Diabetes mellitus – symtom, typer och hur sjukdomen behandlas

Diabetes mellitus är samlingsnamnet för flera sjukdomstillstånd som kännetecknas av förhöjt blodsocker. Den vanligaste formen är typ 2-diabetes, följt av typ 1-diabetes. Med rätt behandling och livsstilsförändringar kan de flesta med diabetes leva ett aktivt och fullgott liv.

Vad är diabetes mellitus?

Diabetes mellitus, ofta bara kallat diabetes, är ett kroniskt tillstånd där kroppen inte kan reglera blodsockernivån normalt. Namnet kommer från grekiskan och betyder ungefär "att passera igenom söt vätska", vilket syftar på det sockerhaltiga urinen hos obehandlade diabetiker.

Blodsockret, glukos, är kroppens viktigaste energikälla och kommer främst från kolhydrater i maten. För att cellerna ska kunna ta upp glukos krävs hormonet insulin, som produceras av betacellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar.

Vid diabetes är antingen insulinproduktionen för låg, insulinet fungerar inte som det ska, eller en kombination av båda. Detta leder till att glukos blir kvar i blodet istället för att tas upp av cellerna, vilket orsakar hyperglykemi, förhöjt blodsocker.

Långvarigt förhöjt blodsocker skadar blodkärl och nerver i hela kroppen och ökar risken för allvarliga komplikationer som hjärt-kärlsjukdom, njurskador, synnedsättning och nervskador.

Vilka typer av diabetes finns?

Diabetes delas in i flera typer baserat på orsaken till den störda blodsockerregleringen.

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där immunsystemet angriper och förstör de insulinproducerande betacellerna. Detta leder till total eller nästan total brist på insulin. Sjukdomen debuterar oftast i barn- eller ungdomsåren men kan uppstå i alla åldrar. Livslång insulinbehandling är nödvändig.

Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och utgör cirka 90 procent av alla diabetesfall. Kroppen producerar fortfarande insulin men cellerna har utvecklat resistens mot det, och produktionen räcker inte för att kompensera. Sjukdomen är starkt kopplad till livsstilsfaktorer som övervikt, ohälsosam kost och fysisk inaktivitet.

LADA

Latent autoimmune diabetes in adults är en långsamt utvecklande form av autoimmun diabetes hos vuxna. Den har drag av både typ 1 och typ 2 och kan initialt misstas för typ 2-diabetes. Med tiden krävs oftast insulinbehandling.

Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes uppstår under graviditet hos kvinnor som inte tidigare haft diabetes. Tillståndet orsakas av hormonella förändringar och ökar risken för komplikationer under graviditet och förlossning. Blodsockret normaliseras vanligtvis efter förlossningen men risken för att utveckla typ 2-diabetes senare i livet är förhöjd.

Vilka symtom ger diabetes?

Symtomen på diabetes beror på hur högt blodsockret är och hur länge det varit förhöjt. Vid typ 1-diabetes kommer symtomen ofta snabbt, medan typ 2-diabetes kan utvecklas smygande under lång tid.

Klassiska symtom

Ökad törst beror på att kroppen försöker späda ut det höga blodsockret. Frekvent urinering uppstår när njurarna försöker göra sig av med överskott av glukos. Trötthet och orkeslöshet beror på att cellerna inte får tillräckligt med energi trots högt blodsocker. Viktnedgång utan ändrade matvanor är vanligt, särskilt vid typ 1-diabetes.

Övriga symtom

Dimsyn kan uppstå när förhöjt blodsocker påverkar ögats lins. Återkommande infektioner, särskilt svampinfektioner i underlivet, är vanligt. Långsam sårläkning beror på försämrad cirkulation. Domningar och stickningar i händer och fötter kan vara tecken på nervpåverkan.

Akuta tillstånd

Vid mycket högt blodsocker kan ketoacidos utvecklas, särskilt vid typ 1-diabetes. Detta är ett allvarligt tillstånd med illamående, buksmärta, djup andning och medvetandepåverkan som kräver akut vård. Insulinbehandlade diabetiker kan också drabbas av hypoglykemi, för lågt blodsocker, vid obalans mellan insulin och matintag.

Vad orsakar diabetes?

Orsakerna till diabetes skiljer sig åt mellan de olika typerna.

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes orsakas av en autoimmun process där immunsystemet angriper betacellerna. Varför detta sker är inte helt känt, men både genetiska faktorer och miljöfaktorer som virusinfektioner tros spela roll.

Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes utvecklas genom ett samspel mellan genetisk sårbarhet och livsstilsfaktorer. Övervikt, särskilt bukfetma, ökar risken markant. Fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor bidrar. Ärftlighet spelar stor roll då risken är förhöjd om nära släktingar har sjukdomen. Ålder över 45 år ökar risken.

Hur diagnostiseras diabetes?

Diagnosen diabetes ställs genom blodprover som mäter glukosnivåer.

Fasteglukos

Blodsocker mätt efter minst åtta timmars fasta. Värden på 7,0 mmol/L eller högre vid två tillfällen talar för diabetes.

HbA1c

Långtidsblodsocker som visar genomsnittlig blodsockernivå de senaste två till tre månaderna. Värden på 48 mmol/mol eller högre tyder på diabetes.

Glukosbelastning

Ett test där blodsockret mäts före och efter intag av en sockerlösning. Används främst för att diagnostisera graviditetsdiabetes och vid gränsfall.

Hur behandlas diabetes?

Behandlingen av diabetes syftar till att hålla blodsockret inom normala nivåer och förebygga komplikationer.

Livsstilsförändringar

Kostanpassning med regelbundna måltider och begränsat intag av snabba kolhydrater är grundläggande. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar insulinkänsligheten. Viktnedgång vid övervikt kan dramatiskt förbättra blodsockerkontrollen vid typ 2-diabetes.

Läkemedelsbehandling

Vid typ 1-diabetes krävs alltid insulinbehandling med injektioner eller insulinpump. Vid typ 2-diabetes är metformin oftast förstahandsval, men andra läkemedel som GLP-1-agonister och SGLT2-hämmare kan behövas. Insulin kan bli aktuellt även vid typ 2-diabetes om tablettbehandling inte räcker.

Egenkontroll

Regelbunden mätning av blodsockret är viktigt för att anpassa behandlingen. Personer med insulinbehandling mäter ofta flera gånger dagligen. Moderna kontinuerliga glukosmätare underlättar övervakningen.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever klassiska diabetessymtom som ökad törst, frekvent urinering och oförklarlig trötthet. Om du har riskfaktorer för diabetes kan det vara klokt att testa blodsockret regelbundet.

Sök vård akut vid tecken på ketoacidos som illamående, kräkningar, buksmärta och djup andning. Vid kraftiga symtom på lågt blodsocker som förvirring eller medvetandepåverkan behövs omedelbar hjälp.

Vanliga frågor om diabetes

Vad är skillnaden mellan typ 1 och typ 2-diabetes?

Typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppen inte producerar insulin alls. Typ 2 innebär att kroppen producerar insulin men det räcker inte eller fungerar inte tillräckligt bra.

Kan man förebygga diabetes?

Typ 2-diabetes kan ofta förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor, normal vikt och regelbunden motion. Typ 1-diabetes kan inte förebyggas.

Är diabetes ärftligt?

Ärftlighet spelar roll vid båda typerna, men är starkare vid typ 2-diabetes. Att ha en förälder med typ 2-diabetes ökar risken betydligt.

Kan man bli av med diabetes?

Typ 1-diabetes är livslång. Vid typ 2-diabetes kan kraftig livsstilsförändring och viktnedgång i vissa fall leda till att blodsockret normaliseras utan läkemedel, men risken att sjukdomen återkommer finns kvar.

Hur ofta ska man mäta blodsockret?

Det beror på behandlingen. Personer med insulinbehandling mäter ofta flera gånger dagligen, medan de med enbart tablettbehandling kan mäta mer sällan enligt läkarens rekommendation.