Artros – symtom, orsaker och effektiv behandling av ledförslitning

Artros är en vanlig ledsjukdom där brosket i lederna gradvis bryts ner. Tillståndet ger smärta, stelhet och nedsatt rörlighet, oftast i knän, höfter, händer och rygg. Med rätt behandling och livsstilsåtgärder kan symtomen lindras och funktionen förbättras.

Vad är artros?

Artros, även kallat ledförslitning eller artrit, är den vanligaste ledsjukdomen och drabbar miljontals människor världen över. I Sverige har uppskattningsvis en fjärdedel av alla över 45 år artros i någon led.

I friska leder täcker ett smidigt brosk ledytorna och fungerar som stötdämpare. Vid artros bryts brosket gradvis ned snabbare än kroppen kan reparera det. Detta leder till att benytor börjar gnida mot varandra, vilket orsakar smärta, stelhet och inflammation.

Artros påverkar inte bara brosket utan hela leden, inklusive ledhinna, ledkapsel, muskler och ben. Förändringarna sker gradvis under lång tid och symtomen utvecklas ofta långsamt.

De vanligaste lederna som drabbas är knän, höfter, fingerleder, tumbasleden och ryggradens små leder. Artros kan dock uppstå i vilken led som helst.

Även om artros är vanligare med stigande ålder är det inte en oundviklig del av åldrandet. Många äldre har friska leder medan yngre personer kan utveckla artros efter skador.

Vad orsakar artros?

Artros utvecklas när belastningen på leden överstiger broskens förmåga att reparera sig.

Ålder

Risken för artros ökar med åldern. Med tiden förlorar brosket sin elasticitet och förmåga att återhämta sig. De flesta med artros är över 50 år.

Övervikt

Övervikt ökar belastningen på viktbärande leder som knän och höfter. Redan några kilos övervikt ökar risken märkbart. Fettvävnad producerar också ämnen som kan främja inflammation i lederna.

Ledskador

Tidigare skador på leden, som meniskskada, korsbandsskada eller ledbrott, ökar kraftigt risken att utveckla artros senare i livet.

Ärftlighet

Det finns en genetisk komponent. Om nära släktingar har artros är risken förhöjd, särskilt för handartros.

Överbelastning

Långvarig tung belastning på lederna, antingen genom arbete eller idrott, kan öka risken. Yrken som kräver tunga lyft, huksittande eller repetitiva rörelser är riskfaktorer.

Muskelsvaghet

Svaga muskler ger sämre stöd åt lederna och ökar belastningen på brosket.

Ledfelställningar

Medfödda eller förvärvade felställningar som kobenthet eller hjulbenthet fördelar belastningen ojämnt i leden.

Vilka symtom ger artros?

Symtomen utvecklas gradvis och varierar i intensitet.

Smärta

Ledsmärta är det mest framträdande symtomet. Smärtan är ofta relaterad till aktivitet och förvärras vid belastning. I början lindras smärtan av vila men senare kan den även förekomma i vila och nattetid.

Stelhet

Morgonstelhet som varar mindre än 30 minuter är typiskt för artros. Stelhet kan också uppkomma efter stillasittande. Leden behöver tid att komma igång.

Nedsatt rörlighet

Leden kan bli svår att böja eller sträcka fullt ut. Detta begränsar vardagliga aktiviteter som att gå i trappor eller knäppa knappar.

Svullnad

Leden kan svullna på grund av inflammation eller ökad ledvätska, särskilt efter aktivitet.

Knäppningar och knastrande

Ljud och känsla av friktion när leden rör sig kan förekomma.

Muskelsvaghet

Musklerna runt den drabbade leden kan försvagas på grund av smärta och minskad användning.

Påverkan på funktion

Artros kan begränsa förmågan att gå, klättra i trappor, gripa föremål eller utföra andra dagliga aktiviteter beroende på vilken led som är drabbad.

Hur diagnostiseras artros?

Diagnosen baseras främst på symtom och undersökning.

Klinisk undersökning

Läkaren undersöker leden och bedömer smärta, svullnad, rörlighet och stabilitet. Typiska fynd inkluderar ömhet, krepitationer (knastrande ljud) och eventuell felställning.

Röntgen

Röntgenundersökning visar typiska förändringar som minskad ledspalt, benpålagringar (osteofyter) och förtätning av benet under brosket. Röntgenfynd korrelerar dock inte alltid med symtomens svårighetsgrad.

Blodprover

Blodprover används främst för att utesluta andra tillstånd som reumatoid artrit eller gikt.

Magnetkamera

MR kan visa brosket och mjukdelar i detalj men behövs sällan för att ställa diagnos.

Hur behandlas artros?

Behandlingen syftar till att lindra smärta, förbättra funktion och bromsa sjukdomsutvecklingen.

Fysisk aktivitet och träning

Regelbunden motion är grundläggande i behandlingen trots smärta. Anpassad träning stärker musklerna, förbättrar rörligheten och minskar smärtan. Simning, cykling och vattengymnastik är skonsamma aktiviteter.

Viktminskning

Vid övervikt kan redan en måttlig viktnedgång avsevärt minska symtomen och bromsa sjukdomsutvecklingen i viktbärande leder.

Smärtstillande läkemedel

Paracetamol är förstahandsval vid lindrig smärta. NSAID-preparat som ibuprofen kan användas vid perioder av ökad smärta och inflammation. Lokala geler kan lindra utan systemiska biverkningar.

Fysioterapi

En fysioterapeut kan utforma individuellt träningsprogram och ge råd om ledskydd och hjälpmedel.

Injektioner

Kortisoninjektioner kan ge tillfällig lindring vid inflammation. Hyaluronsyrainjektioner används ibland vid knäartros.

Kirurgi

Vid svår artros som inte svarar på annan behandling kan ledprotes i knä eller höft övervägas. Artroskopi har begränsad plats i artrosbehandling.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har långvarig ledsmärta som påverkar vardagen, om lederna blir svullna eller röda, vid snabbt tilltagande besvär, eller om du behöver hjälp att komma igång med rätt träning.

Sök vård skyndsamt vid plötslig kraftig ledsvullnad med feber eller vid misstanke om ledinfektion.

Vanliga frågor om artros

Kan artros botas?

Nej, artros är en kronisk sjukdom och skadorna på brosket kan inte återställas. Symtomen kan dock lindras avsevärt med rätt behandling.

Gör det ont att träna vid artros?

Det kan kännas obehagligt i början men träning är en av de viktigaste behandlingarna. Rätt anpassad träning minskar smärtan på sikt.

Är artros samma sak som reumatism?

Nej, artros är främst en förslitningssjukdom medan reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom med annan behandling.

Kan jag förebygga artros?

Du kan minska risken genom att hålla normalvikt, vara fysiskt aktiv, undvika ledskador och stärka musklerna runt lederna.

När behövs ledprotes?

Ledprotes övervägs när andra behandlingar inte längre ger tillräcklig lindring och ledvärken kraftigt påverkar livskvaliteten.