Moderkaksavlossning – symtom, orsaker och varför snabb vård är viktigt

Moderkaksavlossning innebär att moderkakan helt eller delvis lossnar från livmoderväggen före förlossningen. Det är ett akut tillstånd som kräver omedelbar medicinsk vård eftersom det kan vara livshotande för både mamma och barn.

Vad är moderkaksavlossning?

Moderkakan, eller placenta, är ett organ som utvecklas under graviditeten och fäster vid livmoderväggen. Den fungerar som fostrets livlina genom att transportera syre och näring från mammans blod till barnet via navelsträngen. Moderkakan filtrerar även bort avfallsprodukter från fostrets blodomlopp.

Vid moderkaksavlossning, på latin kallat abruptio placentae, lossnar moderkakan helt eller delvis från livmoderväggen innan barnet är fött. Detta är ett akut och potentiellt livshotande tillstånd som kräver omedelbar medicinsk vård.

När moderkakan lossnar avbryts syretillförseln till fostret. Samtidigt kan mamman förlora stora mängder blod, vilket kan leda till chock. Hur allvarligt tillståndet är beror på hur stor del av moderkakan som lossnat och hur snabbt vård kan ges.

Moderkaksavlossning drabbar cirka 0,5–1 procent av alla graviditeter. Det är vanligast under tredje trimestern men kan förekomma när som helst efter vecka 20. Tillståndet kan utvecklas gradvis eller mycket snabbt.

Vad orsakar moderkaksavlossning?

Den exakta orsaken till moderkaksavlossning är inte alltid känd, men flera riskfaktorer har identifierats.

Högt blodtryck

Högt blodtryck, oavsett om det fanns före graviditeten eller utvecklats som havandeskapsförgiftning, är den viktigaste riskfaktorn för moderkaksavlossning. Det höga trycket skadar blodkärlen och försvagar förankringen mellan moderkaka och livmoder.

Tidigare moderkaksavlossning

Kvinnor som tidigare haft moderkaksavlossning har betydligt ökad risk att drabbas igen vid kommande graviditeter. Risken kan vara upp till tio gånger högre än genomsnittet.

Trauma mot magen

Yttre våld mot magen, exempelvis vid trafikolyckor, fall eller misshandel, kan utlösa moderkaksavlossning. Även mindre trauma bör tas på allvar under graviditet.

Livsstilsfaktorer

Rökning ökar risken för moderkaksavlossning betydligt. Nikotin påverkar blodkärlen och kan försämra blodflödet till moderkakan. Användning av kokain och andra droger är också starkt kopplat till ökad risk.

Andra riskfaktorer

Flerbörd med tvillingar eller flerlingar innebär ökad påfrestning på moderkakan. För tidig vattenavgång, där fostervattnet avgår före vecka 37, kan öka risken. Hög ålder, tidigare kejsarsnitt, myom i livmodern och koagulationsrubbningar är andra kända riskfaktorer.

Vilka symtom ger moderkaksavlossning?

Symtomen på moderkaksavlossning kan variera i intensitet beroende på hur stor del av moderkakan som lossnat. Vissa symtom uppträder plötsligt medan andra kan utvecklas mer gradvis.

Buksmärta

Plötslig, intensiv smärta i magen är ofta det mest framträdande symtomet. Smärtan beskrivs ofta som konstant och huggande, till skillnad från den vågformade smärtan vid vanliga värkar. Livmodern kan kännas hård och spänd vid beröring.

Blödning

Vaginal blödning förekommer i de flesta fall, men inte alltid. Ibland stannar blodet bakom moderkakan och syns inte utåt. När blödning sker kan den vara mörkröd eller innehålla klumpar. Mängden blod som syns speglar inte alltid hur allvarlig avlossningen är.

Ryggsmärta

Kraftig ryggvärk, särskilt i nedre delen av ryggen, kan förekomma. Smärtan kan vara konstant eller komma i vågor.

Tecken på chock

Vid stor blodförlust kan mamman utveckla tecken på chock. Detta inkluderar snabb hjärtfrekvens, yrsel, svimningskänsla, kallsvettning och blekhet. Chock är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar behandling.

Förändrad fosteraktivitet

Minskade fosterrörelser eller avsaknad av rörelser kan vara ett tecken på att fostret inte får tillräckligt med syre. Det är viktigt att reagera på sådana förändringar.

Hur diagnostiseras moderkaksavlossning?

Diagnosen ställs baserat på symtom, klinisk undersökning och olika tester. Snabb diagnos är avgörande för utfallet.

Klinisk bedömning

Läkaren bedömer symtomen och undersöker magen. En spänd, öm livmoder i kombination med blödning och smärta tyder starkt på moderkaksavlossning.

Fosterövervakning

CTG används för att övervaka fostrets hjärtfrekvens. Avvikande mönster kan tyda på att fostret inte får tillräckligt med syre. Detta hjälper till att avgöra hur brådskande situationen är.

Ultraljud

Ultraljud kan ibland visa blodansamling bakom moderkakan, men en normal undersökning utesluter inte moderkaksavlossning. Ultraljud används främst för att bedöma fostrets tillstånd och utesluta andra orsaker till symtomen.

Blodprover

Blodprover tas för att kontrollera blodvärde, koagulationsstatus och njurfunktion. Dessa prover hjälper till att bedöma blodförlusten och om det finns tecken på allvarliga komplikationer.

Hur behandlas moderkaksavlossning?

Behandlingen av moderkaksavlossning är alltid akut och sker på sjukhus. Valet av behandling beror på hur allvarlig avlossningen är, hur långt graviditeten kommit och hur mamman och fostret mår.

Stabilisering

Första prioritet är att stabilisera mammans tillstånd. Intravenös vätska ges för att upprätthålla blodtrycket. Vid stor blodförlust kan blodtransfusion behövas. Kontinuerlig övervakning av vitala funktioner och fostrets hjärtfrekvens är nödvändigt.

Omedelbar förlossning

Vid allvarlig moderkaksavlossning är omedelbar förlossning nödvändig för att rädda liv. Kejsarsnitt är ofta det snabbaste alternativet när fostret är hotat eller mamman är instabil.

Om situationen är mindre akut och både mamma och foster mår relativt bra kan vaginal förlossning övervägas, ofta med hjälp av igångsättning.

Konservativ behandling

I sällsynta fall med mycket liten avlossning, där både mamma och foster mår bra och graviditeten inte kommit tillräckligt långt, kan noggrann övervakning på sjukhus övervägas. Detta är dock ovanligt och kräver kontinuerlig bedömning.

Vård efter förlossning

Efter förlossningen övervakas mamman noggrant för blödning och komplikationer. Barnet kan behöva vård på neonatalavdelning beroende på hur påverkat det blivit och hur tidigt det föddes.

När ska du söka vård?

Ring 112 eller åk direkt till förlossningen vid plötslig, svår buksmärta under graviditet, vaginal blödning i kombination med smärta, om livmodern känns hård och spänd, vid minskade eller inga fosterrörelser, eller om du känner dig yr, svag eller kallsvettig.

Moderkaksavlossning är ett akut tillstånd där varje minut räknas. Tveka aldrig att söka vård om du är orolig.

Vanliga frågor om moderkaksavlossning

Kan jag förebygga moderkaksavlossning?

Det går inte alltid att förebygga moderkaksavlossning, men du kan minska risken genom att sluta röka, behandla högt blodtryck, gå på regelbundna kontroller och undvika trauma mot magen.

Hur påverkas barnet av moderkaksavlossning?

Konsekvenserna beror på hur stor del av moderkakan som lossnat och hur snabbt vård ges. Vid snabb behandling klarar sig många barn bra. Allvarliga fall kan leda till syrebrist, för tidig födsel eller i värsta fall fosterdöd.

Kan jag bli gravid igen efter moderkaksavlossning?

Ja, de flesta kan bli gravida igen. Risken för ny moderkaksavlossning är dock förhöjd och du kommer följas extra noggrant under kommande graviditeter.

Skiljer sig symtomen från vanliga värkar?

Ja, smärtan vid moderkaksavlossning är ofta konstant och intensiv, medan värksmärta kommer i vågor med pauser emellan. Livmodern känns ofta hård hela tiden vid moderkaksavlossning.

Hur snabbt måste jag få vård?

Moderkaksavlossning är ett akut tillstånd. Ju snabbare du får vård, desto bättre är chanserna för ett gott utfall för både dig och barnet. Ring alltid 112 vid misstanke.