Mjölkproteinallergi – symtom, orsaker och hur du hanterar allergin

Mjölkproteinallergi innebär att immunsystemet reagerar på proteiner i komjölk och orsakar allergiska symtom. Allergin är vanligast hos spädbarn och små barn och växer ofta bort före skolåldern. Behandlingen består av mjölkfri kost, och vid svåra reaktioner behövs beredskap med adrenalinpenna.

Vad är mjölkproteinallergi?

Mjölkproteinallergi är en allergisk reaktion där immunsystemet felaktigt identifierar proteiner i komjölk som skadliga ämnen. När en person med denna allergi konsumerar mjölk eller mjölkprodukter aktiveras immunförsvaret och producerar antikroppar som utlöser allergiska symtom.

De proteiner som oftast orsakar reaktioner är kasein och vassleprotein. Kasein utgör cirka 80 procent av mjölkens proteininnehåll och är mer värmetåligt, medan vassleprotein kan brytas ned delvis vid upphettning.

Mjölkproteinallergi är en av de vanligaste matallergierna hos spädbarn och drabbar uppskattningsvis två till tre procent av alla barn under ett år. De flesta barn utvecklar tolerans mot mjölkprotein och växer ur allergin före fem års ålder. En mindre andel har kvar allergin upp i vuxen ålder.

Mjölkproteinallergi ska inte förväxlas med laktosintolerans, som är en helt annan reaktion. Laktosintolerans beror på brist på enzymet laktas som bryter ned mjölksocker och ger främst magbesvär. Vid mjölkproteinallergi är det immunsystemet som reagerar på proteinerna, inte sockret i mjölken.

Vilka symtom ger mjölkproteinallergi?

Symtomen på mjölkproteinallergi varierar mellan olika personer och kan drabba flera organsystem. Reaktionerna uppträder vanligtvis inom minuter till några timmar efter intag av mjölkprotein.

Hudsymtom

Hudreaktioner är mycket vanliga vid mjölkproteinallergi, särskilt hos spädbarn. Eksem, ofta i ansiktet, armveck och knäveck, är ett tidigt tecken. Nässelutslag med kliande, röda upphöjningar kan uppstå kort efter matintag. Svullnad runt munnen och i ansiktet förekommer.

Magsymtom

Magbesvär är vanliga och kan vara svårtolkade hos små barn. Kräkningar efter måltider förekommer ofta. Diarré, ibland med blod eller slem, kan tyda på allergi. Kolikliknande magsmärtor och gassighet är vanligt. Dålig viktuppgång kan vara ett tecken på obehandlad allergi.

Symtom från luftvägarna

Hos vissa barn kan mjölkproteinallergi ge luftvägssymtom. Rinnande eller täppt näsa kan förekomma. Hosta och pipande andning kan uppstå vid allvarligare reaktioner.

Anafylaxi

I sällsynta fall kan mjölkproteinallergi orsaka anafylaxi, en allvarlig och potentiellt livshotande reaktion. Symtomen inkluderar andningssvårigheter, kraftig svullnad, blodtrycksfall och medvetandepåverkan. Anafylaxi kräver omedelbar behandling med adrenalin.

Vad orsakar mjölkproteinallergi?

Mjölkproteinallergi uppstår när immunsystemet utvecklar en överkänslighet mot proteiner i komjölk. Flera faktorer kan bidra till att allergin utvecklas.

Ärftlighet spelar en betydande roll. Barn med föräldrar eller syskon som har allergi, astma eller eksem har ökad risk att själva utveckla mjölkproteinallergi.

Immunsystemets mognad påverkar risken. Spädbarnets immunsystem är under utveckling och kan reagera på nya proteiner på ett sätt som leder till allergi. Tarmen är inte fullt utvecklad vid födseln, vilket kan underlätta passage av allergener.

Tidig exponering för mjölkprotein, särskilt innan barnet är redo för det, kan i vissa fall bidra till allergiutveckling. Samtidigt visar nyare forskning att introduktion av potentiella allergener vid rätt tidpunkt kan vara skyddande.

Det finns två huvudtyper av mjölkproteinallergi: IgE-medierad allergi som ger snabba reaktioner, och icke-IgE-medierad allergi som ger mer fördröjda symtom, främst från mag-tarmkanalen.

Hur diagnostiseras mjölkproteinallergi?

Diagnosen mjölkproteinallergi baseras på sjukhistoria, symtom och allergitester. Hos spädbarn kan diagnosen vara utmanande eftersom symtomen kan vara diffusa.

Eliminationskost

Första steget är ofta att testa eliminationskost där mjölkprotein utesluts helt under två till fyra veckor. Om symtomen förbättras och sedan återkommer vid återintroduktion av mjölk stärker det misstanken om allergi.

Pricktest

Pricktest kan påvisa IgE-medierad allergi genom att mäta hudens reaktion på mjölkprotein. Testet är snabbt men kan ge falskt positiva resultat.

Blodprov

Blodprov mäter specifika IgE-antikroppar mot mjölkproteiner. Nivån kan ge vägledning om allergiens svårighetsgrad och prognos.

Provokationstest

I osäkra fall eller för att utvärdera om tolerans utvecklats kan kontrollerad provokation med mjölk utföras under medicinsk övervakning.

Hur behandlas mjölkproteinallergi?

Behandlingen av mjölkproteinallergi består av strikt undvikande av mjölkprotein i kosten. Detta kräver noggrannhet eftersom mjölkprotein finns i många livsmedel.

Mjölkfri kost

Alla produkter som innehåller mjölk, grädde, smör, ost, yoghurt och andra mejeriprodukter måste undvikas. Mjölkprotein kan även dölja sig under namn som kasein, vassle, laktalbumin och laktoglobulin på innehållsförteckningar.

Ersättningsprodukter

För spädbarn som inte ammas helt finns specialmoderatersättningar där mjölkproteinet brutits ned så att det inte orsakar reaktion. Växtbaserade drycker som havre-, soja- och mandeldryck kan användas av äldre barn, men det är viktigt att säkerställa tillräckligt näringsintag.

Kostplanering

En dietist kan hjälpa till att planera en näringsriktig kost utan mjölkprotein. Det är viktigt att säkerställa tillräckligt intag av kalcium, vitamin D och protein från andra källor.

Akutberedskap

Vid allvarlig mjölkproteinallergi med risk för anafylaxi ska adrenalinpenna finnas förskriven och medföras. Familjen bör utbildas i hur och när den ska användas.

När ska du söka vård?

Sök alltid akut vård vid tecken på anafylaxi som andningssvårigheter, kraftig svullnad eller medvetandepåverkan. Ring 112 vid allvarliga reaktioner.

Kontakta vården om ditt barn har upprepade symtom efter intag av mjölk eller mjölkprodukter. Sök också vård om barnet har dålig viktuppgång, blod i avföringen eller eksem som inte svarar på behandling.

Regelbunden uppföljning hos läkare rekommenderas för att utvärdera om barnet utvecklat tolerans och kan börja äta mjölkprodukter igen.

Vanliga frågor om mjölkproteinallergi

Växer alla barn ur mjölkproteinallergi?

De flesta barn utvecklar tolerans före fem års ålder, men en del har kvar allergin längre. Barn med höga IgE-nivåer och allvarliga reaktioner har större risk för kvarstående allergi.

Kan jag amma om mitt barn har mjölkproteinallergi?

Ja, amning rekommenderas. I vissa fall behöver mamman utesluta mjölkprotein ur sin egen kost om barnet reagerar på mjölkprotein som passerar till bröstmjölken.

Vad är skillnaden mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans?

Mjölkproteinallergi är en immunreaktion mot proteiner och kan ge allvarliga symtom. Laktosintolerans beror på enzymbrist och ger endast magbesvär som inte är farliga.

Är getmjölk eller fårmjölk säkert vid mjölkproteinallergi?

Nej, proteinerna i get- och fårmjölk liknar komjölkens proteiner och de flesta med mjölkproteinallergi reagerar även på dessa.

Hur vet jag om mitt barn blivit tolerant?

Toleransutveckling utvärderas genom kontrollerad provokation på sjukhus eller mottagning. Gör aldrig egna provokationer hemma vid allvarlig allergi.