Amenorré – orsaker, symtom och när du bör söka vård

Amenorré innebär att menstruationen uteblir. Det kan vara ett tecken på graviditet, hormonella obalanser eller underliggande sjukdom. Utredning är viktig för att hitta orsaken och ge rätt behandling, särskilt om mensen uteblir i mer än tre månader.

Vad är amenorré?

Amenorré är den medicinska termen för utebliven menstruation. Det är inte en sjukdom i sig utan ett symtom som kan ha många olika orsaker. Amenorré delas in i två huvudtyper beroende på om mensen någonsin kommit igång.

Primär amenorré innebär att mensen aldrig har startat. Det definieras vanligtvis som att en flicka inte fått sin första mens vid 16 års ålder trots att andra pubertetstecken som bröst- och könsbehåring utvecklats normalt.

Sekundär amenorré är betydligt vanligare och innebär att mensen uteblir i minst tre månader hos en person som tidigare haft regelbundna menstruationer. Den vanligaste orsaken är graviditet, men många andra faktorer kan ligga bakom.

En särskild form är hypotalamisk amenorré, som uppstår när hypothalamus i hjärnan minskar sin signalering till hypofysen och äggstockarna. Detta leder till att ägglossningen och därmed mensen uteblir.

Vad orsakar amenorré?

Orsakerna till amenorré varierar beroende på om det är primär eller sekundär form.

Primär amenorré

Försenad pubertet kan vara normal variation men bör utredas. Kromosomavvikelser som Turners syndrom påverkar äggstockarnas utveckling. Medfödda missbildningar i livmoder eller slida kan hindra mensblödning. Hormonella rubbningar som påverkar puberteten är andra möjliga orsaker.

Sekundär amenorré

Graviditet är alltid första diagnos att utesluta vid utebliven mens. Stress, både psykisk och fysisk, kan störa hormonbalansen. Kraftig viktnedgång eller ätstörningar påverkar hypothalamus och stoppar ägglossningen. Intensiv träning, särskilt hos elitidrottare, kan ge samma effekt.

PCOS är en vanlig orsak och innebär hormonell obalans med förhöjda androgener och störd ägglossning. Sköldkörtelrubbningar, både underfunktion och överfunktion, påverkar menscykeln. Förhöjt prolaktin, ibland på grund av prolaktinom, kan stoppa mensen. P-piller och hormonspiral kan ge utebliven mens som biverkan.

Hypotalamisk amenorré

Denna form uppstår när kroppen uppfattar att resurser för reproduktion saknas. Energiunderskott, antingen genom för lite mat eller för mycket träning, är den vanligaste orsaken. Psykologisk stress kan ha samma effekt. Hypothalamus sänker då sin frisättning av GnRH, vilket leder till låga nivåer av FSH, LH och östrogen.

Vilka symtom förekommer vid amenorré?

Förutom den uteblivna mensen kan andra symtom förekomma beroende på den underliggande orsaken.

Hormonrelaterade symtom

Låga östrogennivåer kan ge torra slemhinnor, värmevallningar och nattsvettningar. Minskad sexlust är vanligt. Humörförändringar som nedstämdhet och irritabilitet kan förekomma. Trötthet och energibrist är vanligt vid hypotalamisk amenorré.

Vid PCOS

Ökad behåring i ansiktet och på kroppen, akne och fet hud kan tyda på förhöjda androgener. Viktökning och svårighet att gå ner i vikt är vanligt.

Vid sköldkörtelrubbning

Hypotyreos ger trötthet, förstoppning och viktökning. Hypertyreos ger viktnedgång, hjärtklappning och värmeintolerans.

Vid förhöjt prolaktin

Mjölkproduktion från brösten trots att man inte är gravid eller ammar kan förekomma. Huvudvärk och synstörningar kan uppstå vid prolaktinom.

Hur diagnostiseras amenorré?

Utredningen syftar till att hitta den underliggande orsaken.

Graviditetstest

Alltid första steget vid utebliven mens hos kvinnor i fertil ålder.

Hormonprover

FSH, LH, östrogen och progesteron bedömer äggstockarnas funktion. Prolaktin utesluter prolaktinom. TSH och fritt T4 kontrollerar sköldkörteln. Testosteron och DHEA-S mäts vid misstanke om PCOS.

Ultraljud

Gynekologiskt ultraljud visar livmoderns och äggstockarnas utseende. Vid PCOS ses ofta många små folliklar i äggstockarna.

Övriga undersökningar

Vid primär amenorré kan kromosomanalys och MR av hjärnan vara aktuellt. Vid misstanke om prolaktinom görs MR av hypofysen.

Hur behandlas amenorré?

Behandlingen riktas mot den underliggande orsaken.

Hypotalamisk amenorré

Återställande av energibalansen är centralt. Ökat matintag och eventuellt minskad träningsmängd. Stresshantering och psykologiskt stöd kan behövas. Mens och ägglossning återkommer vanligtvis när energibalansen normaliserats.

PCOS

Livsstilsförändringar med kost och motion är grundläggande. P-piller kan reglera menscykeln och minska androgensymtom. Metformin kan förbättra insulinkänsligheten. Vid önskan om graviditet kan ägglossningsstimulering behövas.

Sköldkörtelrubbningar

Hypotyreos behandlas med tyroxin. Hypertyreos behandlas med läkemedel, radioaktivt jod eller kirurgi.

Prolaktinom

Läkemedel som bromokriptin eller kabergolin sänker prolaktinnivån och krymper tumören hos de flesta.

Hormonersättning

Vid långvarig amenorré med lågt östrogen kan hormonersättning vara aktuellt för att skydda skelettet och lindra symtom.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om mensen uteblir i mer än tre månader utan att du är gravid, om du aldrig fått din första mens vid 16 års ålder, eller om du har oregelbunden mens tillsammans med andra symtom som ökad behåring, viktnedgång eller trötthet.

Sök vård även om du misstänker att träning eller kost påverkar din mens, eftersom långvarig amenorré med lågt östrogen ökar risken för benskörhet.

Vanliga frågor om amenorré

Är utebliven mens farligt?

Utebliven mens i sig är inte farligt, men det kan vara tecken på underliggande tillstånd som behöver behandlas. Långvarigt lågt östrogen ökar risken för benskörhet.

Kan jag bli gravid trots amenorré?

Det beror på orsaken. Vid hypotalamisk amenorré finns ingen ägglossning, men den kan återkomma när energibalansen återställs. Vid PCOS kan ägglossning ske sporadiskt.

Hur länge kan mensen vara borta?

Det är normalt med viss variation i menscykeln. Utebliven mens i mer än tre månader utan känd orsak som graviditet eller amning bör utredas.

Kan stress verkligen stoppa mensen?

Ja, stress påverkar hypothalamus och kan störa hela den hormonella kedjan som styr menscykeln. Både fysisk och psykisk stress kan ha denna effekt.

Kommer mensen tillbaka av sig själv?

Det beror på orsaken. Vid tillfällig stress eller viktnedgång återkommer mensen ofta när situationen normaliserats. Vid PCOS eller andra kroniska tillstånd kan behandling behövas.