Erektil dysfunktion – orsaker, symtom och effektiv behandling

Publicerad: 2025-12-17

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Erektil dysfunktion innebär svårigheter att få eller behålla erektion tillräckligt för samlag. Tillståndet är vanligt och blir vanligare med åldern. Det kan bero på fysiska, psykiska eller livsstilsrelaterade faktorer. Effektiva behandlingar finns tillgängliga.

Sammanfattning

Erektil dysfunktion definieras som återkommande oförmåga att uppnå eller bibehålla tillräcklig erektion för tillfredsställande sexuell aktivitet. Tillståndet drabbar omkring hälften av män över 40 år i någon grad. Orsaker kan vara vaskulära som åderförkalkning, neurologiska, hormonella, läkemedelsbiverkningar eller psykogena. Erektil dysfunktion kan vara ett tidigt tecken på hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen omfattar livsstilsförändringar, läkemedel som PDE5-hämmare, vakuumpumpar och i vissa fall kirurgi.

Vad är erektil dysfunktion?

Erektil dysfunktion, tidigare kallat impotens, är ett tillstånd där en man har återkommande svårigheter att få eller behålla tillräcklig erektion för att kunna genomföra samlag.

Erektion uppstår genom ett komplext samspel mellan nerver, blodkärl, hormoner och psykologiska faktorer. Vid sexuell stimulering skickas signaler från hjärnan via nerver till penis. Blodkärlen i penis vidgas, blod strömmar in och penis blir styv. Venerna som normalt dränerar blodet komprimeras så att erektionen bibehålls.

Tillfälliga erektionsproblem är normalt och drabbar de flesta män någon gång. Det blir först ett medicinskt problem när svårigheterna är återkommande och påverkar livskvaliteten eller relationen.

Erektil dysfunktion blir vanligare med åldern. Omkring 40 procent av 40-åriga män har någon grad av erektionsproblem, och andelen ökar med stigande ålder. Dock är erektil dysfunktion inte en oundviklig del av åldrandet.

Vad orsakar erektil dysfunktion?

Erektil dysfunktion kan ha fysiska, psykiska eller blandade orsaker.

Vaskulära orsaker

Åderförkalkning är den vanligaste fysiska orsaken. Förträngningar i blodkärlen minskar blodflödet till penis. Högt blodtryck skadar kärlväggarna och bidrar till samma problem. Diabetes skadar både kärl och nerver.

Neurologiska orsaker

Skador på nerver som styr erektionen kan uppstå vid diabetes, ryggmärgsskada, multipel skleros eller efter prostataoperation. Parkinons sjukdom och stroke kan också påverka.

Hormonella orsaker

Lågt testosteron kan minska sexlusten och bidra till erektionsproblem. Sköldkörtelrubbningar och förhöjt prolaktin är andra hormonella orsaker.

Läkemedel

Många läkemedel kan ge erektionsproblem som biverkan. Blodtrycksmediciner, särskilt vissa diuretika och betablockerare, är vanliga orsaker. Antidepressiva, särskilt SSRI-preparat, psykofarmaka och prostataläkemedel kan påverka.

Livsstilsfaktorer

Rökning skadar blodkärlen och är en viktig riskfaktor. Hög alkoholkonsumtion och drogmissbruk påverkar negativt. Övervikt, fysisk inaktivitet och dålig kost bidrar till vaskulära problem.

Psykogena orsaker

Prestationsångest är vanligt, särskilt hos yngre män. Stress, depression, ångest och relationsproblem kan alla påverka erektionsförmågan. Psykogena orsaker kan samexistera med fysiska orsaker.

Vilka symtom förekommer vid erektil dysfunktion?

Det centrala symtomet är svårighet att få eller behålla erektion, men bilden kan variera.

Varianter av problemet

Svårighet att få erektion trots sexuell upphetsning är vanligt. Erektion som inte blir tillräckligt hård för penetration förekommer. Erektion som försvinner för tidigt, innan eller under samlag, är ett annat mönster.

Bevarad morgonerektion

Om spontana erektioner på morgonen eller under sömn är bevarade talar det för att blodkärl och nerver fungerar och att orsaken kan vara psykogen.

Associerade symtom

Minskad sexuell lust kan förekomma, särskilt vid lågt testosteron. Tidig utlösning kan ibland vara kopplat till erektionsproblem. Nedstämdhet, ångest och påverkan på självkänslan är vanliga följder.

Hur diagnostiseras erektil dysfunktion?

Utredningen syftar till att hitta orsaken och identifiera eventuella riskfaktorer.

Sjukhistoria

Detaljerad information om problemets karaktär, debut, samband med läkemedel eller livshändelser och förekomst av morgonerektion är viktig.

Fysisk undersökning

Undersökning av yttre könsorgan, prostata, blodtryck och tecken på hormonrubbning eller kärlsjukdom.

Blodprover

Blodsocket och HbA1c för att utesluta diabetes. Blodfetter bedömer kardiovaskulär risk. Testosteron kontrolleras vid misstanke om hormonbrist. Sköldkörtelfunktion och prolaktin kan vara aktuella.

Övriga undersökningar

EKG och kardiovaskulär bedömning kan vara indicerat eftersom erektil dysfunktion kan vara ett tidigt tecken på hjärt-kärlsjukdom. Specialiserade undersökningar av blodflöde och nervfunktion görs i utvalda fall.

Hur behandlas erektil dysfunktion?

Behandlingen anpassas efter orsak och patientens önskemål.

Livsstilsförändringar

Rökstopp förbättrar kärlhälsan. Minskat alkoholintag hjälper. Regelbunden motion och viktnedgång vid övervikt. Hälsosam kost med fokus på kärlhälsa.

Behandling av underliggande orsaker

God kontroll av diabetes och blodtryck. Behandling av lågt testosteron med substitution om indicerat. Byte av läkemedel som kan bidra.

PDE5-hämmare

Läkemedel som sildenafil, tadalafil och vardenafil är förstahandsval och effektiva hos de flesta. De verkar genom att förstärka den naturliga erektionsmekanismen vid sexuell stimulering. Olika preparat har olika verkningstid och kan anpassas efter behov.

Vakuumerektionspump

En mekanisk enhet som skapar undertryck och drar blod in i penis. En ring placeras vid penisroten för att bibehålla erektionen.

Injektionsbehandling

Läkemedel som injiceras direkt i penis svällkroppar och ger erektion oberoende av sexuell stimulering. Används när tabletter inte fungerar.

Kirurgi

Penisimplantat kan övervägas när andra behandlingar misslyckats. Olika typer finns, från böjbara stavar till uppblåsbara implantat.

Psykologisk behandling

Par- eller sexualterapi kan vara värdefullt vid psykogena orsaker eller som komplement till medicinsk behandling.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om erektionsproblemen är återkommande och påverkar din livskvalitet eller relation, om du misstänker att läkemedel orsakar problemen, eller om du har symtom på underliggande sjukdom som diabetes eller hjärt-kärlsjukdom.

Sök även vård om erektionsproblemen uppstått plötsligt eller om du har andra symtom som minskad sexlust, testikelproblem eller bröstförstoring.

Vanliga frågor om erektil dysfunktion

Är erektil dysfunktion vanligt?

Ja, det är mycket vanligt. Omkring hälften av alla män över 40 har någon grad av erektionsproblem. Det är inget att skämmas för och effektiv behandling finns.

Kan erektil dysfunktion vara tecken på hjärtsjukdom?

Ja, kärlen i penis är mindre än hjärtats kranskärl och drabbas ofta tidigare av åderförkalkning. Erektil dysfunktion kan vara ett tidigt varningssignal och bör föranleda kardiovaskulär bedömning.

Fungerar potensmedel för alla?

PDE5-hämmare fungerar för de flesta men inte alla. Vid svår diabetes, nervskador efter prostatacancer eller uttalad kärlsjukdom kan effekten vara sämre. Andra behandlingar finns då.

Kan stress orsaka erektionsproblem?

Ja, stress, ångest och prestationsångest är vanliga orsaker, särskilt hos yngre män. Psykogena och fysiska orsaker samexisterar ofta.

Behöver jag berätta för min partner?

Öppen kommunikation med partner rekommenderas. Det minskar prestationsångest och ger möjlighet till stöd. Parterapi kan vara värdefullt.

Fler artiklar inom Hormoner

Amenorré – orsaker, symtom och när du bör söka vård

Amenorré innebär att menstruationen uteblir. Det kan vara ett tecken på graviditet, hormonella obalanser eller underliggande sjukdom. Utredning är viktig för att hitta orsaken och ge rätt behandling, särskilt om mensen uteblir i mer än tre månader.

Läs mer

Endometrios – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas

Endometrios är ett kroniskt tillstånd där vävnad liknande livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Det kan orsaka svår smärta, menstruationsbesvär och fertilitetssvårigheter. Med rätt behandling kan symtomen lindras och livskvaliteten förbättras.

Läs mer

Oregelbunden mens – orsaker, symtom och när du ska utreda

Oregelbunden mens är vanligt och kan bero på allt från stress och livsstilsfaktorer till hormonella obalanser och underliggande sjukdomar. Att förstå vad som är normalt och när man bör söka vård hjälper dig att ta hand om din menstruella hälsa.

Läs mer

PCOS – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas

PCOS, polycystiskt ovariesyndrom, är en vanlig hormonell sjukdom som påverkar var tionde kvinna i fertil ålder. Tillståndet kan ge oregelbunden mens, ökad behåring, akne och svårigheter att bli gravid. Med rätt behandling kan symtomen lindras betydligt.

Läs mer

PMS – symtom, orsaker och hur du kan lindra besvären

PMS, premenstruellt syndrom, drabbar de flesta kvinnor i någon grad. Besvären kan vara fysiska som bröstspänning och huvudvärk, eller psykiska som irritabilitet och nedstämdhet. Med rätt strategier kan symtomen lindras och livskvaliteten förbättras.

Läs mer

Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling

Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.

Läs mer