Järnbrist – symtom, orsaker och hur du behandlar låga järnvärden

Järnbrist är ett av de vanligaste bristtillstånden och innebär att kroppen har för lite järn för att bilda tillräckligt med hemoglobin. Symtomen inkluderar trötthet, blekhet och nedsatt ork. Med rätt diagnos och behandling går järnbrist att korrigera effektivt.

Vad är järnbrist?

Järnbrist innebär att kroppen har otillräckliga järndepåer för att upprätthålla normal funktion. Järn är ett essentiellt mineral som behövs för att bilda hemoglobin, det protein i röda blodkroppar som transporterar syre från lungorna till kroppens alla vävnader.

Kroppen lagrar järn främst i levern, mjälten och benmärgen i form av ferritin. Dessa depåer fungerar som en reserv som kan användas vid ökat behov eller minskat intag. När depåerna är uttömda påverkas hemoglobinproduktionen och järnbristanemi utvecklas.

Järnbrist är ett av världens vanligaste bristtillstånd och drabbar uppskattningsvis två miljarder människor globalt. I Sverige är järnbrist särskilt vanligt hos kvinnor i fertil ålder, gravida och personer med ensidig kost.

Tillståndet utvecklas gradvis i tre stadier: först töms järndepåerna, sedan minskar järnet som finns tillgängligt för blodbildning, och slutligen sjunker hemoglobinnivån och anemi uppstår.

Varför blir järnvärdet lågt?

Järnbrist uppstår när kroppen förlorar mer järn än den tar upp, eller när behovet överstiger intaget under en längre period. Det finns flera vanliga orsaker.

Blodförlust

Blodförlust är den vanligaste orsaken till järnbrist hos vuxna. Varje milliliter blod innehåller cirka 0,5 mg järn. Kraftiga menstruationer är den vanligaste orsaken hos kvinnor i fertil ålder. Dolda blödningar från mag-tarmkanalen, som vid magsår, polyper, inflammatorisk tarmsjukdom eller tumörer, är en viktig orsak som alltid bör utredas.

Otillräckligt intag

En kost med för lite järn kan leda till brist, särskilt om behovet är ökat. Vegetarianer och veganer har ökad risk eftersom järn från växtbaserade källor tas upp sämre än järn från animaliska produkter. Ätstörningar och ensidiga dieter kan också bidra.

Ökat behov

Under graviditet och amning ökar kroppens järnbehov markant. Barn i snabb tillväxt behöver extra järn. Idrottare, särskilt uthållighetsidrottare, kan ha ökade järnförluster genom svett och mikroblödningar.

Nedsatt upptag

Vissa tillstånd påverkar kroppens förmåga att ta upp järn från tarmen. Celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom och magoperationer kan minska järnupptaget. Läkemedel som protonpumpshämmare kan också påverka upptaget negativt.

Vilka symtom ger järnbrist?

Symtomen på järnbrist utvecklas gradvis och kan vara diffusa i början. Många lever med lindrig järnbrist utan att märka tydliga symtom.

Trötthet och orkeslöshet

Trötthet är det vanligaste symtomet och beror på att kroppens vävnader får mindre syre. Även lindrig järnbrist kan ge påtaglig trötthet som inte förbättras av vila. Nedsatt fysisk och mental prestationsförmåga är vanligt.

Symtom från hud och slemhinnor

Blekhet i hud, nagelbäddar och slemhinnor är klassiska tecken. Sköra och tunna naglar som lätt går sönder förekommer. Sprickor i mungiporna och öm, röd tunga kan utvecklas vid mer uttalad brist.

Hjärta och cirkulation

Hjärtklappning och snabb puls är kroppens sätt att kompensera för minskad syretransport. Andfåddhet vid ansträngning uppstår tidigare än normalt. Yrsel och svimningskänsla kan förekomma.

Övriga symtom

Huvudvärk är vanligt vid järnbrist. Kalla händer och fötter beror på omfördelning av blodflödet. Koncentrationssvårigheter kan uppstå. Rastlösa ben, särskilt på kvällen, har koppling till låga järnnivåer. Pica, ett ovanligt begär att äta saker som is, jord eller stärkelse, kan förekomma vid svår brist.

Hur diagnostiseras järnbrist?

Diagnosen järnbrist ställs genom blodprov. Eftersom symtomen är ospecifika är laboratorieundersökning nödvändig för säker diagnos.

Ferritin

Ferritin är det viktigaste provet för att bedöma kroppens järndepåer. Lågt ferritin bekräftar järnbrist. Normalt ferritin utesluter dock inte alltid brist eftersom värdet kan vara falskt normalt vid inflammation.

Hemoglobin

Hemoglobin visar om järnbristen lett till anemi. Lågt hemoglobin tillsammans med lågt ferritin talar för järnbristanemi. Normalt hemoglobin kan förekomma trots tömda järndepåer.

Övriga järnprover

Transferrin och transferrinmättnad ger ytterligare information om järntillgången. MCV, de röda blodkropparnas medelvolym, är ofta lågt vid järnbrist. Retikulocyter visar benmärgens svar på behandling.

Utredning av orsaken

När järnbrist konstaterats är det viktigt att utreda orsaken, särskilt hos män och kvinnor efter menopaus där blödning från mag-tarmkanalen måste uteslutas genom gastroskopi och koloskopi.

Hur behandlas järnbrist?

Behandlingen av järnbrist har två mål: att fylla på järndepåerna och att åtgärda den underliggande orsaken.

Järntabletter

Järntabletter är förstahandsbehandling och tas vanligtvis en gång dagligen. För optimal absorption bör de tas på fastande mage eller med C-vitaminrik dryck. Behandlingen fortsätter i tre till sex månader efter att hemoglobin normaliserats för att fylla på depåerna.

Biverkningar som magbesvär, illamående och förstoppning är vanliga. Om besvären är uttalade kan dosen delas upp eller tas med mat, även om upptaget då minskar något.

Intravenöst järn

Vid uttalad brist, om tabletter inte tolereras eller vid nedsatt upptag kan järn ges som intravenös infusion. Detta fyller på depåerna snabbare och är ett alternativ vid bristande behandlingssvar.

Kostförändringar

Att öka intaget av järnrika livsmedel är ett komplement till tablettbehandling. Bra källor är rött kött, lever, blodpudding, baljväxter och gröna bladgrönsaker. C-vitamin ökar upptaget medan kaffe, te och mejeriprodukter hämmar det.

Behandla orsaken

Den bakomliggande orsaken till järnbristen måste identifieras och åtgärdas. Det kan innebära behandling av kraftiga menstruationer, åtgärd av blödningskälla i mag-tarmkanalen eller behandling av underliggande sjukdom.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever symtom som trötthet, andfåddhet eller blekhet som inte förklaras av andra orsaker. Om du tillhör en riskgrupp för järnbrist kan det vara värt att kontrollera järnstatus.

Sök vård om du märker blod i avföringen, har svart avföring eller andra tecken på blödning. Dessa symtom kräver alltid utredning.

Vid svår trötthet, kraftig andfåddhet eller bröstsmärta bör du söka vård samma dag.

Vanliga frågor om järnbrist

Hur snabbt blir man bättre av järntabletter?

Tröttheten brukar förbättras inom några veckor. Hemoglobin stiger märkbart efter cirka en månad. Det tar dock tre till sex månader att fylla på järndepåerna helt.

Kan man få för mycket järn?

Ja, järnöverskott kan vara skadligt och leda till organskador. Järntillskott ska bara tas vid konstaterad brist och i rekommenderad dos.

Vilka livsmedel innehåller mest järn?

Lever, blodpudding och rött kött är rikast på lättupptagligt järn. Vegetabiliska källor som baljväxter, tofu och gröna bladgrönsaker innehåller också järn men det tas upp sämre.

Varför ska man inte dricka kaffe med järntabletter?

Kaffe och te innehåller ämnen som binder järn och minskar upptaget. Vänta minst en timme efter järntabletten innan du dricker kaffe eller te.

Kan järnbrist påverka håret?

Ja, järnbrist kan orsaka håravfall och tunt, sprött hår. Håret brukar förbättras när järnnivåerna normaliserats.