Förmaksflimmer – symtom, orsaker och varför behandling är viktigt

Förmaksflimmer är en vanlig hjärtrytmstörning där hjärtats förmak slår oregelbundet och ofta snabbt. Tillståndet ökar risken för stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god livskvalitet.

Vad är förmaksflimmer?

Förmaksflimmer är en störning i hjärtats elektriska system där förmaken inte längre drar ihop sig koordinerat utan flimrar kaotiskt. Istället för omkring 60–100 regelbundna slag per minut kan förmaken slå med upp till 300–600 oregelbundna impulser per minut.

Normalt startar hjärtats elektriska signal i sinusknutan och sprids i ordnad följd genom förmaken till kamrarna. Vid förmaksflimmer uppstår kaotisk elektrisk aktivitet i förmaken, ofta från områden runt lungvenernas mynningar.

AV-noden, som fungerar som en grind mellan förmak och kammare, hindrar de flesta av de kaotiska impulserna från att nå kamrarna. Ändå kan pulsen bli både snabb och oregelbunden.

Förmaksflimmer förekommer i olika former. Paroxysmalt förmaksflimmer kommer i attacker som slutar spontant, vanligtvis inom 48 timmar till en vecka. Persisterande förmaksflimmer varar längre än en vecka och kräver behandling för att återställa normal rytm. Permanent förmaksflimmer är ett tillstånd där man accepterat att leva med flimret utan att försöka återställa normal rytm.

Vad orsakar förmaksflimmer?

Förmaksflimmer har ofta flera samverkande orsaker och riskfaktorer.

Högt blodtryck

Kroniskt förhöjt blodtryck är den vanligaste riskfaktorn och finns hos majoriteten av personer med förmaksflimmer. Det höga trycket belastar hjärtat och kan leda till förstoring av förmaken, vilket skapar grogrund för rytmstörningar.

Hjärtsjukdomar

Klaffsjukdomar, särskilt mitralisstenos och mitralisinsufficiens, ökar risken betydligt. Hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och genomgången hjärtinfarkt är andra hjärtrelaterade riskfaktorer. Medfödda hjärtfel kan också bidra.

Sköldkörtelsjukdom

Hypertyreos, överfunktion i sköldkörteln, kan utlösa förmaksflimmer genom sin effekt på hjärtrytmen. Screening för sköldkörtelsjukdom är viktig vid nyupptäckt förmaksflimmer.

Livsstilsfaktorer

Alkoholkonsumtion, särskilt vid festdrickande, kan utlösa attacker av förmaksflimmer. Övervikt och fetma ökar risken betydligt. Sömnapné är en underdiagnostiserad riskfaktor. Koffein och stress kan trigga attacker hos känsliga personer.

Ålder och genetik

Risken för förmaksflimmer ökar kraftigt med åldern. Ärftliga faktorer spelar roll, och förmaksflimmer hos nära släktingar ökar den egna risken.

Andra tillstånd

Lungsjukdomar som KOL och lunginflammation kan utlösa flimmer. Infektioner med feber, diabetes och njursjukdom är andra associerade tillstånd.

Vilka symtom ger förmaksflimmer?

Symtomen vid förmaksflimmer varierar stort mellan olika personer. Vissa har uttalade besvär medan andra inte märker något alls.

Hjärtklappning

Det vanligaste symtomet är en känsla av att hjärtat slår snabbt, hårt eller oregelbundet. Många beskriver det som att hjärtat hoppar eller rusar. Känslan kan vara obehaglig och skrämmande.

Trötthet

Onormal trötthet som inte står i proportion till aktivitetsnivån är vanligt. Förmaksflimmer minskar hjärtats pumpeffektivitet vilket kan göra att man orkar mindre.

Andfåddhet

Andnöd, särskilt vid fysisk ansträngning, beror på att hjärtat inte pumpar effektivt och kroppen inte får tillräckligt med syre. Vissa upplever andnöd även i vila.

Yrsel och svimning

Oregelbunden rytm och ibland snabb puls kan ge tillfälligt blodtrycksfall med yrsel som följd. I svårare fall kan svimning förekomma.

Bröstobehag

Tryck, obehag eller smärta i bröstet kan förekomma, särskilt om förmaksflimret är kombinerat med snabb puls eller underliggande hjärtsjukdom.

Asymtomatiskt förmaksflimmer

Många upptäcker sitt förmaksflimmer av en slump vid rutinkontroll eller då de drabbas av stroke. Detta tyst förmaksflimmer är lika allvarligt och kräver samma behandling.

Hur diagnostiseras förmaksflimmer?

Förmaksflimmer måste dokumenteras med EKG för säker diagnos.

EKG

Ett vanligt 12-avlednings-EKG visar den karakteristiska bilden med oregelbunden kammarrytm och avsaknad av normala förmaksvågor. För diagnos krävs att EKG tas under pågående flimmer.

Långtidsregistrering

Om flimret är intermittent och inte fångas på vanligt EKG kan längre registrering behövas. Holter-EKG under 24–72 timmar eller ännu längre event-registrering ökar chansen att dokumentera attacker.

Ekokardiografi

Ultraljud av hjärtat bedömer hjärtats struktur och funktion, eventuella klaffsjukdomar och förmakens storlek. Detta är viktigt för att hitta underliggande orsaker och planera behandling.

Blodprover

Sköldkörtelfunktion kontrolleras rutinmässigt. Elektrolyter, njurfunktion, blodvärde och blodsocker är andra relevanta prover för att hitta bidragande faktorer.

Riskbedömning

CHA2DS2-VASc-poäng beräknas för att uppskatta strokerisken och avgöra behov av blodförtunnande behandling. Faktorer som ålder, kön, högt blodtryck, diabetes och tidigare stroke vägs in.

Hur behandlas förmaksflimmer?

Behandlingen har tre huvudmål: symtomlindring, strokeförebyggande och behandling av underliggande orsaker.

Blodförtunnande behandling

Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp i förmaken som kan ge stroke. De flesta behöver blodförtunnande medicin för att minska denna risk. Direktverkande antikoagulantia (DOAK) som apixaban eller rivaroxaban är förstahandsval. Warfarin är ett alternativ.

Frekvenskontroll

Om pulsen är snabb ges läkemedel för att bromsa den till normal nivå. Betablockerare är vanligast, men kalciumflödeshämmare eller digoxin kan också användas. Målet är en vilopuls under 110 slag per minut.

Rytmkontroll

Försök att återställa och behålla normal sinusrytm kan göras med elkonvertering eller läkemedel. Antiarytmika som flekainid eller amiodaron kan hjälpa till att behålla normal rytm.

Ablation

Kateterburen ablation är en behandling där de områden i förmaken som startar flimret bränns bort eller isoleras. Behandlingen utförs via kateter genom blodkärlen och ger ofta bra resultat, särskilt vid paroxysmalt flimmer.

Livsstilsförändringar

Viktminskning hos överviktiga, måttligt alkoholintag, behandling av sömnapné och kontroll av blodtryck är viktiga åtgärder som kan minska flimmerattacker och förbättra behandlingsresultaten.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever hjärtklappning eller oregelbunden puls som inte går över, onormal trötthet eller andfåddhet, eller yrsel i samband med hjärtsymtom.

Sök akut vård vid svår bröstsmärta, kraftig andfåddhet, svimning, plötslig svaghet eller domning i ena kroppshalvan, eller talsvårigheter eftersom detta kan vara tecken på stroke.

Vanliga frågor om förmaksflimmer

Kan man dö av förmaksflimmer?

Förmaksflimmer i sig är sällan livshotande, men det ökar risken för allvarliga komplikationer som stroke och hjärtsvikt. Med rätt behandling kan dessa risker minskas betydligt.

Måste man alltid ta blodförtunnande?

De flesta med förmaksflimmer behöver blodförtunnande medicin, men det beror på den individuella strokerisken. Unga personer utan andra riskfaktorer kan ibland avstå, men detta avgörs av läkare.

Kan förmaksflimmer gå över av sig själv?

Ja, paroxysmalt förmaksflimmer går över spontant. Men även om flimret försvinner kvarstår ofta risken för nya attacker och behov av behandling.

Kan man träna med förmaksflimmer?

Ja, måttlig fysisk aktivitet rekommenderas. Träning kan till och med minska besvären. Individuella råd ges beroende på symtom och hjärtfunktion.

Är kaffe dåligt vid förmaksflimmer?

Måttlig koffeinkonsumtion verkar inte öka risken för de flesta. Vissa är dock känsliga och kan triggas av koffein. Prova att minska om du märker samband.