Missfall – symtom, orsaker och vad du behöver veta

Missfall är en ofrivillig förlust av graviditeten före vecka 22. Det är en vanlig upplevelse som drabbar upp till var sjätte graviditet, oftast under de första tolv veckorna. Missfall beror nästan aldrig på något den gravida har gjort eller kunnat förhindra.

Vad är ett missfall?

Ett missfall definieras medicinskt som en graviditet som avslutas spontant före vecka 22, innan fostret kan överleva utanför livmodern. De allra flesta missfall inträffar under de första tolv veckorna, ofta innan kvinnan ens vet om att hon är gravid.

Missfall är vanligare än många tror. Upp till 15 procent av alla kända graviditeter slutar i missfall. Om man räknar in mycket tidiga missfall, som kan uppfattas som en sen menstruation, är siffran ännu högre.

Det finns olika typer av missfall. Vid ett komplett missfall har kroppen stött ut allt graviditetsmaterial och livmodern är tom. Vid ett inkomplett missfall finns vävnad kvar i livmodern. Ett så kallat missed abortion innebär att fostret slutat utvecklas men kroppen ännu inte startat processen att stöta ut det.

Missfall är nästan aldrig något som den gravida har orsakat. Det beror inte på stress, motion, arbete eller samlag. De flesta missfall sker på grund av slumpmässiga kromosomfel hos fostret som inte går att förutse eller förhindra.

Vad orsakar missfall?

Den vanligaste orsaken till missfall är kromosomavvikelser hos fostret. Dessa genetiska fel uppstår slumpmässigt när ägg och spermie möts och cellerna börjar dela sig. Fostret kan då inte utvecklas normalt och kroppen stöter ut det.

Genetiska orsaker

Ungefär hälften till två tredjedelar av alla tidiga missfall beror på kromosomfel. Risken för dessa fel ökar med åldern, särskilt efter 35 år. Det betyder inte att det är fel på ägg eller spermier i grunden, utan att slumpmässiga fel blir vanligare.

Medicinska faktorer

Hormonella obalanser kan påverka graviditetens fortgång. Sköldkörtelsjukdomar, diabetes som är dåligt kontrollerad och problem med gulkroppen kan öka risken för missfall.

Anatomiska avvikelser i livmodern, som skiljeväggar eller myom, kan försvåra för fostret att fästa ordentligt. Immunologiska faktorer där kroppens immunförsvar reagerar mot graviditeten kan också bidra.

Livsstilsfaktorer

Rökning ökar risken för missfall och bör undvikas under graviditet. Hög alkoholkonsumtion och droganvändning påverkar också risken negativt. Kraftig övervikt eller undervikt kan göra det svårare för kroppen att upprätthålla en graviditet.

Infektioner

Vissa infektioner kan orsaka missfall om de inträffar under graviditeten. Exempel inkluderar röda hund, listeria, toxoplasmos och cytomegalovirus. De flesta vanliga infektioner som förkylning påverkar däremot inte graviditeten.

Vilka symtom ger missfall?

Symtomen på missfall varierar beroende på hur långt graviditeten kommit och vilken typ av missfall det rör sig om.

Blödning

Vaginal blödning är det vanligaste symtomet vid missfall. Blödningen kan börja lätt och öka i intensitet, eller komma plötsligt och kraftigt. Färgen kan variera från brun till klarröd. Ibland syns blodklumpar eller vävnad i blödningen.

Det är viktigt att veta att lätt blödning under tidig graviditet inte alltid betyder missfall. Upp till var fjärde gravid kvinna upplever någon blödning under första trimestern och många av dessa graviditeter fortsätter normalt.

Smärta och kramper

Kramper i nedre delen av magen är vanligt vid missfall. Smärtan liknar ofta mensvärk men kan vara intensivare. Smärtan kan komma i vågor i takt med att livmodern drar ihop sig för att tömma sig.

Ryggvärk, särskilt i korsryggen, kan också förekomma. Vissa kvinnor upplever ett tryck nedåt mot bäckenbotten.

Förändrade graviditetssymtom

Om graviditetssymtom som illamående, bröstspänning och trötthet plötsligt minskar eller försvinner kan det vara ett tecken på missfall. Dock varierar graviditetssymtom naturligt och minskade symtom behöver inte betyda att något är fel.

Hur diagnostiseras missfall?

Vid misstanke om missfall görs en utredning för att fastställa vad som hänt med graviditeten.

Gynekologisk undersökning

En läkare eller barnmorska undersöker livmodertappen för att se om den är öppen eller stängd. Vid ett pågående missfall är livmodermunnen ofta öppen.

Ultraljud

Ultraljudsundersökning är det viktigaste verktyget för att bedöma graviditeten. Vid vaginalt ultraljud kan fostret vanligtvis ses från vecka 5–6. Hjärtaktivitet brukar kunna upptäckas från vecka 6–7.

Om fostret är mindre än förväntat eller om hjärtaktivitet saknas kan det tyda på missfall. Ibland behövs en uppföljande undersökning efter en vecka för att säkerställa diagnosen.

Blodprover

Graviditetshormonet hCG mäts i blodet. Vid en normal tidig graviditet fördubblas hCG ungefär var 48–72 timme. Om värdena sjunker eller stiger långsammare än förväntat kan det tyda på missfall eller utomkvedshavandeskap.

Hur behandlas missfall?

Behandlingen beror på vilken typ av missfall det rör sig om och hur långt graviditeten kommit.

Avvaktande behandling

Vid tidiga missfall kan kroppen ofta hantera processen själv. Under övervakning avvaktar man och låter kroppen stöta ut graviditetsmaterialet naturligt. Detta kan ta några dagar till veckor och innebär blödning och kramper.

Läkemedelsbehandling

Om kroppen inte startar processen själv eller om det finns vävnad kvar efter ett spontant missfall kan läkemedel användas. Medicinen får livmodern att dra ihop sig och tömma sig. Behandlingen ges ofta som vaginala tabletter.

Kirurgisk behandling

I vissa fall görs en skrapning där livmodern töms under narkos eller bedövning. Detta kan vara aktuellt vid kraftig blödning, infektion eller om läkemedelsbehandling inte fungerat. Ingreppet är kort och de flesta kan åka hem samma dag.

Uppföljning

Efter ett missfall kontrolleras att livmodern tömt sig helt, antingen med ultraljud eller genom att följa hCG-värdet tills det sjunkit till noll.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du är gravid och upplever vaginal blödning, oavsett mängd. Sök även vård vid kramper eller smärta i nedre delen av magen, särskilt om smärtan är på ena sidan.

Sök akut vård vid kraftig blödning där du blöter igenom en binda på mindre än en timme, vid svår smärta, feber, eller om du känner dig yr eller svimfärdig.

Om du tidigare fått diagnosen missfall och plötsligt får kraftigare blödning eller feber bör du kontakta vården igen.

Vanliga frågor om missfall

Beror missfallet på något jag gjort?

Nej, de allra flesta missfall beror på kromosomfel hos fostret som inte går att påverka. Missfall orsakas inte av stress, motion, arbete, samlag eller något annat du gjort.

Kan jag bli gravid igen efter ett missfall?

Ja, de flesta som haft missfall kan bli gravida igen och få friska barn. Fysiskt går det ofta att försöka igen efter en eller två menstruationscykler, men det är viktigt att känna sig redo även känslomässigt.

Hur lång tid tar det att återhämta sig fysiskt?

Blödningen efter ett missfall avtar vanligtvis inom två veckor. Mensen kommer oftast tillbaka inom fyra till sex veckor. Kroppen återhämtar sig relativt snabbt även om den känslomässiga bearbetningen kan ta längre tid.

Behöver jag utredas efter ett missfall?

Efter ett enstaka missfall behövs vanligtvis ingen utredning eftersom det oftast beror på en engångsföreteelse. Efter tre eller fler missfall i följd rekommenderas utredning för att hitta eventuella underliggande orsaker.

Kan jag göra något för att minska risken vid nästa graviditet?

Att sluta röka, undvika alkohol, hålla en hälsosam vikt och ta folsyra kan bidra till en frisk graviditet. Men kom ihåg att de flesta missfall inte kan förebyggas oavsett livsstil.