Sammandragningar under graviditet – Braxton Hicks eller förvärkar?

Publicerad: 2025-12-17

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Sammandragningar under graviditet är ett vanligt fenomen som de flesta gravida upplever. De flesta sammandragningar är ofarliga övningsvärkar som kallas Braxton Hicks. Det är viktigt att kunna skilja dessa från riktiga förvärkar för att veta när det är dags att kontakta vården.

Sammanfattning

Sammandragningar under graviditet innebär att livmoderns muskler drar ihop sig. Braxton Hicks-sammandragningar är ofarliga övningsvärkar som hjälper livmodern att förbereda sig inför förlossningen och förekommer främst under andra och tredje trimestern. De är oregelbundna, oftast smärtfria och försvinner vid vila eller positionsförändring. Riktiga förvärkar är däremot regelbundna, blir successivt starkare och leder till att livmodermunnen öppnar sig. Kontakta vården om sammandragningarna blir regelbundna, intensiva eller åtföljs av blödning eller vattenavgång före vecka 37.

Vad är sammandragningar?

En sammandragning är en kontraktion av livmoderns muskelvävnad. Livmodern är en av kroppens starkaste muskler och behöver vara i god form för att kunna ge effektiva värkar vid förlossningen. Under graviditeten tränar livmodern genom att dra ihop sig då och då.

Dessa övningssammandragningar kallas Braxton Hicks efter den engelske läkaren John Braxton Hicks som först beskrev dem på 1800-talet. De är helt normala och ett tecken på att kroppen förbereder sig för den kommande förlossningen.

Sammandragningar kan kännas som en åtstramning eller hårdhet i magen. Vissa kvinnor beskriver det som att magen blir hård som en boll. Känslan varar vanligtvis från några sekunder upp till en minut och försvinner sedan.

De flesta gravida börjar märka sammandragningar under andra trimestern, men de kan förekomma redan från vecka 20. Mot slutet av graviditeten blir de ofta vanligare och ibland mer intensiva.

Varför får man sammandragningar?

Sammandragningar är kroppens sätt att förbereda livmodern för förlossningen. Det finns flera faktorer som kan utlösa eller förstärka dem.

Livmoderns träning

Precis som andra muskler behöver livmodern träna för att bli stark. Braxton Hicks-sammandragningar är en form av muskelträning som gör att livmodern är redo att arbeta effektivt under förlossningen.

Aktivitet och rörelse

Sammandragningar kan utlösas av fysisk aktivitet som promenader, hushållsarbete eller träning. Även fosterrörelser kan trigga sammandragningar. Kroppen reagerar på rörelse genom att livmodern drar ihop sig.

Uttorkning

Vätskebalansen påverkar sammandragningar. Vid uttorkning kan sammandragningarna bli mer frekventa och intensiva. Att dricka tillräckligt med vatten är viktigt under hela graviditeten.

Full urinblåsa

En full urinblåsa kan irritera livmodern och utlösa sammandragningar. Att tömma blåsan regelbundet kan minska frekvensen av sammandragningar.

Samlag och orgasm

Sexuell aktivitet och orgasm kan utlösa sammandragningar på grund av hormonell påverkan och fysisk stimulering. Detta är normalt och ofarligt vid en okomplicerad graviditet.

Vilka symtom ger sammandragningar?

Symtomen vid Braxton Hicks-sammandragningar skiljer sig från riktiga förvärkar på flera sätt.

Braxton Hicks-sammandragningar

Magen känns hård eller spänd under sammandragningen. Känslan är oftast smärtfri eller obehaglig snarare än smärtsam. Sammandragningarna är oregelbundna och kommer utan något tydligt mönster.

De försvinner ofta vid vila, positionsförändring eller efter att ha druckit vatten. Sammandragningen sprids inte över hela livmodern på ett organiserat sätt och leder inte till att livmodermunnen öppnar sig.

Riktiga förvärkar

Riktiga förvärkar är regelbundna och kommer med allt kortare intervall. De blir successivt starkare och mer intensiva. Smärtan beskrivs ofta som mensvärksliknande till en början och ökar sedan i intensitet.

Värken börjar ofta i nedre delen av magen eller ryggen och sprider sig över hela livmodern. Riktiga värkar slutar inte vid vila eller positionsförändring utan fortsätter oavsett vad du gör.

Skillnader att vara uppmärksam på

Braxton Hicks-sammandragningar varierar i intensitet medan riktiga värkar blir starkare med tiden. Övningsvärkar har inget regelbundet mönster medan förvärkar kommer med allt tätare mellanrum.

Vid riktiga värkar kan du känna ett tryck nedåt mot bäckenet. Smärtan kan stråla ut mot korsryggen. Du kan också uppleva magkramper liknande mensvärk.

Hur vet jag om det är förvärkar?

Att avgöra om sammandragningarna är övningsvärkar eller riktiga förvärkar kan vara svårt, särskilt mot slutet av graviditeten.

Tidtagning

Ta tid på sammandragningarna. Notera när varje sammandragning börjar, hur länge den varar och hur lång tid det är till nästa. Riktiga värkar blir med tiden både längre och tätare.

En tumregel är att riktiga förvärkar kommer regelbundet med cirka 5 minuters mellanrum, varar i 45–60 sekunder och detta mönster håller i sig minst en timme.

Intensitetsförändring

Braxton Hicks-sammandragningar har ungefär samma intensitet medan riktiga värkar successivt blir starkare. Om sammandragningarna blir så intensiva att du behöver koncentrera dig eller andas genom dem kan det vara förvärkar.

Effekt av vila

Prova att vila, byta position eller ta ett varmt bad. Braxton Hicks-sammandragningar försvinner ofta eller minskar vid vila. Riktiga värkar fortsätter oavsett vad du gör.

Övriga tecken

Andra tecken på att förlossningen närmar sig inkluderar slempropp som lossnar (kan vara blodblandad), vattenavgång där fostervattnet går, samt ökat tryck nedåt mot bäckenet.

När är sammandragningar oroande?

De flesta sammandragningar under graviditet är ofarliga, men det finns situationer då du bör kontakta vården.

Före vecka 37

Regelbundna sammandragningar före vecka 37 kan vara tecken på för tidigt värkarbete. Kontakta vården om du har mer än fyra sammandragningar i timmen som inte försvinner vid vila.

Sammandragningar med andra symtom

Sök vård om sammandragningarna åtföljs av vaginal blödning, vattenavgång, kraftig smärta som inte släpper, minskade fosterrörelser, eller feber.

Ökad intensitet och frekvens

Om sammandragningarna blir allt tätare och starkare trots vila bör du kontakta förlossningen för bedömning.

Hur hanterar jag sammandragningar?

Det finns flera sätt att lindra obehaget från Braxton Hicks-sammandragningar.

Vila och avslappning

Sätt eller lägg dig ner och försök slappna av. Djupandning kan hjälpa kroppen att slappna av under sammandragningen.

Byt position

Ibland hjälper det att byta position. Om du legat ner, prova att resa dig upp. Om du varit aktiv, prova att vila.

Vätskeintag

Drick ett stort glas vatten. Uttorkning kan förvärra sammandragningar och vätsketillförsel kan minska dem.

Varmt bad

Ett varmt bad kan hjälpa musklerna att slappna av och minska sammandragningarna. Se till att vattnet inte är för varmt.

Blåstömning

Töm urinblåsan regelbundet. En full blåsa kan irritera livmodern och utlösa sammandragningar.

När ska du söka vård?

Kontakta din barnmorska eller förlossningsavdelning om sammandragningarna är regelbundna och kommer oftare än var tionde minut, om de inte försvinner efter vila och vätsketillförsel, eller om du har fler än sex sammandragningar i timmen före vecka 37.

Sök vård omedelbart vid vaginal blödning, vattenavgång, intensiv smärta som inte släpper, minskade fosterrörelser, eller feber tillsammans med sammandragningar.

Vanliga frågor om sammandragningar

Är det farligt med sammandragningar?

Nej, Braxton Hicks-sammandragningar är ofarliga och helt normala under graviditet. De är kroppens sätt att förbereda sig för förlossningen.

Hur ofta är det normalt att ha sammandragningar?

Det varierar mellan olika kvinnor och graviditeter. Några sammandragningar om dagen är normalt, särskilt mot slutet av graviditeten. Mer än sex i timmen före vecka 37 bör följas upp.

Kan sammandragningar skada barnet?

Nej, vanliga Braxton Hicks-sammandragningar skadar inte barnet. Fostret märker dem knappt och de påverkar inte syretillförseln.

Har alla gravida sammandragningar?

De flesta gravida upplever sammandragningar, men inte alla märker dem. Förstföderskor kanske inte känner igen dem lika lätt som de som fött barn tidigare.

Blir sammandragningarna värre mot slutet av graviditeten?

Ja, det är vanligt att Braxton Hicks-sammandragningar blir mer frekventa och ibland mer intensiva mot slutet av graviditeten när kroppen förbereder sig för förlossningen.