Testosteronbrist – symtom, orsaker och effektiv behandling

Testosteronbrist innebär att kroppen producerar för lite av det manliga könshormonet testosteron. Tillståndet kan ge symtom som minskad sexlust, trötthet, muskelförlust och nedstämdhet. Med rätt diagnos och behandling kan de flesta få betydande förbättring.

Vad är testosteron?

Testosteron är det primära manliga könshormonet och tillhör gruppen androgener. Det produceras huvudsakligen i testiklarna och i mindre mängd i binjurarna. Hos kvinnor produceras små mängder i äggstockarna och binjurarna.

Testosteron har många viktiga funktioner i kroppen. Under puberteten styr det utvecklingen av manliga könskaraktäristika som röstförändringar, skäggväxt och muskelutveckling. Hos vuxna män bidrar testosteron till sexuell lust och funktion, spermaproduktion, muskelmassa och styrka, benhälsa och bentäthet, energinivå och humör, samt produktion av röda blodkroppar.

Testosteronnivån varierar under dygnet med högst nivåer på morgonen. Nivån sjunker gradvis med åldern, cirka 1–2 procent per år efter 30 års ålder. Denna normala minskning skiljer sig från sjuklig testosteronbrist.

Vad orsakar testosteronbrist?

Testosteronbrist kan bero på problem i testiklarna, hypofysen eller hypothalamus.

Primär hypogonadism

Problemet sitter i testiklarna som inte kan producera tillräckligt med testosteron. Klinefelters syndrom är en genetisk orsak. Testikelskador från trauma, operation eller infektion som påssjuka kan bidra. Undescenderade testiklar som inte behandlats tidigt är en riskfaktor. Cancer och cancerbehandling kan skada testiklarna.

Sekundär hypogonadism

Hypofysen eller hypothalamus producerar inte tillräckligt med styrhormonerna LH och FSH. Hypofystumörer inklusive prolaktinom kan vara orsaken. Kallmanns syndrom är ett genetiskt tillstånd. Inflammatoriska sjukdomar och infektioner kan påverka. Stråning eller operation mot hypofysen är andra orsaker.

Livsstilsfaktorer

Övervikt och fetma sänker testosteron genom att fettvävnad omvandlar testosteron till östrogen. Insulinresistens och metabolt syndrom är kopplade till lågt testosteron. Kronisk stress och sömnbrist påverkar hormonproduktionen. Överdriven alkoholkonsumtion och drogmissbruk har negativ effekt.

Läkemedel

Opioider, kortison, antiandrogener och vissa cancerläkemedel kan sänka testosteronet.

Åldrande

Gradvis minskning av testosteron sker normalt med åldern. När den åldersrelaterade minskningen ger symtom kallas det ibland sent debuterande hypogonadism.

Vilka symtom ger testosteronbrist?

Symtomen utvecklas ofta gradvis och kan vara diffusa.

Sexuella symtom

Minskad sexuell lust (libido) är ofta det första tecknet. Erektionsproblem kan förekomma, särskilt spontana erektioner. Minskad spermieproduktion påverkar fertiliteten.

Fysiska symtom

Minskad muskelmassa och styrka märks trots träning. Ökad kroppsfettsandel, särskilt bukfett, är vanligt. Gynekomasti, förstorade bröst, kan ses. Minskad kroppsbehåring och skäggväxt förekommer. Minskad bentäthet med ökad risk för benskörhet utvecklas vid långvarig brist.

Psykiska symtom

Trötthet och minskad energi är vanligt. Nedstämdhet och depression kan förekomma. Koncentrationssvårigheter och försämrat minne rapporteras. Irritabilitet och humörsvängningar ses hos vissa.

Andra symtom

Värmevallningar kan förekomma liknande de vid klimakteriet hos kvinnor. Sömnstörningar, inklusive sömnproblem och sömnapné, är vanligare vid lågt testosteron.

Hur diagnostiseras testosteronbrist?

Diagnosen kräver både symtom och laboratoriebekräftelse av lågt testosteron.

Blodprover

Totaltestosteron mäts i blodprov taget på morgonen då nivåerna är som högst. Minst två prover vid olika tillfällen med låga värden krävs för diagnos. Fritt testosteron kan mätas om totaltestosteronet är gränsvärdigt.

Kompletterande prover

LH och FSH hjälper till att avgöra om orsaken är primär eller sekundär. Prolaktin utesluter prolaktinom. SHBG påverkar andelen fritt testosteron.

Symtombedömning

Noggrann genomgång av symtom och sjukhistoria är viktig. Standardiserade frågeformulär kan användas.

Fysisk undersökning

Undersökning av testiklar, kroppsbehåring, bröst och muskulatur. Bedömning av övervikt och metabola faktorer.

Övrig utredning

Vid sekundär hypogonadism kan MR av hypofysen vara aktuellt. Bentäthetsmätning kan övervägas vid misstanke om benskörhet.

Hur behandlas testosteronbrist?

Behandlingen syftar till att normalisera testosteronnivån och lindra symtomen.

Testosteronersättning

Testosteron kan ges som gel som appliceras dagligen på huden, injektioner var 2–4 vecka eller var 10–14 vecka beroende på preparat, plåster som byts dagligen, eller tabletter i vissa länder.

Målet är att uppnå testosteronnivåer i normalområdet. Dosen anpassas individuellt baserat på symtomsvar och blodprover.

Livsstilsförändringar

Viktminskning vid övervikt kan i sig höja testosteronnivåerna. Regelbunden styrketräning stimulerar testosteronproduktionen. God sömn och stresshantering är viktigt. Minskat alkoholintag rekommenderas.

Behandling av underliggande orsak

Vid sekundär hypogonadism behandlas den bakomliggande orsaken om möjligt. Prolaktinom behandlas med dopaminagonister. Optimering av andra sjukdomar som diabetes kan förbättra testosteronnivåerna.

Uppföljning

Regelbundna kontroller av testosteronnivå, blodvärde (hematokrit) och PSA. Bedömning av symtomsvar och eventuella biverkningar.

Kontraindikationer

Testosteronbehandling är kontraindicerad vid känd eller misstänkt prostatacancer, bröstcancer hos män, obehandlad sömnapné, högt hematokrit och önskemål om fertilitet (extern testosteron hämmar spermaproduktionen).

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har minskad sexuell lust eller erektionsproblem, påtaglig trötthet och energibrist utan annan förklaring, nedstämdhet tillsammans med fysiska symtom, eller om du märkt minskad muskelmassa trots träning.

Utredning kan vara aktuell även vid infertilitet eller benskörhet hos yngre män.

Vanliga frågor om testosteronbrist

Hur vet jag om jag har lågt testosteron?

Symtom som minskad sexlust, trötthet och minskad muskelmassa kan tyda på lågt testosteron. Diagnosen bekräftas med blodprov.

Kan jag höja testosteronet naturligt?

Ja, i viss mån. Viktminskning, styrketräning, god sömn och stresshantering kan höja testosteronet. Vid sjuklig brist räcker detta oftast inte.

Är testosteronbehandling farlig?

Behandling under medicinsk övervakning är generellt säker. Regelbunden uppföljning krävs för att upptäcka eventuella biverkningar som förhöjt blodvärde.

Påverkar testosteronbehandling fertiliteten?

Ja, extern testosteron hämmar spermaproduktionen. Vid graviditetsönskemål finns alternativa behandlingar som stimulerar den egna produktionen.

Hur länge behöver jag behandlas?

Det beror på orsaken. Vid irreversibel hypogonadism är behandlingen livslång. Vid sekundära orsaker kan behandling ibland avslutas om grundorsaken åtgärdas.