Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling

Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.

Vad är prolaktinom?

Prolaktinom är en godartad tumör som utgår från de prolaktinproducerande cellerna i hypofysens framlob. Hypofysen, en ärtstor körtel i hjärnans bas, styr många av kroppens hormoner.

Prolaktin är ett hormon som normalt stimulerar mjölkproduktion efter förlossning. Vid prolaktinom produceras för mycket prolaktin, vilket stör den hormonella balansen. Det förhöjda prolaktinet hämmar frisättningen av könshormonerna från hypofysen, vilket i sin tur påverkar äggstockar hos kvinnor och testiklar hos män.

Prolaktinom delas in efter storlek. Mikroprolaktinom är mindre än 10 mm och vanligast hos kvinnor. Makroprolaktinom är 10 mm eller större och vanligare hos män, troligen för att symtomen hos män är mer diffusa och diagnosen därför ställs senare.

Prolaktinom är den vanligaste typen av hypofystumör och utgör omkring 40 procent av alla hypofysadenom. Det är vanligast hos kvinnor i åldern 20–40 år. Efter klimakteriet är förekomsten lika vanlig hos båda könen.

Vad orsakar prolaktinom?

Den exakta orsaken till varför prolaktinom uppstår är inte helt känd.

Genetiska faktorer

I sällsynta fall förekommer prolaktinom som del av ärftliga syndrom som multipel endokrin neoplasi typ 1 (MEN1), där flera endokrina organ drabbas av tumörer.

Spontan uppkomst

De flesta prolaktinom uppstår sporadiskt utan känd orsak. En mutation i en enskild cell i hypofysen leder till okontrollerad tillväxt.

Inte kopplat till livsstil

Prolaktinom orsakas inte av stress, kost eller andra livsstilsfaktorer.

Vilka symtom ger prolaktinom?

Symtomen beror på prolaktinnivån, tumörens storlek och patientens kön.

Symtom hos kvinnor

Menstruationsrubbningar är vanligt. Mensen kan bli oregelbunden eller utebli helt (amenorré). Galaktorré, mjölksekretion från brösten trots att man inte är gravid eller ammar, förekommer. Minskad sexlust och torrhet i underlivet ses på grund av lågt östrogen. Infertilitet beror på att ägglossningen störs. Osteoporos kan utvecklas vid långvarigt lågt östrogen.

Symtom hos män

Minskad sexlust och erektil dysfunktion är vanliga tidiga symtom. Infertilitet och minskad spermaproduktion förekommer. Gynekomasti, förstorade bröst, kan ses. Minskad energi och muskelmassa beror på lågt testosteron.

Symtom från tumörens storlek

Större prolaktinom kan trycka på omkringliggande strukturer. Huvudvärk är vanligt. Synpåverkan med inskränkt synfält uppstår om tumören trycker på synnerven. I sällsynta fall kan andra hypofyshormoner påverkas.

Hur diagnostiseras prolaktinom?

Diagnosen baseras på blodprover och bilddiagnostik.

Prolaktinprov

Förhöjt prolaktin i blodet är grunden för diagnosen. Normala värden är cirka 70–350 mIE/L för kvinnor och 60–260 mIE/L för män. Vid prolaktinom är värdena ofta kraftigt förhöjda, ibland över 5000 mIE/L.

Uteslutning av andra orsaker

Graviditet och amning är vanliga orsaker till förhöjt prolaktin. Läkemedel som neuroleptika, metoklopramid och vissa antidepressiva kan höja prolaktin. Hypotyreos kan ge måttligt förhöjt prolaktin.

PEG-fällning

Ett specialtest som skiljer aktivt prolaktin från makroprolaktin, en biologiskt inaktiv form som kan ge falskt förhöjda värden.

MR-undersökning

Magnetkamera av hypofysen bekräftar tumörens förekomst, storlek och läge. Den visar också om tumören påverkar synnerven eller andra strukturer.

Synfältsundersökning

Vid större tumörer kontrolleras synfälten för att bedöma eventuell påverkan på synnerven.

Hur behandlas prolaktinom?

Behandlingen syftar till att normalisera prolaktinnivån, krympa tumören och återställa normal hormonfunktion.

Läkemedelsbehandling

Dopaminagonister som kabergolin eller bromokriptin är förstahandsval. De hämmar prolaktinproduktionen och får tumören att krympa hos de allra flesta patienter. Kabergolin ges oftast en till två gånger i veckan och tolereras generellt väl. Behandlingen är ofta långvarig men kan i vissa fall trappas ut om tumören försvunnit och prolaktinnivåerna normaliserats.

Kirurgi

Operation genom näsan (transsfenoidal kirurgi) kan övervägas om läkemedel inte fungerar eller inte tolereras. Kirurgi kan också vara aktuellt vid mycket stora tumörer med allvarlig synpåverkan. Framgångsfrekvensen beror på tumörens storlek och kirurgens erfarenhet.

Strålbehandling

I sällsynta fall, om varken läkemedel eller kirurgi har effekt, kan strålbehandling övervägas. Effekten kommer gradvis under flera år.

Uppföljning

Regelbundna kontroller med prolaktinprov och MR säkerställer att behandlingen fungerar och att tumören inte växer.

Vid graviditetsönskemål

Många kvinnor med prolaktinom kan bli gravida när prolaktinnivån normaliserats med behandling. Läkemedlet sätts vanligtvis ut när graviditet bekräftats. Tät uppföljning rekommenderas under graviditeten.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har utebliven eller oregelbunden mens utan känd orsak, mjölksekretion från brösten utan graviditet eller amning, minskad sexlust tillsammans med andra symtom, eller svårighet att bli gravid.

Sök vård skyndsamt vid huvudvärk kombinerat med synpåverkan eller synfältsbortfall.

Vanliga frågor om prolaktinom

Är prolaktinom cancer?

Nej, prolaktinom är en godartad tumör. Den växer vanligtvis långsamt och sprider sig inte till andra delar av kroppen.

Kan jag bli gravid med prolaktinom?

Ja, de flesta kan bli gravida när prolaktinnivån normaliserats med behandling. Fertilitet återkommer ofta snabbt efter behandlingsstart.

Måste jag ta medicin hela livet?

Inte nödvändigtvis. Efter några års framgångsrik behandling kan försök att trappa ut göras hos en del patienter. Uppföljning är viktigt för att upptäcka eventuellt återfall.

Påverkar prolaktinom min allmänna hälsa?

Obehandlat prolaktinom med låga könshormoner kan på sikt öka risken för benskörhet. Med behandling normaliseras hormonerna och risken minskar.

Kan prolaktinom komma tillbaka?

Ja, återfall kan förekomma efter utsatt behandling. Regelbunden uppföljning rekommenderas.