkar huden. Hypotyreos (underfunktion) gör att alla processer går på lågvarv – huden kan bli torr, kall, blek och ibland lätt gulaktig; den kan kännas sträv och fjällande eftersom cellförnyelsen saktar ned. Hypertyreos (överfunktion) kan tvärtom ge varm, fuktig hud som ibland rodnar. Man ser även att hypertyreos kan leda till tunnare hår och hud som kan klia.

• Vad man kan se på huden: Underfunktion av sköldkörteln ger ofta onormalt torr hud som inte hjälper hur mycket man än smörjer, samt att man kan uppleva att man lätt blir frusen och blek. Överfunktion kan ge ovanligt varm, svettig hud och rodnader, ibland också hudklåda.

Stresshormon (kortisol)

• Kortisol är ett hormon som frisätts vid stress och påverkar många organ – även huden. Vid kronisk stress eller om man har onormalt höga kortisolnivåer (t.ex. vid Cushings syndrom) kan huden åldras i förtid. Förhöjt kortisol bryter ned kollagen och elastin i huden, vilket leder till försämrad elasticitet och rynkor. Samtidigt dämpas hudens reparationsförmåga och skyddsbarriär. Huden kan bli tunnare, mer ömtålig och få försämrad läkning av sår. Stress och mycket kortisol ökar också inflammation i kroppen, vilket kan utlösa akneutbrott eller eksem.

• Vad man kan se på huden: Långvarig stress kan visa sig som glåmighet, mer framträdande linjer/rynkor och ibland finnar trots att man kanske inte annars brukar ha akne. Huden kan bli känsligare och lättare röd och irriterad på grund av att barriären försvagats. Att hantera stress kan därför ge dubbel vinst – både för insidan och utsidan.

Visste du att… Hudläkare inom ett forskningsfält kallat psykodermatologi studerar just kopplingen mellan psyke, stress och hud. Forskning har visat att hög stress kan snabba på hudens biologiska åldrande genom ökad inflammation och hormonell obalans. Att sova gott och minska stress kan därför ge en mer ungdomlig hy på sikt.

Inflammation i kroppen och huden

Inflammation är en del av immunförsvaret och kan mätas genom markörer i blodet såsom CRP (C-reaktivt protein). Högt CRP (särskilt hs-CRP, den högkänsliga varianten som mäter låggradig inflammation) tyder på att kroppen har en pågående inflammatorisk process. Detta kan påverka huden på flera sätt:

"Inflammaging"

• Kronisk låggradig inflammation i kroppen påskyndar åldrandet – ett begrepp forskare kallar inflammaging. Studier har funnit att åldrande hud ofta följer med 2–4 gånger högre nivåer av inflammationsmarkörer i blodet än hos yngre, vilket antyder att systemisk inflammation bidrar till rynkor och förlorad elasticitet. Högre CRP-nivåer har också kopplats till ökad nedbrytning av kollagen.

• Vad man kan se på huden: Om ditt hs-CRP är förhöjt kan det vara en varningsflagga för snabbare hudåldrande – huden kan tappa lyster och spänst i förtid. Genom förändringar i levnadsvanor (kost, motion, stresshantering) som sänker inflammation finns det möjlighet att bromsa detta och ge huden bättre förutsättningar.

Hudinflammationer

• Vid uttalade hudsjukdomar som akne, psoriasis eller eksem kan ibland en låggradig systemisk inflammation avläsas i blodprover. En befolkningsstudie från Finland visade att personer med mer allvarliga hudproblem (som krävde läkarbehandling) i genomsnitt hade högre CRP-värden än de med lindrigare hudbesvär. Det tyder på att huden och immunsystemet hänger tätt ihop – när huden är kroniskt inflammerad ”läcker” en del av inflammationen ut i blodet.

• Vad man kan se på huden: Förhöjt CRP kan signalera att något inflammatoriskt pågår, till exempel ett utbrett eksem eller svår akne. Genom att behandla hudinflammationen (med rätt krämer, läkemedel eller koständringar) kan man ofta se CRP sjunka, och vice versa – får man ned den systemiska inflammationen brukar även huden må bättre.

Att komma ihåg: I en hälsokontroll kan mätning av hs-CRP ge värdefull insikt om din kropps inflammationsnivå. Om den är förhöjd kan det vara läge att undersöka orsaken – kanske handlar det om en tyst infektion eller en inflammatorisk hudsjukdom. Att hålla nere kronisk inflammation gynnar inte bara huden utan hela kroppen (minskar risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes för att nämna några).

Blodsocker, metabolism och hudens åldrande

Hur vi hanterar socker och metabolism speglar sig också i huden. Högt blodsocker över tid (till exempel vid obehandlad diabetes eller metabolt syndrom) kan skada hudens byggstenar genom något som heter glykering. Glykering innebär att sockerarter binder till proteiner som kollagen och elastin, vilket bildar så kallade Advanced Glycation End Products (AGEs). Dessa sockersammansatta biprodukter gör kollagenet styvt och mindre elastiskt. Med andra ord: mycket socker i kroppen kan göra huden mindre spänstig och ge mer rynkor. Det är därför man ibland säger att “socker får huden att åldras”. Studier bekräftar att ansamling av AGEs i huden leder till rynkor, förlorad elasticitet, gula toner och minskad funktion i huden.

Blodsocker hänger också ihop med akne. Snabba blodsockersvängningar (till exempel av en kost med mycket snabba kolhydrater) kan driva upp hormonet insulin. Högt insulin kan i sin tur öka nivåerna av androgena hormoner och IGF-1, vilket stimulerar talgkörtlarna och kan utlösa finnar. Många som dragit ned på socker och vitt mjöl i kosten upplever jämnare hud med färre akneutslag. Forskning har också visat att kronisk stress (som höjer kortisol) kan leda till insulinresistens och därmed högre blodsocker – vilket ytterligare bidrar till glykering och förtida rynkor. Allt hänger ihop!

Vad en hälsokontroll kan visa: Genom att mäta faste-glukos och HbA1c (långtidsblodsocker) kan man se tecken på prediabetes eller diabetes. Om dina värden tyder på det kan det förklara varför din hud kanske åldras snabbare än väntat eller varför du får vuxenakne. Den goda nyheten är att förbättrad blodsockerbalans – via kost, motion och stresshantering – ofta märks på huden. Många upplever mer ungdomlig hud och mindre problem med akne när blodsockret hålls stabilt.

Sammanfattning – Så kan Werlabs hjälpa din hudhälsa

Huden är kroppens största organ och speglar vår inre hälsa på många sätt. När något är i obalans inuti, kan det dyka upp som hudproblem. Nya upptäckter görs hela tiden om hur vitaminer, hormoner och inflammationsmarkörer hänger samman med hudens tillstånd, och en del samband är förvånande.

Genom en hälsokontroll hos Werlabs kan du enkelt få reda på om du har några brister eller obalanser som kan ligga bakom hudbesvär. Med den kunskapen i hand kan du sätta in rätt åtgärder – för en hud som inte bara ser friskare ut, utan också är friskare på djupet.