<h2>Vad är amenorré?</h2><p style="text-align: start">Amenorré är den medicinska termen för utebliven menstruation. Det är inte en sjukdom i sig utan ett symtom som kan ha många olika orsaker. Amenorré delas in i två huvudtyper beroende på om mensen någonsin kommit igång.</p><p style="text-align: start">Primär amenorré innebär att mensen aldrig har startat. Det definieras vanligtvis som att en flicka inte fått sin första mens vid 16 års ålder trots att andra pubertetstecken som bröst- och könsbehåring utvecklats normalt.</p><p style="text-align: start">Sekundär amenorré är betydligt vanligare och innebär att mensen uteblir i minst tre månader hos en person som tidigare haft regelbundna menstruationer. Den vanligaste orsaken är graviditet, men många andra faktorer kan ligga bakom.</p><p style="text-align: start">En särskild form är hypotalamisk amenorré, som uppstår när hypothalamus i hjärnan minskar sin signalering till hypofysen och äggstockarna. Detta leder till att ägglossningen och därmed mensen uteblir.</p><h2 style="text-align: start">Vad orsakar amenorré?</h2><p style="text-align: start">Orsakerna till amenorré varierar beroende på om det är primär eller sekundär form.</p><h3 style="text-align: start">Primär amenorré</h3><p style="text-align: start">Försenad pubertet kan vara normal variation men bör utredas. Kromosomavvikelser som Turners syndrom påverkar äggstockarnas utveckling. Medfödda missbildningar i livmoder eller slida kan hindra mensblödning. Hormonella rubbningar som påverkar puberteten är andra möjliga orsaker.</p><h3 style="text-align: start">Sekundär amenorré</h3><p style="text-align: start">Graviditet är alltid första diagnos att utesluta vid utebliven mens. Stress, både psykisk och fysisk, kan störa hormonbalansen. Kraftig viktnedgång eller ätstörningar påverkar hypothalamus och stoppar ägglossningen. Intensiv träning, särskilt hos elitidrottare, kan ge samma effekt.</p><p style="text-align: start">PCOS är en vanlig orsak och innebär hormonell obalans med förhöjda androgener och störd ägglossning. Sköldkörtelrubbningar, både underfunktion och överfunktion, påverkar menscykeln. Förhöjt prolaktin, ibland på grund av prolaktinom, kan stoppa mensen. P-piller och hormonspiral kan ge utebliven mens som biverkan.</p><h3 style="text-align: start">Hypotalamisk amenorré</h3><p style="text-align: start">Denna form uppstår när kroppen uppfattar att resurser för reproduktion saknas. Energiunderskott, antingen genom för lite mat eller för mycket träning, är den vanligaste orsaken. Psykologisk stress kan ha samma effekt. Hypothalamus sänker då sin frisättning av GnRH, vilket leder till låga nivåer av FSH, LH och östrogen.</p><h2 style="text-align: start">Vilka symtom förekommer vid amenorré?</h2><p style="text-align: start">Förutom den uteblivna mensen kan andra symtom förekomma beroende på den underliggande orsaken.</p><h3 style="text-align: start">Hormonrelaterade symtom</h3><p style="text-align: start">Låga östrogennivåer kan ge torra slemhinnor, värmevallningar och nattsvettningar. Minskad sexlust är vanligt. Humörförändringar som nedstämdhet och irritabilitet kan förekomma. Trötthet och energibrist är vanligt vid hypotalamisk amenorré.</p><h3 style="text-align: start">Vid PCOS</h3><p style="text-align: start">Ökad behåring i ansiktet och på kroppen, akne och fet hud kan tyda på förhöjda androgener. Viktökning och svårighet att gå ner i vikt är vanligt.</p><h3 style="text-align: start">Vid sköldkörtelrubbning</h3><p style="text-align: start">Hypotyreos ger trötthet, förstoppning och viktökning. Hypertyreos ger viktnedgång, hjärtklappning och värmeintolerans.</p><h3 style="text-align: start">Vid förhöjt prolaktin</h3><p style="text-align: start">Mjölkproduktion från brösten trots att man inte är gravid eller ammar kan förekomma. Huvudvärk och synstörningar kan uppstå vid prolaktinom.</p><h2 style="text-align: start">Hur diagnostiseras amenorré?</h2><p style="text-align: start">Utredningen syftar till att hitta den underliggande orsaken.</p><h3 style="text-align: start">Graviditetstest</h3><p style="text-align: start">Alltid första steget vid utebliven mens hos kvinnor i fertil ålder.</p><h3 style="text-align: start">Hormonprover</h3><p style="text-align: start">FSH, LH, östrogen och progesteron bedömer äggstockarnas funktion. Prolaktin utesluter prolaktinom. TSH och fritt T4 kontrollerar sköldkörteln. Testosteron och DHEA-S mäts vid misstanke om PCOS.</p><h3 style="text-align: start">Ultraljud</h3><p style="text-align: start">Gynekologiskt ultraljud visar livmoderns och äggstockarnas utseende. Vid PCOS ses ofta många små folliklar i äggstockarna.</p><h3 style="text-align: start">Övriga undersökningar</h3><p style="text-align: start">Vid primär amenorré kan kromosomanalys och MR av hjärnan vara aktuellt. Vid misstanke om prolaktinom görs MR av hypofysen.</p><h2 style="text-align: start">Hur behandlas amenorré?</h2><p style="text-align: start">Behandlingen riktas mot den underliggande orsaken.</p><h3 style="text-align: start">Hypotalamisk amenorré</h3><p style="text-align: start">Återställande av energibalansen är centralt. Ökat matintag och eventuellt minskad träningsmängd. Stresshantering och psykologiskt stöd kan behövas. Mens och ägglossning återkommer vanligtvis när energibalansen normaliserats.</p><h3 style="text-align: start">PCOS</h3><p style="text-align: start">Livsstilsförändringar med kost och motion är grundläggande. P-piller kan reglera menscykeln och minska androgensymtom. Metformin kan förbättra insulinkänsligheten. Vid önskan om graviditet kan ägglossningsstimulering behövas.</p><h3 style="text-align: start">Sköldkörtelrubbningar</h3><p style="text-align: start">Hypotyreos behandlas med tyroxin. Hypertyreos behandlas med läkemedel, radioaktivt jod eller kirurgi.</p><h3 style="text-align: start">Prolaktinom</h3><p style="text-align: start">Läkemedel som bromokriptin eller kabergolin sänker prolaktinnivån och krymper tumören hos de flesta.</p><h3 style="text-align: start">Hormonersättning</h3><p style="text-align: start">Vid långvarig amenorré med lågt östrogen kan hormonersättning vara aktuellt för att skydda skelettet och lindra symtom.</p><h2 style="text-align: start">När ska du söka vård?</h2><p style="text-align: start">Kontakta vården om mensen uteblir i mer än tre månader utan att du är gravid, om du aldrig fått din första mens vid 16 års ålder, eller om du har oregelbunden mens tillsammans med andra symtom som ökad behåring, viktnedgång eller trötthet.</p><p style="text-align: start">Sök vård även om du misstänker att träning eller kost påverkar din mens, eftersom långvarig amenorré med lågt östrogen ökar risken för benskörhet.</p><h2 style="text-align: start">Vanliga frågor om amenorré</h2><h3 style="text-align: start">Är utebliven mens farligt?</h3><p style="text-align: start">Utebliven mens i sig är inte farligt, men det kan vara tecken på underliggande tillstånd som behöver behandlas. Långvarigt lågt östrogen ökar risken för benskörhet.</p><h3 style="text-align: start">Kan jag bli gravid trots amenorré?</h3><p style="text-align: start">Det beror på orsaken. Vid hypotalamisk amenorré finns ingen ägglossning, men den kan återkomma när energibalansen återställs. Vid PCOS kan ägglossning ske sporadiskt.</p><h3 style="text-align: start">Hur länge kan mensen vara borta?</h3><p style="text-align: start">Det är normalt med viss variation i menscykeln. Utebliven mens i mer än tre månader utan känd orsak som graviditet eller amning bör utredas.</p><h3 style="text-align: start">Kan stress verkligen stoppa mensen?</h3><p style="text-align: start">Ja, stress påverkar hypothalamus och kan störa hela den hormonella kedjan som styr menscykeln. Både fysisk och psykisk stress kan ha denna effekt.</p><h3 style="text-align: start">Kommer mensen tillbaka av sig själv?</h3><p style="text-align: start">Det beror på orsaken. Vid tillfällig stress eller viktnedgång återkommer mensen ofta när situationen normaliserats. Vid PCOS eller andra kroniska tillstånd kan behandling behövas.</p>

<h2>Hormonernas betydelse för din hälsa</h2><p style="text-align: start">Hormoner produceras av körtlar i det endokrina systemet och transporteras via blodet till målorganen där de utövar sin effekt. Sköldkörteln, binjurarna, bukspottkörteln och könskörtlarna är exempel på hormonproducerande organ. En störning i något av dessa organ kan ge upphov till hormonella sjukdomar.</p><h3 style="text-align: start">Vanliga hormonella tillstånd</h3><p style="text-align: start">Sköldkörtelsjukdomar som hypotyreos och hypertyreos påverkar ämnesomsättningen. PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) kan orsaka oregelbunden mens och fertilitetsproblem. Addisons sjukdom och Cushings syndrom drabbar binjurarnas hormonproduktion. Testosteronbrist och östrogenbrist är vanliga vid stigande ålder.</p><h3 style="text-align: start">Symtom på hormonell obalans</h3><p style="text-align: start">Symtomen varierar beroende på vilka hormoner som är i obalans. Trötthet, viktnedgång eller viktuppgång, håravfall, torr hud och frusenhet kan tyda på sköldkörtelrubbningar. Oregelbunden mens, akne och hirsutism är vanligt vid PCOS. Minskad sexlust och nedstämdhet kan bero på könshormonbrist.</p><h3 style="text-align: start">Diagnostik genom blodprov</h3><p style="text-align: start">Med blodprov kan du mäta nivåerna av olika hormoner som TSH, T4, testosteron, östrogen och kortisol. Tidig upptäckt av hormonell obalans möjliggör effektiv behandling och förbättrad livskvalitet.</p>

<p>Hormoner är kemiska budbärare som reglerar allt från ämnesomsättning och fortplantning till humör och energinivå. När hormonbalansen rubbas kan det ge en mängd olika symtom beroende på vilka hormoner som påverkas. Vanliga tecken på hormonell obalans inkluderar trötthet, viktförändringar, menstruationsrubbningar och humörsvängningar.</p>

Hormoner

<p>Amenorré definieras som utebliven mens och delas in i primär amenorré, där mensen aldrig kommit, och sekundär amenorré, där tidigare regelbunden mens upphört i minst tre månader. Vanliga orsaker till sekundär amenorré inkluderar graviditet, stress, kraftig viktnedgång, intensiv träning, PCOS och sköldkörtelrubbningar. Hypotalamisk amenorré uppstår när hjärnans hormonreglering störs av energibrist eller stress. Utredningen omfattar hormonprover och ultraljud. Behandlingen beror på orsaken och kan innefatta livsstilsförändringar, hormonbehandling eller behandling av underliggande sjukdom.</p>

Amenorré – orsaker, symtom och när du bör söka vård

<h2>Vad är endometrios?</h2><p style="text-align: start">Endometrios är ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd där vävnad som liknar livmoderns slemhinna, endometriet, växer på platser utanför livmodern. Denna vävnad kallas endometriosimplantat eller härdar.</p><p style="text-align: start">Vanligast är att endometrios förekommer i bäckenet, på äggstockarna, äggledarna, utsidan av livmodern, ligament i bäckenet och bukhinnan. I sällsynta fall kan endometrios även finnas på tarmen, urinblåsan eller på ännu mer avlägsna platser.</p><p style="text-align: start">Endometriosvävnaden reagerar på kroppens hormoner precis som normal livmoderslemhinna. Den tjocknar, bryter ner och blöder i samband med menscykeln. Men eftersom vävnaden sitter på fel plats kan den inte lämna kroppen. Detta orsakar inflammation, svullnad och ärrbildning.</p><p style="text-align: start">Med tiden kan ärrvävnad och sammanväxningar bildas, vilket kan påverka organens normala funktion och rörlighet. Cystor fyllda med gammalt blod, så kallade chokladcystor, kan bildas på äggstockarna.</p><h2 style="text-align: start">Vad orsakar endometrios?</h2><p style="text-align: start">Den exakta orsaken till endometrios är inte helt klarlagd, men flera teorier finns.</p><h3 style="text-align: start">Retrograd menstruation</h3><p style="text-align: start">Den vanligaste teorin är att mensblod med levande endometrieceller flödar bakåt genom äggledarna ut i bukhålan istället för att lämna kroppen genom slidan. Dessa celler kan sedan fästa sig och växa. De flesta kvinnor har viss retrograd menstruation, men bara en del utvecklar endometrios.</p><h3 style="text-align: start">Immunologiska faktorer</h3><p style="text-align: start">Immunsystemet spelar troligen en roll. Hos kvinnor med endometrios verkar immunförsvaret ha svårare att känna igen och ta bort de felplacerade cellerna.</p><h3 style="text-align: start">Genetik</h3><p style="text-align: start">Det finns en ärftlig komponent. Risken för endometrios är högre om mamma eller syster har tillståndet.</p><h3 style="text-align: start">Hormonella faktorer</h3><p style="text-align: start">Östrogen främjar tillväxt av endometriosvävnad. Tillståndet är ovanligt före puberteten och efter klimakteriet när östrogennivåerna är låga.</p><h3 style="text-align: start">Metaplasi</h3><p style="text-align: start">Enligt denna teori kan celler i bukhålan omvandlas till endometrieceller under påverkan av hormoner eller inflammation.</p><h2 style="text-align: start">Vilka symtom ger endometrios?</h2><p style="text-align: start">Symtomen varierar kraftigt mellan olika kvinnor. Vissa har svåra besvär medan andra knappt märker något trots utbredd sjukdom.</p><h3 style="text-align: start">Smärta</h3><p style="text-align: start">Smärta är det dominerande symtomet. Mensvärk som är kraftigare än normalt och förvärras med åren är karakteristiskt. Kronisk bäckensmärta som finns även mellan menstruationerna är vanligt. Smärtan kan stråla ut mot rygg och ben.</p><h3 style="text-align: start">Smärta vid samlag</h3><p style="text-align: start">Djup smärta under eller efter samlag, så kallad dyspareuni, drabbar många med endometrios. Smärtan kan sitta kvar i timmar eller dagar efteråt.</p><h3 style="text-align: start">Tarmbesvär</h3><p style="text-align: start">Smärta vid tarmtömning, särskilt under mens, förekommer. Diarré, förstoppning, uppblåsthet och illamående kan komma och gå med menscykeln.</p><h3 style="text-align: start">Urinvägsbesvär</h3><p style="text-align: start">Smärta vid urinering och ökat behov av att kissa kan förekomma, särskilt om endometrios finns nära urinblåsan.</p><h3 style="text-align: start">Fertilitetssvårigheter</h3><p style="text-align: start">Ungefär 30–50 procent av kvinnor med endometrios har svårt att bli gravida. Sammanväxningar kan påverka äggledare och äggstockar. Inflammationen kan försämra äggens och spermiernas kvalitet.</p><h3 style="text-align: start">Trötthet</h3><p style="text-align: start">Kronisk trötthet är vanligt, troligen på grund av den konstanta inflammationen och smärtan.</p><h2 style="text-align: start">Hur diagnostiseras endometrios?</h2><p style="text-align: start">Diagnosen kan vara svår att ställa och fördröjning på flera år från symtomdebut till diagnos är tyvärr vanligt.</p><h3 style="text-align: start">Sjukhistoria och undersökning</h3><p style="text-align: start">En noggrann genomgång av symtomen och deras koppling till menscykeln är viktig. Gynekologisk undersökning kan ibland avslöja ömhet eller knutor.</p><h3 style="text-align: start">Ultraljud</h3><p style="text-align: start">Vaginalt ultraljud kan visa chokladcystor på äggstockarna och ibland djupt infiltrerande endometrios. Ytlig endometrios syns dock inte på ultraljud.</p><h3 style="text-align: start">Magnetkamera</h3><p style="text-align: start">MR kan ge mer detaljerad information om utbredningen, särskilt vid djup endometrios som påverkar tarm eller urinblåsa.</p><h3 style="text-align: start">Laparoskopi</h3><p style="text-align: start">Titthålsoperation är den enda metoden för att säkert bekräfta diagnosen och bedöma utbredningen. Vävnadsprov kan tas för mikroskopisk undersökning. Ofta kan behandling utföras under samma ingrepp.</p><h2 style="text-align: start">Hur behandlas endometrios?</h2><p style="text-align: start">Behandlingen anpassas efter symtomens svårighetsgrad, utbredning och om graviditet önskas.</p><h3 style="text-align: start">Smärtlindring</h3><p style="text-align: start">NSAID som ibuprofen eller naproxen lindrar mensvärk och inflammation. Paracetamol kan användas som komplement. Vid svår smärta kan starkare smärtstillande behövas.</p><h3 style="text-align: start">Hormonbehandling</h3><p style="text-align: start">P-piller, hormonspiral eller gestagen minskar eller stoppar mensen och därmed symtomen. GnRH-agonister sätter äggstockarna i tillfälligt klimakterium och krymper endometrios. Behandlingen väljs individuellt och kan behöva prövas fram.</p><h3 style="text-align: start">Kirurgi</h3><p style="text-align: start">Laparoskopisk kirurgi kan ta bort endometrioshärdar, cystor och sammanväxningar. Detta kan lindra smärta och förbättra fertiliteten. Återfall efter operation är dock vanligt.</p><h3 style="text-align: start">Fertilitetsbehandling</h3><p style="text-align: start">Vid ofrivillig barnlöshet kan assisterad befruktning som IVF vara aktuellt.</p><h3 style="text-align: start">Livsstilsåtgärder</h3><p style="text-align: start">Motion, stresshantering och antiinflammatorisk kost kan komplettera den medicinska behandlingen. Fysioterapi kan hjälpa vid bäckensmärta.</p><h2 style="text-align: start">När ska du söka vård?</h2><p style="text-align: start">Kontakta vården om du har mensvärk som inte lindras av vanlig smärtlindring, smärta vid samlag, kronisk bäckensmärta, eller om du försökt bli gravid i mer än ett år utan att lyckas.</p><p style="text-align: start">Sök även vård om du har tarmbesvär som följer menscykeln eller smärta vid tarmtömning under mens.</p><h2 style="text-align: start">Vanliga frågor om endometrios</h2><h3 style="text-align: start">Kan endometrios botas?</h3><p style="text-align: start">Det finns ingen bot, men symtomen kan ofta lindras effektivt med behandling. Efter klimakteriet brukar besvären minska kraftigt.</p><h3 style="text-align: start">Kan jag bli gravid med endometrios?</h3><p style="text-align: start">Ja, många kvinnor med endometrios blir gravida, antingen spontant eller med hjälp av fertilitetsbehandling. Tidig utredning och behandling rekommenderas vid graviditetsönskemål.</p><h3 style="text-align: start">Varför tar det så lång tid att få diagnos?</h3><p style="text-align: start">Symtomen överlappar med andra tillstånd och normaliseras ibland som vanlig mensvärk. Säker diagnos kräver ofta laparoskopi. Ökad medvetenhet kan korta fördröjningen.</p><h3 style="text-align: start">Blir endometrios värre med tiden?</h3><p style="text-align: start">Förloppet varierar. Hos vissa förvärras sjukdomen medan den hos andra förblir stabil eller till och med förbättras. Graviditet och klimakteriet kan ge förbättring.</p><h3 style="text-align: start">Är endometrios ärftligt?</h3><p style="text-align: start">Det finns en genetisk komponent. Risken är högre om nära kvinnliga släktingar har endometrios, men det betyder inte att du säkert kommer att drabbas.</p>

<p>Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer på ställen utanför livmodern, vanligtvis i bäckenet. Vävnaden reagerar på hormoner och orsakar inflammation, smärta och ärrbildning. Vanliga symtom är svår mensvärk, kronisk bäckensmärta, smärta vid samlag och fertilitetssvårigheter. Endometrios drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder. Diagnosen ställs ofta sent på grund av symtomens ospecifika karaktär. Behandlingen omfattar smärtlindring, hormonbehandling och ibland kirurgi.</p>

Endometrios – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas

<h2>Vad är erektil dysfunktion?</h2><p style="text-align: start">Erektil dysfunktion, tidigare kallat impotens, är ett tillstånd där en man har återkommande svårigheter att få eller behålla tillräcklig erektion för att kunna genomföra samlag.</p><p style="text-align: start">Erektion uppstår genom ett komplext samspel mellan nerver, blodkärl, hormoner och psykologiska faktorer. Vid sexuell stimulering skickas signaler från hjärnan via nerver till penis. Blodkärlen i penis vidgas, blod strömmar in och penis blir styv. Venerna som normalt dränerar blodet komprimeras så att erektionen bibehålls.</p><p style="text-align: start">Tillfälliga erektionsproblem är normalt och drabbar de flesta män någon gång. Det blir först ett medicinskt problem när svårigheterna är återkommande och påverkar livskvaliteten eller relationen.</p><p style="text-align: start">Erektil dysfunktion blir vanligare med åldern. Omkring 40 procent av 40-åriga män har någon grad av erektionsproblem, och andelen ökar med stigande ålder. Dock är erektil dysfunktion inte en oundviklig del av åldrandet.</p><h2 style="text-align: start">Vad orsakar erektil dysfunktion?</h2><p style="text-align: start">Erektil dysfunktion kan ha fysiska, psykiska eller blandade orsaker.</p><h3 style="text-align: start">Vaskulära orsaker</h3><p style="text-align: start">Åderförkalkning är den vanligaste fysiska orsaken. Förträngningar i blodkärlen minskar blodflödet till penis. Högt blodtryck skadar kärlväggarna och bidrar till samma problem. Diabetes skadar både kärl och nerver.</p><h3 style="text-align: start">Neurologiska orsaker</h3><p style="text-align: start">Skador på nerver som styr erektionen kan uppstå vid diabetes, ryggmärgsskada, multipel skleros eller efter prostataoperation. Parkinons sjukdom och stroke kan också påverka.</p><h3 style="text-align: start">Hormonella orsaker</h3><p style="text-align: start">Lågt testosteron kan minska sexlusten och bidra till erektionsproblem. Sköldkörtelrubbningar och förhöjt prolaktin är andra hormonella orsaker.</p><h3 style="text-align: start">Läkemedel</h3><p style="text-align: start">Många läkemedel kan ge erektionsproblem som biverkan. Blodtrycksmediciner, särskilt vissa diuretika och betablockerare, är vanliga orsaker. Antidepressiva, särskilt SSRI-preparat, psykofarmaka och prostataläkemedel kan påverka.</p><h3 style="text-align: start">Livsstilsfaktorer</h3><p style="text-align: start">Rökning skadar blodkärlen och är en viktig riskfaktor. Hög alkoholkonsumtion och drogmissbruk påverkar negativt. Övervikt, fysisk inaktivitet och dålig kost bidrar till vaskulära problem.</p><h3 style="text-align: start">Psykogena orsaker</h3><p style="text-align: start">Prestationsångest är vanligt, särskilt hos yngre män. Stress, depression, ångest och relationsproblem kan alla påverka erektionsförmågan. Psykogena orsaker kan samexistera med fysiska orsaker.</p><h2 style="text-align: start">Vilka symtom förekommer vid erektil dysfunktion?</h2><p style="text-align: start">Det centrala symtomet är svårighet att få eller behålla erektion, men bilden kan variera.</p><h3 style="text-align: start">Varianter av problemet</h3><p style="text-align: start">Svårighet att få erektion trots sexuell upphetsning är vanligt. Erektion som inte blir tillräckligt hård för penetration förekommer. Erektion som försvinner för tidigt, innan eller under samlag, är ett annat mönster.</p><h3 style="text-align: start">Bevarad morgonerektion</h3><p style="text-align: start">Om spontana erektioner på morgonen eller under sömn är bevarade talar det för att blodkärl och nerver fungerar och att orsaken kan vara psykogen.</p><h3 style="text-align: start">Associerade symtom</h3><p style="text-align: start">Minskad sexuell lust kan förekomma, särskilt vid lågt testosteron. Tidig utlösning kan ibland vara kopplat till erektionsproblem. Nedstämdhet, ångest och påverkan på självkänslan är vanliga följder.</p><h2 style="text-align: start">Hur diagnostiseras erektil dysfunktion?</h2><p style="text-align: start">Utredningen syftar till att hitta orsaken och identifiera eventuella riskfaktorer.</p><h3 style="text-align: start">Sjukhistoria</h3><p style="text-align: start">Detaljerad information om problemets karaktär, debut, samband med läkemedel eller livshändelser och förekomst av morgonerektion är viktig.</p><h3 style="text-align: start">Fysisk undersökning</h3><p style="text-align: start">Undersökning av yttre könsorgan, prostata, blodtryck och tecken på hormonrubbning eller kärlsjukdom.</p><h3 style="text-align: start">Blodprover</h3><p style="text-align: start">Blodsocket och HbA1c för att utesluta diabetes. Blodfetter bedömer kardiovaskulär risk. Testosteron kontrolleras vid misstanke om hormonbrist. Sköldkörtelfunktion och prolaktin kan vara aktuella.</p><h3 style="text-align: start">Övriga undersökningar</h3><p style="text-align: start">EKG och kardiovaskulär bedömning kan vara indicerat eftersom erektil dysfunktion kan vara ett tidigt tecken på hjärt-kärlsjukdom. Specialiserade undersökningar av blodflöde och nervfunktion görs i utvalda fall.</p><h2 style="text-align: start">Hur behandlas erektil dysfunktion?</h2><p style="text-align: start">Behandlingen anpassas efter orsak och patientens önskemål.</p><h3 style="text-align: start">Livsstilsförändringar</h3><p style="text-align: start">Rökstopp förbättrar kärlhälsan. Minskat alkoholintag hjälper. Regelbunden motion och viktnedgång vid övervikt. Hälsosam kost med fokus på kärlhälsa.</p><h3 style="text-align: start">Behandling av underliggande orsaker</h3><p style="text-align: start">God kontroll av diabetes och blodtryck. Behandling av lågt testosteron med substitution om indicerat. Byte av läkemedel som kan bidra.</p><h3 style="text-align: start">PDE5-hämmare</h3><p style="text-align: start">Läkemedel som sildenafil, tadalafil och vardenafil är förstahandsval och effektiva hos de flesta. De verkar genom att förstärka den naturliga erektionsmekanismen vid sexuell stimulering. Olika preparat har olika verkningstid och kan anpassas efter behov.</p><h3 style="text-align: start">Vakuumerektionspump</h3><p style="text-align: start">En mekanisk enhet som skapar undertryck och drar blod in i penis. En ring placeras vid penisroten för att bibehålla erektionen.</p><h3 style="text-align: start">Injektionsbehandling</h3><p style="text-align: start">Läkemedel som injiceras direkt i penis svällkroppar och ger erektion oberoende av sexuell stimulering. Används när tabletter inte fungerar.</p><h3 style="text-align: start">Kirurgi</h3><p style="text-align: start">Penisimplantat kan övervägas när andra behandlingar misslyckats. Olika typer finns, från böjbara stavar till uppblåsbara implantat.</p><h3 style="text-align: start">Psykologisk behandling</h3><p style="text-align: start">Par- eller sexualterapi kan vara värdefullt vid psykogena orsaker eller som komplement till medicinsk behandling.</p><h2 style="text-align: start">När ska du söka vård?</h2><p style="text-align: start">Kontakta vården om erektionsproblemen är återkommande och påverkar din livskvalitet eller relation, om du misstänker att läkemedel orsakar problemen, eller om du har symtom på underliggande sjukdom som diabetes eller hjärt-kärlsjukdom.</p><p style="text-align: start">Sök även vård om erektionsproblemen uppstått plötsligt eller om du har andra symtom som minskad sexlust, testikelproblem eller bröstförstoring.</p><h2 style="text-align: start">Vanliga frågor om erektil dysfunktion</h2><h3 style="text-align: start">Är erektil dysfunktion vanligt?</h3><p style="text-align: start">Ja, det är mycket vanligt. Omkring hälften av alla män över 40 har någon grad av erektionsproblem. Det är inget att skämmas för och effektiv behandling finns.</p><h3 style="text-align: start">Kan erektil dysfunktion vara tecken på hjärtsjukdom?</h3><p style="text-align: start">Ja, kärlen i penis är mindre än hjärtats kranskärl och drabbas ofta tidigare av åderförkalkning. Erektil dysfunktion kan vara ett tidigt varningssignal och bör föranleda kardiovaskulär bedömning.</p><h3 style="text-align: start">Fungerar potensmedel för alla?</h3><p style="text-align: start">PDE5-hämmare fungerar för de flesta men inte alla. Vid svår diabetes, nervskador efter prostatacancer eller uttalad kärlsjukdom kan effekten vara sämre. Andra behandlingar finns då.</p><h3 style="text-align: start">Kan stress orsaka erektionsproblem?</h3><p style="text-align: start">Ja, stress, ångest och prestationsångest är vanliga orsaker, särskilt hos yngre män. Psykogena och fysiska orsaker samexisterar ofta.</p><h3 style="text-align: start">Behöver jag berätta för min partner?</h3><p style="text-align: start">Öppen kommunikation med partner rekommenderas. Det minskar prestationsångest och ger möjlighet till stöd. Parterapi kan vara värdefullt.</p>

<p>Erektil dysfunktion definieras som återkommande oförmåga att uppnå eller bibehålla tillräcklig erektion för tillfredsställande sexuell aktivitet. Tillståndet drabbar omkring hälften av män över 40 år i någon grad. Orsaker kan vara vaskulära som åderförkalkning, neurologiska, hormonella, läkemedelsbiverkningar eller psykogena. Erektil dysfunktion kan vara ett tidigt tecken på hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen omfattar livsstilsförändringar, läkemedel som PDE5-hämmare, vakuumpumpar och i vissa fall kirurgi.</p>

Erektil dysfunktion – orsaker, symtom och effektiv behandling

<h2>Vad är oregelbunden mens?</h2><p style="text-align: start">Menscykeln mäts från första dagen av en menstruation till första dagen av nästa. En normal cykel är mellan 21 och 35 dagar, och viss variation från månad till månad är helt normalt.</p><p style="text-align: start">Mensen räknas som oregelbunden vid cykelvariation med mer än 7–9 dagar mellan de kortaste och längsta cyklerna, utebliven mens i mer än tre månader utan graviditet, mens som kommer oftare än var 21:a dag eller mer sällan än var 35:e dag, eller blödningar som är extremt rikliga eller ovanligt sparsamma.</p><p style="text-align: start">Menscykeln styrs av ett komplext hormonellt samspel mellan hypothalamus, hypofysen och äggstockarna. Störningar var som helst i denna axel kan påverka regelbundenheten.</p><h2 style="text-align: start">Vad orsakar oregelbunden mens?</h2><p style="text-align: start">Det finns många möjliga orsaker till oregelbunden menstruation.</p><h3 style="text-align: start">Livsfaser</h3><p style="text-align: start">Under puberteten tar det ofta några år innan mensen blir regelbunden. Hormonaxeln mognar gradvis och oregelbundenhet är normalt de första åren. Inför klimakteriet, under perimenopausen, blir mensen ofta oregelbunden igen innan den upphör helt. Efter förlossning och under amning kan det ta tid innan mensen normaliseras.</p><h3 style="text-align: start">Stress och livsstil</h3><p style="text-align: start">Stress påverkar hypothalamus och kan störa ägglossningen. Kraftig viktnedgång eller viktu ökning kan påverka hormonbalansen. Intensiv fysisk träning, särskilt i kombination med låg vikt, kan stoppa ägglossningen. Oregelbundna sömn- och arbetstider kan också spela in.</p><h3 style="text-align: start">PCOS</h3><p style="text-align: start">Polycystiskt ovariesyndrom är en vanlig orsak till oregelbunden mens. Hormonell obalans med förhöjda androgener stör ägglossningen. Ofta förekommer samtidigt akne, ökad behåring och viktproblem.</p><h3 style="text-align: start">Sköldkörtelrubbningar</h3><p style="text-align: start">Både underfunktion och överfunktion i sköldkörteln påverkar menscykeln. Hypotyreos ger ofta rikligare och längre blödningar medan hypertyreos kan ge glesare eller utebliven mens.</p><h3 style="text-align: start">Förhöjt prolaktin</h3><p style="text-align: start">Prolaktinom eller andra orsaker till förhöjt prolaktin kan störa ägglossningen och ge oregelbunden eller utebliven mens.</p><h3 style="text-align: start">Livmoderförändringar</h3><p style="text-align: start">Myom kan ge rikliga och oregelbundna blödningar. Polyper i livmodern kan orsaka mellanblödningar. Endometrios kan påverka blödningsmönstret.</p><h3 style="text-align: start">Preventivmedel</h3><p style="text-align: start">Hormonella preventivmedel som p-piller, hormonspiral och p-stav påverkar menscykeln. Utebliven eller mycket lätt mens är vanligt och ofarligt med hormonspiral.</p><h2 style="text-align: start">Vilka symtom kan förekomma vid oregelbunden mens?</h2><p style="text-align: start">Förutom det oregelbundna blödningsmönstret kan andra symtom ge ledtrådar om orsaken.</p><h3 style="text-align: start">Vid PCOS</h3><p style="text-align: start">Akne och fet hud, ökad behåring i ansiktet och på kroppen, viktökning särskilt runt midjan och svårighet att bli gravid.</p><h3 style="text-align: start">Vid sköldkörtelrubbningar</h3><p style="text-align: start">Hypotyreos ger trötthet, förstoppning, viktökning och frusenhet. Hypertyreos ger hjärtklappning, viktnedgång, värmeintolerans och nervositet.</p><h3 style="text-align: start">Vid stress och energibrist</h3><p style="text-align: start">Trötthet, nedstämdhet, minskad sexlust och svårighet att koncentrera sig.</p><h3 style="text-align: start">Vid förhöjt prolaktin</h3><p style="text-align: start">Mjölksekretion från brösten, huvudvärk och ibland synpåverkan.</p><h2 style="text-align: start">Hur diagnostiseras orsaken till oregelbunden mens?</h2><p style="text-align: start">Utredningen anpassas efter symtom och misstänkt orsak.</p><h3 style="text-align: start">Graviditetstest</h3><p style="text-align: start">Alltid första steget vid utebliven eller försenad mens.</p><h3 style="text-align: start">Hormonprover</h3><p style="text-align: start">FSH, LH, östrogen och progesteron bedömer äggstocksfunktionen. Prolaktin utesluter prolaktinom. TSH och fritt T4 kontrollerar sköldkörteln. Testosteron och DHEA-S mäts vid misstanke om PCOS.</p><h3 style="text-align: start">Ultraljud</h3><p style="text-align: start">Vaginalt ultraljud visar livmoderns och äggstockarnas utseende. Myom, polyper och cystor kan upptäckas. Vid PCOS ses ofta många små folliklar.</p><h3 style="text-align: start">Övriga undersökningar</h3><p style="text-align: start">Hysteroskopi kan göras vid misstanke om polyper eller andra förändringar inne i livmodern. Endometriebiopsi kan vara aktuellt vid onormala blödningar hos äldre kvinnor.</p><h2 style="text-align: start">Hur behandlas oregelbunden mens?</h2><p style="text-align: start">Behandlingen riktas mot den underliggande orsaken.</p><h3 style="text-align: start">Livsstilsförändringar</h3><p style="text-align: start">Stresshantering, tillräcklig sömn och balanserad kost. Vid undervikt eller överträning behövs energiåterställning. Viktminskning vid PCOS och övervikt.</p><h3 style="text-align: start">Hormonbehandling</h3><p style="text-align: start">P-piller eller cyklisk gestagen kan reglera menscykeln. Hormonspiral kan minska rikliga blödningar. Vid PCOS kan behandling anpassas efter om graviditet önskas eller inte.</p><h3 style="text-align: start">Behandling av underliggande sjukdom</h3><p style="text-align: start">Sköldkörtelsjukdom behandlas med läkemedel. Prolaktinom behandlas med dopaminagonister. Myom kan behandlas medicinskt eller kirurgiskt beroende på storlek och besvär.</p><h3 style="text-align: start">Fertilitetsbehandling</h3><p style="text-align: start">Om graviditet önskas och ägglossningen uteblir kan ägglossningsstimulering vara aktuellt.</p><h2 style="text-align: start">När ska du söka vård?</h2><p style="text-align: start">Kontakta vården om mensen uteblir i mer än tre månader utan graviditet, om mensblödningarna är så rikliga att de påverkar vardagen, om du blöder mellan mensperioderna regelbundet, om mensen plötsligt förändras utan känd orsak, eller om du har andra symtom som trötthet, viktförändringar eller ökad behåring.</p><p style="text-align: start">Sök även vård om du försökt bli gravid i mer än ett år utan framgång och har oregelbunden mens.</p><h2 style="text-align: start">Vanliga frågor om oregelbunden mens</h2><h3 style="text-align: start">Hur sen kan mensen vara utan att det är onormalt?</h3><p style="text-align: start">Viss variation är normalt. Upp till en veckas variation mellan cyklerna är vanligt. Om mensen regelbundet är mer än en vecka försenad utan förklaring kan utredning vara motiverad.</p><h3 style="text-align: start">Påverkar oregelbunden mens fertiliteten?</h3><p style="text-align: start">Det beror på orsaken. Oregelbunden mens kan tyda på oregelbunden eller utebliven ägglossning, vilket försvårar graviditet. Vid graviditetsönskemål bör orsaken utredas.</p><h3 style="text-align: start">Kan stress verkligen påverka mensen?</h3><p style="text-align: start">Ja, stress påverkar hypothalamus som styr hormonaxeln. Vid hög stress kan ägglossningen försenas eller utebli, vilket ger oregelbunden eller utebliven mens.</p><h3 style="text-align: start">När stabiliseras mensen efter graviditet?</h3><p style="text-align: start">Det varierar. Om du inte ammar kan mensen återkomma inom 6–8 veckor. Vid amning kan mensen utebli länge eller vara oregelbunden. Det tar ofta flera månader att etablera regelbunden cykel.</p><h3 style="text-align: start">Är det farligt med oregelbunden mens?</h3><p style="text-align: start">Oregelbunden mens i sig är inte farligt, men kan vara tecken på tillstånd som behöver behandlas. Långvarigt utebliven mens med lågt östrogen kan påverka benhälsan.</p>

<p>En normal menscykel är mellan 21 och 35 dagar, och mensen räknas som oregelbunden om cyklerna varierar kraftigt, mensen uteblir utan graviditet eller blödningarna är ovanligt rikliga eller sparsamma. Vanliga orsaker inkluderar stress, viktförändringar, intensiv träning, PCOS, sköldkörtelrubbningar och klimakteriet. Under puberteten och efter graviditet är viss oregelbundenhet normal. Utredning med hormonprover och ultraljud kan behövas för att hitta orsaken. Behandlingen beror på den underliggande orsaken.</p>

Oregelbunden mens – orsaker, symtom och när du ska utreda

<h2>Vad är PCOS?</h2><p style="text-align: start">PCOS, polycystiskt ovariesyndrom, är en av de vanligaste hormonella sjukdomarna hos kvinnor och drabbar uppskattningsvis 8–13 procent av alla kvinnor i fertil ålder. Namnet kommer av att äggstockarna ofta innehåller många små vätskefyllda folliklar som kan ses på ultraljud.</p><p style="text-align: start">Tillståndet kännetecknas av en obalans i könshormonerna. Nivåerna av androgener, manliga könshormoner som testosteron, är förhöjda. Detta stör den normala ägglossningen och påverkar menscykeln.</p><p style="text-align: start">PCOS är mer än en gynekologisk sjukdom. Det är en metabol störning som påverkar hela kroppen och ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom.</p><p style="text-align: start">Diagnosen ställs enligt Rotterdamkriterierna när minst två av tre kriterier uppfylls: oregelbunden eller utebliven ägglossning, förhöjda androgener eller tecken på androgenöverskott, samt polycystiska äggstockar på ultraljud. Andra orsaker till symtomen måste först uteslutas.</p><h2 style="text-align: start">Vad orsakar PCOS?</h2><p style="text-align: start">Den exakta orsaken till PCOS är inte helt klarlagd, men flera faktorer spelar in.</p><h3 style="text-align: start">Genetik</h3><p style="text-align: start">Det finns en tydlig ärftlig komponent. Risken att utveckla PCOS är högre om mamma eller syster har tillståndet. Flera gener som påverkar hormoner och insulinreglering är involverade.</p><h3 style="text-align: start">Insulinresistens</h3><p style="text-align: start">Många kvinnor med PCOS har insulinresistens, där kroppens celler svarar sämre på insulin. Bukspottkörteln kompenserar genom att producera mer insulin. Höga insulinnivåer stimulerar äggstockarna att producera mer androgener.</p><h3 style="text-align: start">Hormonell obalans</h3><p style="text-align: start">Obalans mellan FSH och LH från hypofysen bidrar till störd ägglossning. Höga LH-nivåer stimulerar androgenproduktion i äggstockarna.</p><h3 style="text-align: start">Inflammation</h3><p style="text-align: start">Låggradig kronisk inflammation ses ofta vid PCOS och kan bidra till insulinresistens och hormonella störningar.</p><h3 style="text-align: start">Övervikt</h3><p style="text-align: start">Övervikt förvärrar insulinresistens och symtomen vid PCOS. Fettvävnad producerar också hormoner som påverkar balansen. Dock kan normalviktiga kvinnor också ha PCOS.</p><h2 style="text-align: start">Vilka symtom ger PCOS?</h2><p style="text-align: start">Symtomen varierar kraftigt mellan olika kvinnor och kan förändras över tid.</p><h3 style="text-align: start">Menstruationsrubbningar</h3><p style="text-align: start">Oregelbunden mens med långa cykler eller helt utebliven menstruation är vanligt. Vissa har längre och rikligare blödningar.</p><h3 style="text-align: start">Ökad behåring</h3><p style="text-align: start">Hirsutism innebär ökad hårväxt på platser där män normalt har hår, som ansikte, bröst, rygg och mage. Detta beror på de förhöjda androgenerna.</p><h3 style="text-align: start">Akne och fet hud</h3><p style="text-align: start">Akne som inte svarar på vanlig behandling, fet hy och hårbotten kan vara tecken på höga androgennivåer.</p><h3 style="text-align: start">Håravfall</h3><p style="text-align: start">Tunare hår på huvudet, särskilt vid tinningarna och hjässan, kan förekomma i ett mönster som liknar manligt håravfall.</p><h3 style="text-align: start">Viktproblem</h3><p style="text-align: start">Många med PCOS har svårt att hålla vikten och tenderar att gå upp i vikt, särskilt runt midjan. Viktnedgång kan vara svår att uppnå.</p><h3 style="text-align: start">Fertilitetssvårigheter</h3><p style="text-align: start">Oregelbunden eller utebliven ägglossning gör det svårare att bli gravid. PCOS är en av de vanligaste orsakerna till anovulatorisk infertilitet.</p><h3 style="text-align: start">Psykisk hälsa</h3><p style="text-align: start">Depression, ångest och påverkat självförtroende är vanligare hos kvinnor med PCOS, delvis på grund av de synliga symtomen och fertilitetsbesvären.</p><h2 style="text-align: start">Hur diagnostiseras PCOS?</h2><p style="text-align: start">Diagnosen kräver uteslutning av andra orsaker och uppfyllande av minst två av tre Rotterdamkriterier.</p><h3 style="text-align: start">Hormonprover</h3><p style="text-align: start">FSH, LH, testosteron, DHEA-S och SHBG analyseras. TSH utesluter sköldkörtelsjukdom. Prolaktin utesluter prolaktinom.</p><h3 style="text-align: start">Ultraljud</h3><p style="text-align: start">Vaginalt ultraljud visar äggstockarna. Vid PCOS ses ofta många små folliklar arrangerade perifert, ett karakteristiskt utseende.</p><h3 style="text-align: start">Metabol screening</h3><p style="text-align: start">Fastande blodsocker och glukosbelastning bedömer insulinresistens och risk för diabetes. Blodfetter kontrolleras.</p><h3 style="text-align: start">Uteslutning av differentialdiagnoser</h3><p style="text-align: start">Andra orsaker till androgenöverskott och menstruationsrubbningar, som binjuretumörer, Cushings syndrom och hypotyreos, måste uteslutas.</p><h2 style="text-align: start">Hur behandlas PCOS?</h2><p style="text-align: start">Behandlingen anpassas efter symtom och om graviditet önskas.</p><h3 style="text-align: start">Livsstilsförändringar</h3><p style="text-align: start">Viktminskning på bara 5–10 procent kan förbättra symtomen avsevärt genom att minska insulinresistensen. Regelbunden motion, helst 150 minuter per vecka, förbättrar insulinkänsligheten. Kost med lågt glykemiskt index hjälper till att stabilisera blodsockret.</p><h3 style="text-align: start">Hormonbehandling</h3><p style="text-align: start">P-piller reglerar menscykeln, minskar androgennivåerna och förbättrar akne och hirsutism. De ger också skydd mot livmodercancer som annars kan öka vid långvarig utebliven mens.</p><h3 style="text-align: start">Metformin</h3><p style="text-align: start">Diabetesläkemedlet metformin förbättrar insulinkänsligheten och kan hjälpa till med viktkontroll, reglera menscykeln och förbättra ägglossningen.</p><h3 style="text-align: start">Behandling av hirsutism</h3><p style="text-align: start">Antiandrogener som spironolakton kan minska hårväxten. Lokal behandling med kräm eller laser/IPL kan komplettera.</p><h3 style="text-align: start">Fertilitetsbehandling</h3><p style="text-align: start">Klomifen eller letrozol stimulerar ägglossningen. Vid utebliven effekt kan injektioner med FSH prövas. IVF kan bli aktuellt vid svårare fall.</p><h3 style="text-align: start">Psykologiskt stöd</h3><p style="text-align: start">Samtalsstöd och behandling av depression eller ångest kan vara viktigt för livskvaliteten.</p><h2 style="text-align: start">När ska du söka vård?</h2><p style="text-align: start">Kontakta vården om du har oregelbunden eller utebliven mens, ökad behåring i ansiktet eller på kroppen, akne som inte svarar på behandling, svårighet att gå ner i vikt, eller försökt bli gravid i mer än ett år utan framgång.</p><p style="text-align: start">Regelbunden uppföljning rekommenderas för metabol screening även om symtomen är lindriga.</p><h2 style="text-align: start">Vanliga frågor om PCOS</h2><h3 style="text-align: start">Kan PCOS botas?</h3><p style="text-align: start">PCOS kan inte botas men symtomen kan lindras effektivt med behandling och livsstilsförändringar. Många upplever förbättring med stigande ålder.</p><h3 style="text-align: start">Kan jag bli gravid med PCOS?</h3><p style="text-align: start">Ja, de flesta kvinnor med PCOS kan bli gravida, ibland spontant och ibland med hjälp av ägglossningsstimulering eller IVF. Tidig kontakt med fertilitetsspecialist rekommenderas.</p><h3 style="text-align: start">Måste jag ha cystor på äggstockarna för att ha PCOS?</h3><p style="text-align: start">Nej, trots namnet behöver inte alla med PCOS ha polycystiska äggstockar. Diagnosen kan ställas utan detta om de andra kriterierna är uppfyllda.</p><h3 style="text-align: start">Påverkar PCOS risken för cancer?</h3><p style="text-align: start">Långvarig utebliven mens ökar risken för livmodercancer på grund av östrogenstimulering utan progesteronbalans. P-piller eller cyklisk gestagen skyddar.</p><h3 style="text-align: start">Kommer symtomen att försvinna efter klimakteriet?</h3><p style="text-align: start">Menstruationsrubbningar och fertilitetsbesvär upphör naturligt vid klimakteriet. Metabola problem och risk för diabetes kvarstår dock och kräver fortsatt uppmärksamhet.</p>

<p>PCOS är en hormonell störning som kännetecknas av förhöjda androgener, oregelbunden eller utebliven ägglossning och ofta polycystiska äggstockar på ultraljud. Vanliga symtom inkluderar oregelbunden mens, ökad behåring, akne, viktproblem och fertilitetssvårigheter. Orsaken är inte helt klarlagd men involverar genetik, insulinresistens och inflammation. PCOS ökar risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen omfattar livsstilsförändringar, hormonbehandling och vid graviditetsönskemål ägglossningsstimulering.</p>

PCOS – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas

<h2>Vad är PMS?</h2><p style="text-align: start">PMS, premenstruellt syndrom, är en samling symtom som uppstår under lutealfasen av menscykeln, det vill säga tiden efter ägglossningen fram till menstruationens start. Symtomen försvinner vanligtvis inom några dagar efter att blödningen börjat.</p><p style="text-align: start">Majoriteten av alla menstruerande kvinnor upplever någon form av premenstruella besvär. Hos de flesta är symtomen lindriga och påverkar inte vardagen nämnvärt. Omkring 20–30 procent har måttliga till svåra symtom som påverkar livskvaliteten.</p><p style="text-align: start">PMDS, premenstruell dysforisk störning, är en allvarligare form som drabbar 3–5 procent. Den kännetecknas av uttalade humörförändringar, irritabilitet, depression och ångest som kraftigt påverkar arbete, relationer och daglig funktion.</p><p style="text-align: start">PMS-symtom kan variera från cykel till cykel och förändras under livets gång. Många upplever förbättring efter graviditet eller när de närmar sig klimakteriet.</p><h2 style="text-align: start">Vad orsakar PMS?</h2><p style="text-align: start">Den exakta orsaken till PMS är inte helt klarlagd, men flera faktorer spelar in.</p><h3 style="text-align: start">Hormonella förändringar</h3><p style="text-align: start">Efter ägglossningen stiger nivåerna av progesteron medan östrogen sjunker. Dessa hormonsvängningar anses vara grunden för PMS, men det är inte hormonernas absoluta nivåer som avgör utan kroppens känslighet för förändringarna.</p><h3 style="text-align: start">Ökad hormonkänslighet</h3><p style="text-align: start">Kvinnor med PMS verkar ha en ökad känslighet för de normala hormonförändringarna under menscykeln. Deras hjärna reagerar starkare på svängningarna, vilket påverkar signalsubstanser som serotonin.</p><h3 style="text-align: start">Serotonin och neurotransmittorer</h3><p style="text-align: start">Serotonin, som reglerar humör och känslor, påverkas av könshormoner. Minskade serotoninnivåer kan bidra till nedstämdhet, irritabilitet och sockersug.</p><h3 style="text-align: start">Genetik</h3><p style="text-align: start">Det finns en ärftlig komponent. Risken för PMS är högre om mamma eller syster har uttalade besvär.</p><h3 style="text-align: start">Livsstilsfaktorer</h3><p style="text-align: start">Stress, sömnbrist, brist på motion och ohälsosam kost kan förvärra symtomen. Hög konsumtion av salt, socker, koffein och alkohol har kopplats till svårare PMS.</p><h3 style="text-align: start">Näringsbrister</h3><p style="text-align: start">Brist på magnesium, kalcium och B6-vitamin har associerats med PMS-symtom.</p><h2 style="text-align: start">Vilka symtom ger PMS?</h2><p style="text-align: start">PMS kan ge både fysiska och psykiska symtom. Typ och svårighetsgrad varierar mellan olika kvinnor.</p><h3 style="text-align: start">Fysiska symtom</h3><p style="text-align: start">Bröstömhet och spänningskänsla är mycket vanligt. Huvudvärk eller migrän kan förekomma. Svullnad och vätskeansamling, ofta i mage, händer och fötter, är vanligt. Led- och muskelvärk drabbar många. Trötthet och sömnstörningar förekommer. Ökad aptit och sug efter sötsaker eller salt är typiskt. Akne och hudförändringar kan uppstå.</p><h3 style="text-align: start">Psykiska symtom</h3><p style="text-align: start">Irritabilitet och kort stubin är bland de vanligaste symtomen. Humörsvängningar med snabba känsloväxlingar förekommer. Nedstämdhet och gråtmildhet är vanligt. Ångest och oro kan uppstå. Koncentrationssvårigheter och tankdimma drabbar många. Minskad sexlust är vanligt. Känslor av att tappa kontrollen kan förekomma.</p><h3 style="text-align: start">PMDS</h3><p style="text-align: start">Vid PMDS är de psykiska symtomen så uttalade att de kraftigt påverkar funktion och relationer. Djup depression, uttalad irritabilitet, ångest och känslomässig instabilitet dominerar.</p><h2 style="text-align: start">Hur diagnostiseras PMS?</h2><p style="text-align: start">Det finns inget specifikt test för PMS. Diagnosen baseras på symtomens mönster och koppling till menscykeln.</p><h3 style="text-align: start">Symtomdagbok</h3><p style="text-align: start">Att föra dagbok över symtom och menscykel under 2–3 månader hjälper till att fastställa sambandet. Symtomen ska uppträda under lutealfasen och försvinna efter mensstart.</p><h3 style="text-align: start">Uteslutning av andra orsaker</h3><p style="text-align: start">Andra tillstånd som depression, ångest, sköldkörtelsjukdom och anemi kan ge liknande symtom och bör uteslutas.</p><h3 style="text-align: start">PMDS-kriterier</h3><p style="text-align: start">För diagnosen PMDS krävs att symtomen kraftigt påverkar arbete eller relationer och att de uppfyller specifika kriterier enligt diagnosmanual.</p><h2 style="text-align: start">Hur behandlas PMS?</h2><p style="text-align: start">Behandlingen anpassas efter symtomens svårighetsgrad och typ.</p><h3 style="text-align: start">Livsstilsförändringar</h3><p style="text-align: start">Regelbunden motion, minst 30 minuter de flesta dagar, har visat god effekt på både fysiska och psykiska symtom. Stresshantering genom avslappning, yoga eller meditation hjälper. God sömnhygien är viktigt. Minska intaget av salt, socker, koffein och alkohol, särskilt veckan före mens.</p><h3 style="text-align: start">Kostförändringar</h3><p style="text-align: start">Öka intaget av komplexa kolhydrater och fullkorn. Ät små måltider ofta för att hålla jämn blodsockernivå. Öka intaget av kalciumrika livsmedel och grönsaker.</p><h3 style="text-align: start">Kosttillskott</h3><p style="text-align: start">Kalcium har visat god effekt i studier. Magnesium kan lindra symtom som svullnad och humörpåverkan. B6-vitamin kan hjälpa mot vissa symtom. Munkpeppar (Vitex) har traditionellt använts och har visst vetenskapligt stöd.</p><h3 style="text-align: start">Läkemedel vid behov</h3><p style="text-align: start">Receptfria smärtstillande som ibuprofen eller naproxen lindrar fysiska symtom. Vätskedrivande kan hjälpa vid uttalad svullnad. P-piller kan jämna ut hormonnivåerna och lindra symtomen hos vissa.</p><h3 style="text-align: start">Behandling vid PMDS</h3><p style="text-align: start">SSRI-preparat, antidepressiva som påverkar serotonin, är effektiva vid PMDS. De kan tas kontinuerligt eller bara under lutealfasen.</p><h2 style="text-align: start">När ska du söka vård?</h2><p style="text-align: start">Kontakta vården om PMS-symtomen kraftigt påverkar arbete, relationer eller daglig funktion, om du har tecken på PMDS med uttalad depression eller ångest, om egenvårdsåtgärder inte hjälper, eller om symtomen skiljer sig från ditt vanliga mönster.</p><p style="text-align: start">Sök alltid vård om du har tankar på att skada dig själv, oavsett koppling till menscykeln.</p><h2 style="text-align: start">Vanliga frågor om PMS</h2><h3 style="text-align: start">Är PMS en riktig sjukdom?</h3><p style="text-align: start">Ja, PMS och särskilt PMDS är erkända medicinska tillstånd med biologisk grund. Symtomen är verkliga och inte inbillade.</p><h3 style="text-align: start">Kan PMS bli värre med åldern?</h3><p style="text-align: start">Många upplever att PMS förändras över tid. En del får värre symtom i 30–40-årsåldern medan andra upplever förbättring, särskilt efter graviditet.</p><h3 style="text-align: start">Hjälper p-piller mot PMS?</h3><p style="text-align: start">P-piller hjälper vissa kvinnor genom att jämna ut hormonsvängningarna. Andra upplever ingen skillnad eller till och med försämring. Det kan behöva prövas individuellt.</p><h3 style="text-align: start">Kan män förstå PMS?</h3><p style="text-align: start">PMS handlar om biologiska förändringar som påverkar kropp och sinne. Öppen kommunikation och information kan hjälpa partner att förstå och ge stöd.</p><h3 style="text-align: start">Försvinner PMS efter klimakteriet?</h3><p style="text-align: start">Ja, när menstruationen upphör försvinner även PMS eftersom de hormonella cyklerna upphör. Under perimenopausen kan dock symtomen vara instabila.</p>

<p>PMS är en samling fysiska och psykiska symtom som uppstår i dagarna före menstruationen och försvinner när mensen börjar. Omkring 75 procent av alla menstruerande kvinnor upplever någon form av PMS, och cirka 3–5 procent har den allvarligare formen PMDS. Vanliga symtom inkluderar bröstömhet, huvudvärk, svullnad, humörsvängningar, irritabilitet och nedstämdhet. Orsaken är troligen ökad känslighet för de hormonella förändringarna som sker efter ägglossningen. Behandlingen omfattar livsstilsförändringar, kosttillskott och vid behov läkemedel.</p>

PMS – symtom, orsaker och hur du kan lindra besvären

<h2>Vad är prolaktinom?</h2><p style="text-align: start">Prolaktinom är en godartad tumör som utgår från de prolaktinproducerande cellerna i hypofysens framlob. Hypofysen, en ärtstor körtel i hjärnans bas, styr många av kroppens hormoner.</p><p style="text-align: start">Prolaktin är ett hormon som normalt stimulerar mjölkproduktion efter förlossning. Vid prolaktinom produceras för mycket prolaktin, vilket stör den hormonella balansen. Det förhöjda prolaktinet hämmar frisättningen av könshormonerna från hypofysen, vilket i sin tur påverkar äggstockar hos kvinnor och testiklar hos män.</p><p style="text-align: start">Prolaktinom delas in efter storlek. Mikroprolaktinom är mindre än 10 mm och vanligast hos kvinnor. Makroprolaktinom är 10 mm eller större och vanligare hos män, troligen för att symtomen hos män är mer diffusa och diagnosen därför ställs senare.</p><p style="text-align: start">Prolaktinom är den vanligaste typen av hypofystumör och utgör omkring 40 procent av alla hypofysadenom. Det är vanligast hos kvinnor i åldern 20–40 år. Efter klimakteriet är förekomsten lika vanlig hos båda könen.</p><h2 style="text-align: start">Vad orsakar prolaktinom?</h2><p style="text-align: start">Den exakta orsaken till varför prolaktinom uppstår är inte helt känd.</p><h3 style="text-align: start">Genetiska faktorer</h3><p style="text-align: start">I sällsynta fall förekommer prolaktinom som del av ärftliga syndrom som multipel endokrin neoplasi typ 1 (MEN1), där flera endokrina organ drabbas av tumörer.</p><h3 style="text-align: start">Spontan uppkomst</h3><p style="text-align: start">De flesta prolaktinom uppstår sporadiskt utan känd orsak. En mutation i en enskild cell i hypofysen leder till okontrollerad tillväxt.</p><h3 style="text-align: start">Inte kopplat till livsstil</h3><p style="text-align: start">Prolaktinom orsakas inte av stress, kost eller andra livsstilsfaktorer.</p><h2 style="text-align: start">Vilka symtom ger prolaktinom?</h2><p style="text-align: start">Symtomen beror på prolaktinnivån, tumörens storlek och patientens kön.</p><h3 style="text-align: start">Symtom hos kvinnor</h3><p style="text-align: start">Menstruationsrubbningar är vanligt. Mensen kan bli oregelbunden eller utebli helt (amenorré). Galaktorré, mjölksekretion från brösten trots att man inte är gravid eller ammar, förekommer. Minskad sexlust och torrhet i underlivet ses på grund av lågt östrogen. Infertilitet beror på att ägglossningen störs. Osteoporos kan utvecklas vid långvarigt lågt östrogen.</p><h3 style="text-align: start">Symtom hos män</h3><p style="text-align: start">Minskad sexlust och erektil dysfunktion är vanliga tidiga symtom. Infertilitet och minskad spermaproduktion förekommer. Gynekomasti, förstorade bröst, kan ses. Minskad energi och muskelmassa beror på lågt testosteron.</p><h3 style="text-align: start">Symtom från tumörens storlek</h3><p style="text-align: start">Större prolaktinom kan trycka på omkringliggande strukturer. Huvudvärk är vanligt. Synpåverkan med inskränkt synfält uppstår om tumören trycker på synnerven. I sällsynta fall kan andra hypofyshormoner påverkas.</p><h2 style="text-align: start">Hur diagnostiseras prolaktinom?</h2><p style="text-align: start">Diagnosen baseras på blodprover och bilddiagnostik.</p><h3 style="text-align: start">Prolaktinprov</h3><p style="text-align: start">Förhöjt prolaktin i blodet är grunden för diagnosen. Normala värden är cirka 70–350 mIE/L för kvinnor och 60–260 mIE/L för män. Vid prolaktinom är värdena ofta kraftigt förhöjda, ibland över 5000 mIE/L.</p><h3 style="text-align: start">Uteslutning av andra orsaker</h3><p style="text-align: start">Graviditet och amning är vanliga orsaker till förhöjt prolaktin. Läkemedel som neuroleptika, metoklopramid och vissa antidepressiva kan höja prolaktin. Hypotyreos kan ge måttligt förhöjt prolaktin.</p><h3 style="text-align: start">PEG-fällning</h3><p style="text-align: start">Ett specialtest som skiljer aktivt prolaktin från makroprolaktin, en biologiskt inaktiv form som kan ge falskt förhöjda värden.</p><h3 style="text-align: start">MR-undersökning</h3><p style="text-align: start">Magnetkamera av hypofysen bekräftar tumörens förekomst, storlek och läge. Den visar också om tumören påverkar synnerven eller andra strukturer.</p><h3 style="text-align: start">Synfältsundersökning</h3><p style="text-align: start">Vid större tumörer kontrolleras synfälten för att bedöma eventuell påverkan på synnerven.</p><h2 style="text-align: start">Hur behandlas prolaktinom?</h2><p style="text-align: start">Behandlingen syftar till att normalisera prolaktinnivån, krympa tumören och återställa normal hormonfunktion.</p><h3 style="text-align: start">Läkemedelsbehandling</h3><p style="text-align: start">Dopaminagonister som kabergolin eller bromokriptin är förstahandsval. De hämmar prolaktinproduktionen och får tumören att krympa hos de allra flesta patienter. Kabergolin ges oftast en till två gånger i veckan och tolereras generellt väl. Behandlingen är ofta långvarig men kan i vissa fall trappas ut om tumören försvunnit och prolaktinnivåerna normaliserats.</p><h3 style="text-align: start">Kirurgi</h3><p style="text-align: start">Operation genom näsan (transsfenoidal kirurgi) kan övervägas om läkemedel inte fungerar eller inte tolereras. Kirurgi kan också vara aktuellt vid mycket stora tumörer med allvarlig synpåverkan. Framgångsfrekvensen beror på tumörens storlek och kirurgens erfarenhet.</p><h3 style="text-align: start">Strålbehandling</h3><p style="text-align: start">I sällsynta fall, om varken läkemedel eller kirurgi har effekt, kan strålbehandling övervägas. Effekten kommer gradvis under flera år.</p><h3 style="text-align: start">Uppföljning</h3><p style="text-align: start">Regelbundna kontroller med prolaktinprov och MR säkerställer att behandlingen fungerar och att tumören inte växer.</p><h3 style="text-align: start">Vid graviditetsönskemål</h3><p style="text-align: start">Många kvinnor med prolaktinom kan bli gravida när prolaktinnivån normaliserats med behandling. Läkemedlet sätts vanligtvis ut när graviditet bekräftats. Tät uppföljning rekommenderas under graviditeten.</p><h2 style="text-align: start">När ska du söka vård?</h2><p style="text-align: start">Kontakta vården om du har utebliven eller oregelbunden mens utan känd orsak, mjölksekretion från brösten utan graviditet eller amning, minskad sexlust tillsammans med andra symtom, eller svårighet att bli gravid.</p><p style="text-align: start">Sök vård skyndsamt vid huvudvärk kombinerat med synpåverkan eller synfältsbortfall.</p><h2 style="text-align: start">Vanliga frågor om prolaktinom</h2><h3 style="text-align: start">Är prolaktinom cancer?</h3><p style="text-align: start">Nej, prolaktinom är en godartad tumör. Den växer vanligtvis långsamt och sprider sig inte till andra delar av kroppen.</p><h3 style="text-align: start">Kan jag bli gravid med prolaktinom?</h3><p style="text-align: start">Ja, de flesta kan bli gravida när prolaktinnivån normaliserats med behandling. Fertilitet återkommer ofta snabbt efter behandlingsstart.</p><h3 style="text-align: start">Måste jag ta medicin hela livet?</h3><p style="text-align: start">Inte nödvändigtvis. Efter några års framgångsrik behandling kan försök att trappa ut göras hos en del patienter. Uppföljning är viktigt för att upptäcka eventuellt återfall.</p><h3 style="text-align: start">Påverkar prolaktinom min allmänna hälsa?</h3><p style="text-align: start">Obehandlat prolaktinom med låga könshormoner kan på sikt öka risken för benskörhet. Med behandling normaliseras hormonerna och risken minskar.</p><h3 style="text-align: start">Kan prolaktinom komma tillbaka?</h3><p style="text-align: start">Ja, återfall kan förekomma efter utsatt behandling. Regelbunden uppföljning rekommenderas.</p>

<p>Prolaktinom är den vanligaste typen av hormonproducerande hypofystumör. Den överproducerar prolaktin, vilket stör den normala hormonbalansen och ägglossningen. Vanliga symtom hos kvinnor är utebliven mens, mjölksekretion och fertilitetssvårigheter. Hos män ses minskad sexlust, erektionsproblem och ibland förstorade bröst. Större tumörer kan ge huvudvärk och synpåverkan. Diagnosen ställs med prolaktinprov och MR-undersökning. Behandlingen är oftast läkemedel som sänker prolaktinnivån och krymper tumören.</p>

Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling

<h2>Vad är prostatit?</h2><p style="text-align: start">Prostatit är en inflammation i prostatakörteln, en körtel stor som en valnöt som sitter under urinblåsan och omsluter urinrörets övre del. Prostatan producerar en del av sädesvätskan.</p><p style="text-align: start">Prostatit kan drabba män i alla åldrar men är vanligast hos yngre och medelålders män. Det är en av de vanligaste urologiska diagnoserna och uppskattas drabba upp till 15 procent av alla män någon gång i livet.</p><p style="text-align: start">Till skillnad från godartad prostataförstoring och prostatacancer, som främst drabbar äldre män, förekommer prostatit ofta hos män under 50 år. Prostatit är inte kopplat till ökad risk för prostatacancer.</p><p style="text-align: start">Tillståndet delas in i fyra huvudtyper som skiljer sig åt i orsak, symtom och behandling.</p><h2 style="text-align: start">Vilka typer av prostatit finns?</h2><h3 style="text-align: start">Akut bakteriell prostatit</h3><p style="text-align: start">Den minst vanliga men mest allvarliga formen. Den orsakas av bakteriell infektion och uppstår plötsligt med svåra symtom som hög feber, frossa, intensiv smärta och svårigheter att kissa. Kräver snabb behandling med antibiotika.</p><h3 style="text-align: start">Kronisk bakteriell prostatit</h3><p style="text-align: start">En långvarig eller återkommande bakteriell infektion i prostatan. Symtomen är mildare än vid akut prostatit men kan pågå i månader eller år. Infektionen kan vara svår att helt eliminera.</p><h3 style="text-align: start">Kronisk prostatit eller kroniskt bäckensmärtsyndrom</h3><p style="text-align: start">Den vanligaste formen och utgör omkring 90 procent av alla prostatitfall. Orsaken är ofta okänd och ingen infektion kan påvisas. Tillståndet kan ge smärta och obehag i bäckenet, ljumsken och könsorganen utan att bakterier hittas.</p><h3 style="text-align: start">Asymtomatisk inflammatorisk prostatit</h3><p style="text-align: start">Inflammation upptäcks av en slump vid undersökning för andra åkommor. Ger inga symtom och kräver vanligtvis ingen behandling.</p><h2 style="text-align: start">Vad orsakar prostatit?</h2><p style="text-align: start">Orsakerna varierar mellan de olika typerna.</p><h3 style="text-align: start">Bakteriell prostatit</h3><p style="text-align: start">Bakterier från urinvägarna eller tarmen kan ta sig in i prostatan. Vanliga bakterier är E. coli och andra tarmbakterier. Urinvägskateter, sexuellt överförbara infektioner och urinvägsinstrumentering kan öka risken.</p><h3 style="text-align: start">Kroniskt bäckensmärtsyndrom</h3><p style="text-align: start">Orsaken är ofta okänd. Möjliga bidragande faktorer inkluderar tidigare infektioner, autoimmuna reaktioner, nervskador, muskelspänningar i bäckenbotten, stress och psykologiska faktorer. Troligen samverkar flera mekanismer.</p><h3 style="text-align: start">Riskfaktorer</h3><p style="text-align: start">Tidigare prostatit ökar risken för ny episod. Urinvägsinfektion, katetrisering, oskyddat analsex, stress och stillasittande arbete har kopplats till ökad risk.</p><h2 style="text-align: start">Vilka symtom ger prostatit?</h2><p style="text-align: start">Symtomen varierar beroende på typ men flera är gemensamma.</p><h3 style="text-align: start">Smärta och obehag</h3><p style="text-align: start">Smärta eller obehag i nedre delen av magen, ljumskar, pung, perineum (området mellan pung och ändtarmsöppning), nedre delen av ryggen och penis. Smärtan kan vara molande eller skarp.</p><h3 style="text-align: start">Urinvägsbesvär</h3><p style="text-align: start">Täta trängningar att kissa och behov av att kissa ofta, även nattetid. Sveda eller smärta vid vattenkastning. Svag urinstråle eller avbruten vattenkastning. Känsla av ofullständig blåstömning.</p><h3 style="text-align: start">Sexuella besvär</h3><p style="text-align: start">Smärta vid eller efter utlösning. Erektionsproblem kan förekomma. Minskad sexlust. Blod i sädesvätskan ses ibland.</p><h3 style="text-align: start">Vid akut bakteriell prostatit</h3><p style="text-align: start">Hög feber och frossa. Allmän sjukdomskänsla. Kraftig smärta. Svårigheter att kissa eller helt oförmåga att kissa. Muskel- och ledvärk.</p><h2 style="text-align: start">Hur diagnostiseras prostatit?</h2><p style="text-align: start">Diagnosen baseras på symtom, undersökning och laboratorieprover.</p><h3 style="text-align: start">Sjukhistoria</h3><p style="text-align: start">Detaljerad beskrivning av symtom, duration, tidigare episoder och eventuella utlösande faktorer.</p><h3 style="text-align: start">Fysisk undersökning</h3><p style="text-align: start">Rektalundersökning där läkaren känner på prostatan. Vid prostatit kan den vara svullen, öm eller varm. Vid akut bakteriell prostatit är undersökningen mycket smärtsam och ska göras försiktigt.</p><h3 style="text-align: start">Urinprov</h3><p style="text-align: start">Urinen analyseras för tecken på infektion och inflammation. Odling kan identifiera eventuella bakterier.</p><h3 style="text-align: start">Prostataspecifikt antigen</h3><p style="text-align: start">PSA kan vara förhöjt vid prostatit men används främst för att utesluta prostatacancer.</p><h3 style="text-align: start">Övriga undersökningar</h3><p style="text-align: start">Uttryckt prostatasekret kan analyseras. Transrektalt ultraljud kan visa prostatans storlek och utseende. Urinflödesmätning kan bedöma urinflödet.</p><h2 style="text-align: start">Hur behandlas prostatit?</h2><p style="text-align: start">Behandlingen anpassas efter typ och symtom.</p><h3 style="text-align: start">Akut bakteriell prostatit</h3><p style="text-align: start">Antibiotika under minst 4–6 veckor är nödvändigt. Ibland krävs inledningsvis intravenös behandling på sjukhus. Smärtstillande och febernedsättande. Mycket vätska rekommenderas.</p><h3 style="text-align: start">Kronisk bakteriell prostatit</h3><p style="text-align: start">Långvarig antibiotikakur, ofta 6–12 veckor, för att nå effektiva koncentrationer i prostatan. Återfall är vanligt och kan kräva upprepad behandling.</p><h3 style="text-align: start">Kroniskt bäckensmärtsyndrom</h3><p style="text-align: start">Behandlingen är mer komplicerad då orsaken ofta är oklar. Alfahämmare kan minska symptom genom att slappna av muskler i prostatan och blåshalsen. Smärtstillande som NSAID lindrar inflammation och smärta. Muskelavslappnande läkemedel kan hjälpa. Bäckenbottenfysioterapi kan vara effektivt vid muskelspänning. Stresshantering och avslappningstekniker är viktiga.</p><h3 style="text-align: start">Livsstilsåtgärder</h3><p style="text-align: start">Undvik saker som verkar förvärra symtomen som alkohol, koffein och kryddig mat. Regelbunden motion förbättrar genomblödningen. Varma sittbad kan lindra smärta. Undvik långvarigt sittande.</p><h2 style="text-align: start">När ska du söka vård?</h2><p style="text-align: start">Kontakta vården om du har ihållande smärta i bäckenområdet, besvär vid vattenkastning som inte går över, eller sexuella problem som oroar dig.</p><p style="text-align: start">Sök akut vård vid hög feber och frossa tillsammans med urinvägsbesvär, svår smärta i bäckenet eller oförmåga att kissa.</p><h2 style="text-align: start">Vanliga frågor om prostatit</h2><h3 style="text-align: start">Kan prostatit leda till prostatacancer?</h3><p style="text-align: start">Nej, prostatit ökar inte risken för prostatacancer. Det är två olika tillstånd. PSA kan dock vara tillfälligt förhöjt vid prostatit.</p><h3 style="text-align: start">Är prostatit smittsamt?</h3><p style="text-align: start">Prostatit i sig smittar inte. Om den orsakats av sexuellt överförbar infektion kan den bakomliggande infektionen vara smittsam.</p><h3 style="text-align: start">Kan prostatit gå över av sig själv?</h3><p style="text-align: start">Akut bakteriell prostatit kräver antibiotikabehandling. Kroniskt bäckensmärtsyndrom kan variera i intensitet och ibland förbättras spontant, men behandling rekommenderas.</p><h3 style="text-align: start">Hur länge varar prostatit?</h3><p style="text-align: start">Det varierar. Akut bakteriell prostatit behandlas vanligtvis framgångsrikt inom några veckor. Kroniska former kan pågå i månader eller år med perioder av förbättring och försämring.</p><h3 style="text-align: start">Kan jag ha sex vid prostatit?</h3><p style="text-align: start">Det finns ingen medicinsk anledning att avstå, men smärta vid utlösning kan göra det obehagligt. Lyssna på din kropp och diskutera med din läkare.</p>

<p>Prostatit innebär inflammation i prostatakörteln och är en vanlig åkomma hos män. Det finns fyra huvudtyper: akut bakteriell, kronisk bakteriell, kroniskt bäckensmärtsyndrom och asymtomatisk inflammatorisk prostatit. Vanliga symtom inkluderar smärta i bäckenet, urinträngningar, sveda vid vattenkastning och sexuella besvär. Akut bakteriell prostatit orsakas av infektion och kräver antibiotikabehandling. Kroniskt bäckensmärtsyndrom är vanligast men orsaken ofta okänd. Behandlingen varierar beroende på typ och kan omfatta antibiotika, smärtstillande och livsstilsförändringar.</p>

Prostatit – symtom, orsaker och behandling av prostatainflamation

<h2>Vad är testosteron?</h2><p style="text-align: start">Testosteron är det primära manliga könshormonet och tillhör gruppen androgener. Det produceras huvudsakligen i testiklarna och i mindre mängd i binjurarna. Hos kvinnor produceras små mängder i äggstockarna och binjurarna.</p><p style="text-align: start">Testosteron har många viktiga funktioner i kroppen. Under puberteten styr det utvecklingen av manliga könskaraktäristika som röstförändringar, skäggväxt och muskelutveckling. Hos vuxna män bidrar testosteron till sexuell lust och funktion, spermaproduktion, muskelmassa och styrka, benhälsa och bentäthet, energinivå och humör, samt produktion av röda blodkroppar.</p><p style="text-align: start">Testosteronnivån varierar under dygnet med högst nivåer på morgonen. Nivån sjunker gradvis med åldern, cirka 1–2 procent per år efter 30 års ålder. Denna normala minskning skiljer sig från sjuklig testosteronbrist.</p><h2 style="text-align: start">Vad orsakar testosteronbrist?</h2><p style="text-align: start">Testosteronbrist kan bero på problem i testiklarna, hypofysen eller hypothalamus.</p><h3 style="text-align: start">Primär hypogonadism</h3><p style="text-align: start">Problemet sitter i testiklarna som inte kan producera tillräckligt med testosteron. Klinefelters syndrom är en genetisk orsak. Testikelskador från trauma, operation eller infektion som påssjuka kan bidra. Undescenderade testiklar som inte behandlats tidigt är en riskfaktor. Cancer och cancerbehandling kan skada testiklarna.</p><h3 style="text-align: start">Sekundär hypogonadism</h3><p style="text-align: start">Hypofysen eller hypothalamus producerar inte tillräckligt med styrhormonerna LH och FSH. Hypofystumörer inklusive prolaktinom kan vara orsaken. Kallmanns syndrom är ett genetiskt tillstånd. Inflammatoriska sjukdomar och infektioner kan påverka. Stråning eller operation mot hypofysen är andra orsaker.</p><h3 style="text-align: start">Livsstilsfaktorer</h3><p style="text-align: start">Övervikt och fetma sänker testosteron genom att fettvävnad omvandlar testosteron till östrogen. Insulinresistens och metabolt syndrom är kopplade till lågt testosteron. Kronisk stress och sömnbrist påverkar hormonproduktionen. Överdriven alkoholkonsumtion och drogmissbruk har negativ effekt.</p><h3 style="text-align: start">Läkemedel</h3><p style="text-align: start">Opioider, kortison, antiandrogener och vissa cancerläkemedel kan sänka testosteronet.</p><h3 style="text-align: start">Åldrande</h3><p style="text-align: start">Gradvis minskning av testosteron sker normalt med åldern. När den åldersrelaterade minskningen ger symtom kallas det ibland sent debuterande hypogonadism.</p><h2 style="text-align: start">Vilka symtom ger testosteronbrist?</h2><p style="text-align: start">Symtomen utvecklas ofta gradvis och kan vara diffusa.</p><h3 style="text-align: start">Sexuella symtom</h3><p style="text-align: start">Minskad sexuell lust (libido) är ofta det första tecknet. Erektionsproblem kan förekomma, särskilt spontana erektioner. Minskad spermieproduktion påverkar fertiliteten.</p><h3 style="text-align: start">Fysiska symtom</h3><p style="text-align: start">Minskad muskelmassa och styrka märks trots träning. Ökad kroppsfettsandel, särskilt bukfett, är vanligt. Gynekomasti, förstorade bröst, kan ses. Minskad kroppsbehåring och skäggväxt förekommer. Minskad bentäthet med ökad risk för benskörhet utvecklas vid långvarig brist.</p><h3 style="text-align: start">Psykiska symtom</h3><p style="text-align: start">Trötthet och minskad energi är vanligt. Nedstämdhet och depression kan förekomma. Koncentrationssvårigheter och försämrat minne rapporteras. Irritabilitet och humörsvängningar ses hos vissa.</p><h3 style="text-align: start">Andra symtom</h3><p style="text-align: start">Värmevallningar kan förekomma liknande de vid klimakteriet hos kvinnor. Sömnstörningar, inklusive sömnproblem och sömnapné, är vanligare vid lågt testosteron.</p><h2 style="text-align: start">Hur diagnostiseras testosteronbrist?</h2><p style="text-align: start">Diagnosen kräver både symtom och laboratoriebekräftelse av lågt testosteron.</p><h3 style="text-align: start">Blodprover</h3><p style="text-align: start">Totaltestosteron mäts i blodprov taget på morgonen då nivåerna är som högst. Minst två prover vid olika tillfällen med låga värden krävs för diagnos. Fritt testosteron kan mätas om totaltestosteronet är gränsvärdigt.</p><h3 style="text-align: start">Kompletterande prover</h3><p style="text-align: start">LH och FSH hjälper till att avgöra om orsaken är primär eller sekundär. Prolaktin utesluter prolaktinom. SHBG påverkar andelen fritt testosteron.</p><h3 style="text-align: start">Symtombedömning</h3><p style="text-align: start">Noggrann genomgång av symtom och sjukhistoria är viktig. Standardiserade frågeformulär kan användas.</p><h3 style="text-align: start">Fysisk undersökning</h3><p style="text-align: start">Undersökning av testiklar, kroppsbehåring, bröst och muskulatur. Bedömning av övervikt och metabola faktorer.</p><h3 style="text-align: start">Övrig utredning</h3><p style="text-align: start">Vid sekundär hypogonadism kan MR av hypofysen vara aktuellt. Bentäthetsmätning kan övervägas vid misstanke om benskörhet.</p><h2 style="text-align: start">Hur behandlas testosteronbrist?</h2><p style="text-align: start">Behandlingen syftar till att normalisera testosteronnivån och lindra symtomen.</p><h3 style="text-align: start">Testosteronersättning</h3><p style="text-align: start">Testosteron kan ges som gel som appliceras dagligen på huden, injektioner var 2–4 vecka eller var 10–14 vecka beroende på preparat, plåster som byts dagligen, eller tabletter i vissa länder.</p><p style="text-align: start">Målet är att uppnå testosteronnivåer i normalområdet. Dosen anpassas individuellt baserat på symtomsvar och blodprover.</p><h3 style="text-align: start">Livsstilsförändringar</h3><p style="text-align: start">Viktminskning vid övervikt kan i sig höja testosteronnivåerna. Regelbunden styrketräning stimulerar testosteronproduktionen. God sömn och stresshantering är viktigt. Minskat alkoholintag rekommenderas.</p><h3 style="text-align: start">Behandling av underliggande orsak</h3><p style="text-align: start">Vid sekundär hypogonadism behandlas den bakomliggande orsaken om möjligt. Prolaktinom behandlas med dopaminagonister. Optimering av andra sjukdomar som diabetes kan förbättra testosteronnivåerna.</p><h3 style="text-align: start">Uppföljning</h3><p style="text-align: start">Regelbundna kontroller av testosteronnivå, blodvärde (hematokrit) och PSA. Bedömning av symtomsvar och eventuella biverkningar.</p><h3 style="text-align: start">Kontraindikationer</h3><p style="text-align: start">Testosteronbehandling är kontraindicerad vid känd eller misstänkt prostatacancer, bröstcancer hos män, obehandlad sömnapné, högt hematokrit och önskemål om fertilitet (extern testosteron hämmar spermaproduktionen).</p><h2 style="text-align: start">När ska du söka vård?</h2><p style="text-align: start">Kontakta vården om du har minskad sexuell lust eller erektionsproblem, påtaglig trötthet och energibrist utan annan förklaring, nedstämdhet tillsammans med fysiska symtom, eller om du märkt minskad muskelmassa trots träning.</p><p style="text-align: start">Utredning kan vara aktuell även vid infertilitet eller benskörhet hos yngre män.</p><h2 style="text-align: start">Vanliga frågor om testosteronbrist</h2><h3 style="text-align: start">Hur vet jag om jag har lågt testosteron?</h3><p style="text-align: start">Symtom som minskad sexlust, trötthet och minskad muskelmassa kan tyda på lågt testosteron. Diagnosen bekräftas med blodprov.</p><h3 style="text-align: start">Kan jag höja testosteronet naturligt?</h3><p style="text-align: start">Ja, i viss mån. Viktminskning, styrketräning, god sömn och stresshantering kan höja testosteronet. Vid sjuklig brist räcker detta oftast inte.</p><h3 style="text-align: start">Är testosteronbehandling farlig?</h3><p style="text-align: start">Behandling under medicinsk övervakning är generellt säker. Regelbunden uppföljning krävs för att upptäcka eventuella biverkningar som förhöjt blodvärde.</p><h3 style="text-align: start">Påverkar testosteronbehandling fertiliteten?</h3><p style="text-align: start">Ja, extern testosteron hämmar spermaproduktionen. Vid graviditetsönskemål finns alternativa behandlingar som stimulerar den egna produktionen.</p><h3 style="text-align: start">Hur länge behöver jag behandlas?</h3><p style="text-align: start">Det beror på orsaken. Vid irreversibel hypogonadism är behandlingen livslång. Vid sekundära orsaker kan behandling ibland avslutas om grundorsaken åtgärdas.</p>

<p>Testosteron är det viktigaste manliga könshormonet och spelar central roll för sexlust, erektion, muskelmassa, benhälsa och energi. Testosteronbrist, eller hypogonadism, innebär onormalt låga nivåer och förekommer hos omkring 2 procent av alla män. Symtomen inkluderar minskad libido, erektionsproblem, trötthet, minskad muskelmassa och nedstämdhet. Orsaker kan vara sjukdomar i testiklarna, hypofysen, åldrande eller livsstilsfaktorer. Diagnosen ställs med blodprov. Behandling med testosteronersättning kan ges om det finns tydliga symtom och låga värden.</p>

Hormoner

Sammanfattning

Hormonernas betydelse för din hälsa

Vanliga hormonella tillstånd

Symtom på hormonell obalans

Diagnostik genom blodprov

Läs artiklar inom Hormoner