Anemi – symtom, orsaker och behandling av blodbrist

Anemi, eller blodbrist, innebär att kroppen har för få röda blodkroppar eller för lite hemoglobin för att transportera tillräckligt med syre till vävnaderna. Tillståndet ger symtom som trötthet, blekhet och andfåddhet. Med rätt diagnos och behandling kan de flesta former av anemi åtgärdas effektivt.

Vad är anemi?

Anemi är det medicinska begreppet för blodbrist och innebär att blodets förmåga att transportera syre är nedsatt. Detta sker antingen på grund av för få röda blodkroppar eller för låg halt av hemoglobin, det protein i de röda blodkropparna som binder och transporterar syre.

Röda blodkroppar bildas i benmärgen och lever normalt i cirka 120 dagar innan de bryts ned. För att produktionen ska fungera normalt krävs tillräckliga mängder av järn, vitamin B12 och folsyra, samt fungerande signaler från njurarna via hormonet erytropoetin.

Anemi kan vara akut eller kronisk och variera i svårighetsgrad från mild till livshotande. Den kan drabba alla åldersgrupper men är särskilt vanlig hos kvinnor i fertil ålder, gravida, äldre och personer med kroniska sjukdomar.

Kroppen har viss förmåga att kompensera för måttlig anemi genom att hjärtat pumpar snabbare och blodet omfördelas till vitala organ. Vid svår eller snabbt utvecklad anemi räcker dock inte dessa mekanismer till.

Varför blir hemoglobin lågt?

Det finns många olika orsaker till att hemoglobinnivån blir för låg. De kan delas in i tre huvudkategorier: minskad produktion av röda blodkroppar, ökad nedbrytning och blodförlust.

Bristtillstånd

Järnbrist är den vanligaste orsaken till anemi globalt. Kroppen behöver järn för att tillverka hemoglobin, och brist uppstår vid otillräckligt intag, nedsatt upptag eller ökade förluster. Brist på vitamin B12 eller folsyra leder till att benmärgen producerar färre och onormalt stora röda blodkroppar.

Kroniska sjukdomar

Många kroniska sjukdomar kan orsaka så kallad sekundär anemi eller inflammationsanemi. Kroniska infektioner, inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit, njursvikt, leversjukdomar och cancer kan alla påverka blodbildningen negativt.

Blödningar

Blodförlust är en vanlig orsak till anemi. Kraftiga menstruationer är en vanlig anledning hos kvinnor. Dolda blödningar från mag-tarmkanalen, exempelvis från magsår, polyper eller tumörer, kan leda till gradvis utvecklande anemi.

Benmärgssjukdomar

Sjukdomar som drabbar benmärgen, där blodkropparna bildas, kan orsaka anemi. Exempel är leukemi, myelodysplastiskt syndrom och aplastisk anemi.

Vilka symtom ger anemi?

Symtomen på anemi beror på hur svår anemin är och hur snabbt den har utvecklats. Vid långsamt utvecklad anemi hinner kroppen delvis anpassa sig, och symtomen kan vara subtila trots låga värden.

Allmänna symtom

Trötthet och orkeslöshet är de vanligaste symtomen och beror på att kroppens vävnader inte får tillräckligt med syre. Svaghet och nedsatt fysisk prestationsförmåga förekommer ofta. Koncentrationssvårigheter kan uppstå när hjärnan inte får optimalt med syre.

Symtom från hjärta och cirkulation

Hjärtklappning och snabb puls är kroppens sätt att kompensera för den minskade syretransporten. Andfåddhet, särskilt vid ansträngning, är vanligt. Yrsel och svimningskänsla kan förekomma. Vid svår anemi kan bröstsmärta uppstå.

Yttre tecken

Blekhet i hud och slemhinnor är ett klassiskt tecken på anemi. Huden kan se gulaktig ut vid vissa typer av anemi. Kalla händer och fötter beror på att cirkulationen prioriterar vitala organ.

Specifika symtom

Vissa typer av anemi ger specifika symtom. Vid järnbrist kan sköra naglar, sprickor i mungiporna och ovanliga matbegär förekomma. Vitamin B12-brist kan ge neurologiska symtom som domningar och stickningar.

Hur diagnostiseras anemi?

Diagnosen anemi ställs genom blodprov som mäter hemoglobin och andra parametrar. Gränsen för anemi sätts vanligen vid hemoglobin under 120 g/L för kvinnor och under 130 g/L för män.

Grundläggande prover

Hemoglobin visar blodets syretransporterande kapacitet. Röda blodkroppar räknas för att bedöma antal. MCV, medelcellvolymen, visar om blodkropparna är normalt stora, för små eller för stora, vilket ger vägledning om orsaken.

Kompletterande prover

Ferritin och järn mäts för att bedöma kroppens järnstatus. Vitamin B12 och folsyra kontrolleras vid misstanke om vitaminbrist. Retikulocyter visar benmärgens produktion av nya röda blodkroppar. Inflammationsmarkörer kan avslöja underliggande sjukdom.

Vidare utredning

Beroende på fynden kan ytterligare utredning behövas. Vid misstanke om blödning görs undersökning av mag-tarmkanalen. Vid oklara fall kan benmärgsprov vara aktuellt.

Hur behandlas anemi?

Behandlingen av anemi beror helt på den underliggande orsaken. Målet är att korrigera anemin och åtgärda den bakomliggande faktorn.

Järntillskott

Vid järnbristanemi ges järntillskott i tablettform eller som intravenös infusion om tabletterna inte tolereras eller inte ger effekt. Behandlingen fortsätter tills järndepåerna fyllts på, vilket tar flera månader.

Vitamintillskott

Brist på vitamin B12 behandlas med injektioner eller högdoserade tabletter. Folsyrabrist korrigeras med tabletter. Vid perniciös anemi behövs livslång B12-behandling.

Behandling av grundsjukdom

Vid sekundär anemi är det avgörande att behandla den underliggande sjukdomen. Detta kan innebära behandling av infektion, inflammation eller njursjukdom. Blödningskällor måste identifieras och åtgärdas.

Blodtransfusion

Vid svår anemi eller när snabb korrigering behövs kan blodtransfusion vara nödvändig. Detta ger omedelbar förbättring men behandlar inte orsaken.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever symtom som kan tyda på anemi, särskilt om de är nytillkomna eller förvärras. Trötthet som inte förklaras av andra orsaker, andfåddhet vid lätt ansträngning och yrsel bör utredas.

Sök vård akut vid svår andfåddhet, bröstsmärta, svimning eller tecken på blödning som blod i avföringen eller kraftiga blödningar.

Om du tillhör en riskgrupp för anemi, som vid kronisk sjukdom, kraftiga menstruationer eller vegetarisk kost, kan det vara klokt att kontrollera blodvärdet regelbundet.

Vanliga frågor om anemi

Kan man förebygga anemi?

Många former av anemi kan förebyggas genom en näringsrik kost med tillräckligt järn, B12 och folsyra. Vegetarianer och veganer bör vara extra uppmärksamma på sitt B12-intag.

Hur lång tid tar det att bli bra från anemi?

Det beror på orsaken och svårighetsgraden. Vid järnbristanemi märks förbättring inom några veckor, men det tar flera månader att fylla på järndepåerna helt.

Kan anemi vara farligt?

Svår obehandlad anemi kan vara allvarligt och belasta hjärtat. Dessutom kan anemi vara ett tecken på underliggande sjukdom som behöver utredas och behandlas.

Vilka livsmedel är bra vid anemi?

Järnrika livsmedel inkluderar rött kött, lever, baljväxter och gröna bladgrönsaker. C-vitamin ökar järnupptaget. B12 finns i animaliska produkter.

Kan stress orsaka anemi?

Stress i sig orsakar inte anemi, men kan påverka matvanor och näringsintag negativt. Kronisk stress kan också förvärra underliggande sjukdomar som kan leda till anemi.