Havandeskapsförgiftning – symtom, orsaker och när du ska söka vård

Havandeskapsförgiftning, även kallad preeklampsi, är en allvarlig komplikation som kan uppstå efter vecka 20 i graviditeten. Tillståndet kännetecknas av högt blodtryck och påverkan på olika organ. Med tidig upptäckt och rätt vård kan de flesta graviditeter med preeklampsi hanteras väl.

Vad är havandeskapsförgiftning?

Havandeskapsförgiftning, eller preeklampsi, är ett tillstånd som endast uppstår under graviditet. Det utvecklas vanligtvis efter vecka 20 och kännetecknas av högt blodtryck i kombination med tecken på organpåverkan, oftast protein i urinen.

Tillståndet kan variera från milt till allvarligt. Vid mild preeklampsi är blodtrycket förhöjt men organpåverkan är begränsad. Vid svår preeklampsi är blodtrycket mycket högt och flera organ kan vara påverkade, inklusive lever, njurar och hjärna.

Om preeklampsi inte behandlas kan det utvecklas till eklampsi, som innebär kramper. Detta är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar vård. En annan allvarlig komplikation är HELLP-syndrom, som påverkar levern och blodets koagulationsförmåga.

Preeklampsi är den vanligaste orsaken till att graviditeter måste avslutas i förtid. Tidig upptäckt genom regelbundna kontroller under graviditeten är avgörande för att kunna övervaka och behandla tillståndet.

Vad orsakar havandeskapsförgiftning?

Den exakta orsaken till preeklampsi är inte helt klarlagd, men forskning visar att problemet börjar i moderkakan tidigt i graviditeten.

Moderkakans roll

Vid en normal graviditet bildas nya blodkärl som försörjer moderkakan med blod. Hos kvinnor som utvecklar preeklampsi fungerar inte dessa blodkärl som de ska. De blir för trånga och kan inte leverera tillräckligt med blod och syre till moderkakan.

Detta leder till att moderkakan frisätter ämnen som påverkar blodkärlen i hela kroppen. Blodkärlen drar ihop sig, blodtrycket stiger och vätska läcker ut i vävnaderna. Njurarna påverkas och börjar läcka protein i urinen.

Riskfaktorer

Vissa kvinnor har en ökad risk att utveckla preeklampsi. Förstagångsgraviditet är en betydande riskfaktor då immunsystemet inte tidigare har exponerats för faderns genetiska material via fostret.

Tidigare preeklampsi ökar risken betydligt vid kommande graviditeter. Kvinnor med kroniska sjukdomar som högt blodtryck, diabetes, njursjukdom och autoimmuna tillstånd har också förhöjd risk.

Flerbörd med tvillingar eller flerlingar innebär ökad belastning på kroppen och högre risk för preeklampsi. Ålder spelar också roll då både mycket unga gravida och kvinnor över 40 år har förhöjd risk.

Övervikt och fetma ökar risken, liksom lång tid mellan graviditeter. Genetiska faktorer bidrar också, och kvinnor vars mor eller systrar haft preeklampsi löper högre risk.

Vilka symtom ger havandeskapsförgiftning?

Preeklampsi kan utvecklas gradvis eller plötsligt. Tidiga stadier ger ofta inga tydliga symtom, vilket gör regelbundna kontroller av blodtryck och urin viktiga.

Vanliga symtom

Huvudvärk är ett av de vanligaste symtomen vid preeklampsi. Huvudvärken är ofta intensiv, pulserande och svarar inte på vanliga smärtstillande medel. Den sitter ofta i pannan eller nacken.

Synstörningar kan förekomma i form av dimsyn, ljuskänslighet, blinkande ljus eller fläckar i synfältet. Dessa symtom tyder på att hjärnan påverkas av det höga blodtrycket.

Smärta eller obehag under revbenen på höger sida kan vara ett tecken på att levern är påverkad. Detta är ett allvarligt symtom som kräver snabb medicinsk bedömning.

Andra tecken

Svullnad i händer, fötter och ansikte är vanligt vid preeklampsi. Viss svullnad är normalt under graviditet, men plötslig eller kraftig svullnad bör uppmärksammas.

Illamående och kräkningar kan förekomma, särskilt om levern är påverkad. Minskad urinproduktion kan tyda på att njurarna är påverkade.

Känsla av allmän sjukdom, rastlöshet eller oro kan också vara tecken på preeklampsi. Snabb viktökning på grund av vätskeretention är ytterligare ett varningstecken.

Hur diagnostiseras havandeskapsförgiftning?

Diagnosen preeklampsi ställs baserat på en kombination av blodtrycksmätning, urinprov och symtom.

Blodtryck

För diagnos krävs att blodtrycket överstiger 140/90 mmHg vid upprepade mätningar. Vid svår preeklampsi är blodtrycket ofta över 160/110 mmHg. Blodtrycket mäts regelbundet vid alla mödravårdskontroller.

Urinprov

Protein i urinen (proteinuri) är ett klassiskt tecken på preeklampsi. Urinen testas vid varje mödravårdskontroll. Förhöjda värden leder till vidare utredning.

Blodprover

Blodprover tas för att bedöma lever- och njurfunktion samt blodets koagulationsförmåga. Förhöjda levervärden eller lågt antal blodplättar kan tyda på svår preeklampsi eller HELLP-syndrom.

Fosterövervakning

Ultraljud används för att bedöma fostrets tillväxt och blodflödet i navelsträngen. CTG-övervakning kontrollerar fostrets hjärtfrekvens och aktivitet.

Hur behandlas havandeskapsförgiftning?

Behandlingen av preeklampsi syftar till att skydda mamman och barnet. Den enda definitiva behandlingen är förlossning, men tidpunkten beror på hur allvarligt tillståndet är och hur långt graviditeten har kommit.

Vid mild preeklampsi

Noggrann övervakning med täta kontroller av blodtryck, urin och blodprover. Vila kan rekommenderas, men strikt sängläge är sällan nödvändigt. Blodtryckssänkande läkemedel kan sättas in om blodtrycket är mycket högt.

Vid svår preeklampsi

Inläggning på sjukhus för kontinuerlig övervakning. Blodtryckssänkande behandling ges intravenöst om blodtrycket är farligt högt. Magnesiumsulfat kan ges för att förebygga kramper.

Om graviditeten passerat vecka 37 rekommenderas vanligtvis förlossning. Före vecka 37 görs en avvägning mellan riskerna med fortsatt graviditet och riskerna med för tidig födsel. Kortison kan ges för att påskynda fostrets lungmognad om tidig förlossning planeras.

Efter förlossning

Preeklampsi går vanligtvis över inom några dagar till veckor efter förlossningen. Blodtrycket övervakas fortsatt och behandling kan behövas en tid. I sällsynta fall kan preeklampsi uppstå eller förvärras efter förlossningen.

När ska du söka vård?

Kontakta din barnmorska eller förlossningsavdelning omedelbart om du upplever svår huvudvärk som inte går över med vanlig smärtstillande medicin, synstörningar som dimsyn eller blinkande ljus, eller smärta under revbenen på höger sida.

Sök även vård vid plötslig och kraftig svullnad i händer, fötter eller ansikte, vid illamående och kräkningar under senare delen av graviditeten, eller om du märker att barnet rör sig mindre än vanligt.

Ring 112 vid kramper, svår andnöd, förvirring eller medvetslöshet.

Vanliga frågor om havandeskapsförgiftning

Kan jag förebygga preeklampsi?

Det finns ingen säker metod att förebygga preeklampsi, men lågdos aspirin kan rekommenderas till kvinnor med hög risk. Hälsosam livsstil med normal vikt, motion och bra kost kan minska risken.

Får jag preeklampsi igen vid nästa graviditet?

Risken är förhöjd om du haft preeklampsi tidigare, men de flesta kvinnor får inte det igen. Risken beror på hur allvarlig preeklampsin var och hur tidigt den uppstod.

Påverkas barnet av preeklampsi?

Preeklampsi kan påverka fostrets tillväxt om blodflödet till moderkakan är nedsatt. Tidig upptäckt och övervakning minskar riskerna. De flesta barn mår bra efter födseln.

Hur snabbt utvecklas preeklampsi?

Preeklampsi kan utvecklas gradvis över veckor eller mycket snabbt inom några dagar. Regelbundna kontroller är viktiga för att upptäcka tillståndet tidigt.

Kan preeklampsi uppstå efter förlossningen?

Ja, i sällsynta fall kan preeklampsi uppstå eller förvärras upp till sex veckor efter förlossningen. Kontakta vården om du får symtom som huvudvärk, synstörningar eller svullnad efter förlossningen.