PMS – symtom, orsaker och hur du kan lindra besvären

Vad är PMS?

PMS, premenstruellt syndrom, är en samling symtom som uppstår under lutealfasen av menscykeln, det vill säga tiden efter ägglossningen fram till menstruationens start. Symtomen försvinner vanligtvis inom några dagar efter att blödningen börjat.

Majoriteten av alla menstruerande kvinnor upplever någon form av premenstruella besvär. Hos de flesta är symtomen lindriga och påverkar inte vardagen nämnvärt. Omkring 20–30 procent har måttliga till svåra symtom som påverkar livskvaliteten.

PMDS, premenstruell dysforisk störning, är en allvarligare form som drabbar 3–5 procent. Den kännetecknas av uttalade humörförändringar, irritabilitet, depression och ångest som kraftigt påverkar arbete, relationer och daglig funktion.

PMS-symtom kan variera från cykel till cykel och förändras under livets gång. Många upplever förbättring efter graviditet eller när de närmar sig klimakteriet.

Vad orsakar PMS?

Den exakta orsaken till PMS är inte helt klarlagd, men flera faktorer spelar in.

Hormonella förändringar

Efter ägglossningen stiger nivåerna av progesteron medan östrogen sjunker. Dessa hormonsvängningar anses vara grunden för PMS, men det är inte hormonernas absoluta nivåer som avgör utan kroppens känslighet för förändringarna.

Ökad hormonkänslighet

Kvinnor med PMS verkar ha en ökad känslighet för de normala hormonförändringarna under menscykeln. Deras hjärna reagerar starkare på svängningarna, vilket påverkar signalsubstanser som serotonin.

Serotonin och neurotransmittorer

Serotonin, som reglerar humör och känslor, påverkas av könshormoner. Minskade serotoninnivåer kan bidra till nedstämdhet, irritabilitet och sockersug.

Genetik

Det finns en ärftlig komponent. Risken för PMS är högre om mamma eller syster har uttalade besvär.

Livsstilsfaktorer

Stress, sömnbrist, brist på motion och ohälsosam kost kan förvärra symtomen. Hög konsumtion av salt, socker, koffein och alkohol har kopplats till svårare PMS.

Näringsbrister

Brist på magnesium, kalcium och B6-vitamin har associerats med PMS-symtom.

Vilka symtom ger PMS?

PMS kan ge både fysiska och psykiska symtom. Typ och svårighetsgrad varierar mellan olika kvinnor.

Fysiska symtom

Bröstömhet och spänningskänsla är mycket vanligt. Huvudvärk eller migrän kan förekomma. Svullnad och vätskeansamling, ofta i mage, händer och fötter, är vanligt. Led- och muskelvärk drabbar många. Trötthet och sömnstörningar förekommer. Ökad aptit och sug efter sötsaker eller salt är typiskt. Akne och hudförändringar kan uppstå.

Psykiska symtom

Irritabilitet och kort stubin är bland de vanligaste symtomen. Humörsvängningar med snabba känsloväxlingar förekommer. Nedstämdhet och gråtmildhet är vanligt. Ångest och oro kan uppstå. Koncentrationssvårigheter och tankdimma drabbar många. Minskad sexlust är vanligt. Känslor av att tappa kontrollen kan förekomma.

PMDS

Vid PMDS är de psykiska symtomen så uttalade att de kraftigt påverkar funktion och relationer. Djup depression, uttalad irritabilitet, ångest och känslomässig instabilitet dominerar.

Hur diagnostiseras PMS?

Det finns inget specifikt test för PMS. Diagnosen baseras på symtomens mönster och koppling till menscykeln.

Symtomdagbok

Att föra dagbok över symtom och menscykel under 2–3 månader hjälper till att fastställa sambandet. Symtomen ska uppträda under lutealfasen och försvinna efter mensstart.

Uteslutning av andra orsaker

Andra tillstånd som depression, ångest, sköldkörtelsjukdom och anemi kan ge liknande symtom och bör uteslutas.

PMDS-kriterier

För diagnosen PMDS krävs att symtomen kraftigt påverkar arbete eller relationer och att de uppfyller specifika kriterier enligt diagnosmanual.

Hur behandlas PMS?

Behandlingen anpassas efter symtomens svårighetsgrad och typ.

Livsstilsförändringar

Regelbunden motion, minst 30 minuter de flesta dagar, har visat god effekt på både fysiska och psykiska symtom. Stresshantering genom avslappning, yoga eller meditation hjälper. God sömnhygien är viktigt. Minska intaget av salt, socker, koffein och alkohol, särskilt veckan före mens.

Kostförändringar

Öka intaget av komplexa kolhydrater och fullkorn. Ät små måltider ofta för att hålla jämn blodsockernivå. Öka intaget av kalciumrika livsmedel och grönsaker.

Kosttillskott

Kalcium har visat god effekt i studier. Magnesium kan lindra symtom som svullnad och humörpåverkan. B6-vitamin kan hjälpa mot vissa symtom. Munkpeppar (Vitex) har traditionellt använts och har visst vetenskapligt stöd.

Läkemedel vid behov

Receptfria smärtstillande som ibuprofen eller naproxen lindrar fysiska symtom. Vätskedrivande kan hjälpa vid uttalad svullnad. P-piller kan jämna ut hormonnivåerna och lindra symtomen hos vissa.

Behandling vid PMDS

SSRI-preparat, antidepressiva som påverkar serotonin, är effektiva vid PMDS. De kan tas kontinuerligt eller bara under lutealfasen.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om PMS-symtomen kraftigt påverkar arbete, relationer eller daglig funktion, om du har tecken på PMDS med uttalad depression eller ångest, om egenvårdsåtgärder inte hjälper, eller om symtomen skiljer sig från ditt vanliga mönster.

Sök alltid vård om du har tankar på att skada dig själv, oavsett koppling till menscykeln.

Vanliga frågor om PMS

Är PMS en riktig sjukdom?

Ja, PMS och särskilt PMDS är erkända medicinska tillstånd med biologisk grund. Symtomen är verkliga och inte inbillade.

Kan PMS bli värre med åldern?

Många upplever att PMS förändras över tid. En del får värre symtom i 30–40-årsåldern medan andra upplever förbättring, särskilt efter graviditet.

Hjälper p-piller mot PMS?

P-piller hjälper vissa kvinnor genom att jämna ut hormonsvängningarna. Andra upplever ingen skillnad eller till och med försämring. Det kan behöva prövas individuellt.

Kan män förstå PMS?

PMS handlar om biologiska förändringar som påverkar kropp och sinne. Öppen kommunikation och information kan hjälpa partner att förstå och ge stöd.

Försvinner PMS efter klimakteriet?

Ja, när menstruationen upphör försvinner även PMS eftersom de hormonella cyklerna upphör. Under perimenopausen kan dock symtomen vara instabila.