Gikt – symtom, orsaker och effektiv behandling

Gikt är en form av artrit som orsakar plötsliga, intensiva smärtattacker i lederna. Tillståndet beror på förhöjda urinsyranivåer som bildar kristaller i lederna. Med rätt behandling kan giktanfall lindras och förebyggas.

Vad är gikt?

Gikt är en metabol ledsjukdom som uppstår när urinsyranivåerna i blodet är förhöjda under lång tid. Den överskjutande urinsyran bildar kristaller som ansamlas i lederna och orsakar inflammation.

Gikt är en av de äldsta kända sjukdomarna och kallas ibland för "kungarnas sjukdom" på grund av dess historiska koppling till överflödig kost och dryck.

Sjukdomen drabbar uppskattningsvis 1 till 2 procent av befolkningen och är vanligare hos män. Kvinnor drabbas oftare efter klimakteriet när östrogennivåerna sjunker.

Gikt börjar vanligtvis med akuta smärtattacker som kommer och går. Utan behandling kan anfallen bli tätare och mer långvariga, och sjukdomen kan utvecklas till kronisk gikt med bestående ledskador.

Den vanligaste lokalisationen är stortåns grundled, men gikt kan drabba vilken led som helst inklusive fotled, knä, handled och fingrar.

Vad orsakar gikt?

Gikt orsakas av förhöjda urinsyranivåer i blodet (hyperurikemi).

Urinsyra och puriner

Urinsyra bildas när kroppen bryter ner puriner, ämnen som finns naturligt i kroppen och i vissa livsmedel. Normalt löser sig urinsyran i blodet, filtreras i njurarna och utsöndras i urinen.

Överproduktion eller underutsöndring

Vid gikt producerar kroppen antingen för mycket urinsyra eller njurarna utsöndrar för lite. När urinsyranivån blir tillräckligt hög bildas kristaller.

Kostriskfaktorer

Purinrika livsmedel som rött kött, inälvor, skaldjur och vissa fiskar ökar urinsyran. Öl och sprit höjer urinsyran, öl innehåller dessutom puriner. Fruktos i läsk och sötsaker ökar urinsyraproduktionen.

Övervikt

Övervikt ökar produktionen av urinsyra och minskar utsöndringen. Det är en av de viktigaste riskfaktorerna.

Läkemedel

Vissa diuretika (vätskedrivande), lågdos acetylsalicylsyra och immunsuppressiva läkemedel kan höja urinsyran.

Njursjukdom

Nedsatt njurfunktion minskar kroppens förmåga att utsöndra urinsyra.

Ärftlighet

Det finns en genetisk komponent som påverkar hur kroppen hanterar urinsyra.

Kön och ålder

Män har högre urinsyranivåer och drabbas oftare. Risken ökar med åldern. Kvinnor drabbas oftare efter klimakteriet.

Vilka symtom ger gikt?

Gikt ger karakteristiska akuta smärtattacker.

Giktanfall

Plötslig, intensiv smärta som ofta börjar nattetid. Smärtan är så svår att den minsta beröring kan vara outhärdlig. Maximal smärta uppnås inom några timmar.

Inflammation i leden

Den drabbade leden blir svullen, röd, varm och öm. Huden över leden kan bli glansig och spänd.

Typisk lokalisation

Stortåns grundled är den klassiska platsen för gikt och kallas podagra. Fotled, häl, knä, handled och fingerleder kan också drabbas.

Anfallens förlopp

Utan behandling varar ett anfall vanligtvis 3 till 10 dagar. Efter anfallets avklingande kan leden kännas normal igen.

Feber och allmänsymtom

Vid svåra anfall kan feber och allmän sjukdomskänsla förekomma.

Kronisk gikt

Vid upprepade anfall utan behandling kan gikt bli kronisk med bestående smärta, ledskador och tofi (urinsyradepåer under huden).

Hur diagnostiseras gikt?

Diagnosen baseras på typiska symtom och kan bekräftas med ytterligare undersökningar.

Klinisk bedömning

Det klassiska utseendet med akut smärta, svullnad och rodnad i stortån är ofta tillräckligt för diagnos.

Ledvätskeanalys

Prov av ledvätska kan visa urinsyrakristaller under mikroskop. Detta är det säkraste sättet att bekräfta diagnosen.

Blodprover

Urinsyra i blodet mäts. Observera att urinsyran kan vara normal under ett pågående anfall. CRP och sänka visar inflammation.

Röntgen

I tidigt stadium är röntgen ofta normal. Vid långvarig gikt kan typiska erosioner och förändringar ses.

Ultraljud

Ultraljud kan visa urinsyrainlagringar i leder och mjukdelar.

Hur behandlas gikt?

Behandlingen syftar till att lindra akuta anfall och förebygga nya.

Behandling av akut anfall

NSAID som naproxen eller indometacin lindrar snabbt smärta och inflammation. Kolkicin är ett alternativ, mest effektivt om det ges tidigt. Kortison i tablettform eller som injektion kan användas vid kontraindikationer mot NSAID.

Vila och kyla

Vila den drabbade leden. Kylbehandling kan lindra svullnad och smärta.

Urinsyrasänkande behandling

Efter upprepade anfall rekommenderas långtidsbehandling. Allopurinol hämmar bildningen av urinsyra och är förstahandsval. Febuxostat är ett alternativ. Behandlingen minskar risken för nya anfall och komplikationer.

Livsstilsförändringar

Viktminskning vid övervikt är viktigt. Minska intaget av purinrika livsmedel. Begränsa alkohol, särskilt öl. Undvik sockersötade drycker. Drick rikligt med vatten.

Förebyggande behandling

Vid uppstart av urinsyrasänkande behandling kan paradoxalt nog giktanfall utlösas. Förebyggande behandling med låg dos NSAID eller kolkicin under några månader kan minska denna risk.

När ska du söka vård?

Kontakta vården vid första misstänkta giktanfallet för att få diagnos och behandling, vid upprepade anfall, eller om du behöver råd om förebyggande behandling.

Sök vård samma dag vid svår ledsmärta med feber, om leden är kraftigt svullen och röd, eller vid osäkerhet om orsaken till ledbesvären.

Vanliga frågor om gikt

Kan jag förebygga giktanfall?

Ja, med livsstilsförändringar och eventuellt urinsyrasänkande läkemedel kan anfall förebyggas effektivt.

Måste jag undvika viss mat helt?

Du behöver inte utesluta allt men bör begränsa purinrik mat som rött kött, inälvor och skaldjur samt alkohol, särskilt öl.

Är gikt farligt?

Obehandlad gikt kan leda till ledskador och njursten. Förhöjd urinsyra är också kopplad till hjärt-kärlsjukdom. Med behandling är prognosen god.

Hur snabbt verkar behandlingen?

Smärtstillande läkemedel verkar inom timmar. Urinsyrasänkande behandling tar veckor till månader att ge full effekt.

Kan unga personer få gikt?

Ja, även om gikt är vanligast hos äldre kan yngre personer drabbas, särskilt vid ärftlighet, övervikt eller annan underliggande sjukdom.