Hälsporre – symtom, orsaker och effektiv behandling

Hälsporre, eller plantar fasciit, är en vanlig orsak till hälsmärta. Tillståndet uppstår när senan under foten blir inflammerad och ger smärta som är värst vid första stegen på morgonen. Med rätt behandling blir de flesta bra inom några månader.

Vad är hälsporre?

Hälsporre, medicinskt kallat plantar fasciit, är en inflammation i plantarfascian. Plantarfascian är ett tjockt bindvävsstråk som löper längs undersidan av foten från hälen till tårnas bas.

Namnet hälsporre kommer av att man på röntgen ibland kan se en liten benutväxt (sporre) på hälbenet. Denna sporre är dock inte orsaken till smärtan utan snarare ett tecken på långvarig belastning.

Plantar fasciit är en av de vanligaste orsakerna till hälsmärta och drabbar upp till 10 procent av befolkningen någon gång i livet. Tillståndet är vanligast hos personer mellan 40 och 60 år.

Även om hälsporre kan vara mycket smärtsamt och påverka vardagen läker tillståndet oftast med tid och rätt behandling.

Vad orsakar hälsporre?

Hälsporre uppstår när plantarfascian överbelastas och utvecklar små skador som inte hinner läka.

Överbelastning

Långvarigt stående eller gående, särskilt på hårda underlag, ökar belastningen på plantarfascian.

Ökad träningsintensitet

Plötslig ökning av löpträning eller andra aktiviteter som belastar fötterna utan tillräcklig anpassningstid.

Övervikt

Övervikt ökar trycket på plantarfascian och är en av de viktigaste riskfaktorerna.

Olämpliga skor

Skor utan tillräckligt stöd för fotvalvet eller med dålig dämpning bidrar till problemet. Att gå barfota på hårda golv kan också belasta.

Fotstatus

Platta fötter (lågt fotvalv) eller höga fotvalv fördelar belastningen annorlunda och kan öka risken.

Stramhet

Stram vadmuskulatur och akillessena ökar spänningen på plantarfascian.

Ålder

Med åldern förlorar plantarfascian elasticitet och blir mer sårbar för skador.

Arbetsrelaterade faktorer

Yrken som innebär mycket stående eller gående, som vård, handel och byggarbete.

Vilka symtom ger hälsporre?

Symtomen är karakteristiska och gör diagnosen ofta tydlig.

Morgonsmärta

Det klassiska symtomet är intensiv smärta under hälen vid första stegen på morgonen. Smärtan minskar ofta efter att du gått några minuter när fascian mjukats upp.

Smärta efter vila

Liknande smärta uppkommer efter att du suttit länge och sedan börjar gå.

Smärta vid belastning

Smärtan förvärras vid aktiviteter som innebär belastning på foten som gång, löpning eller stående.

Lokalisation

Smärtan sitter vanligtvis under hälen, ofta något framför själva hälbensknölen. Tryck på detta område är ömt.

Symtomens förlopp

Besvären kan vara ensidiga eller drabba båda fötterna. Utan behandling kan symtomen kvarstå i månader eller till och med år.

Hur diagnostiseras hälsporre?

Diagnosen ställs i regel kliniskt baserat på symtom och undersökning.

Klinisk undersökning

Läkaren eller fysioterapeuten undersöker foten och känner efter ömhet under hälen. Smärta vid böjning av tårna uppåt (som stretchar fascian) är typiskt.

Bilddiagnostik

Röntgen kan visa en hälsporre men detta är inte nödvändigt för diagnos. Ultraljud kan visa förändringar i plantarfascian. MR behövs sällan men kan övervägas vid oklar diagnos eller terapisvikt.

Hur behandlas hälsporre?

De flesta blir bra med konservativ behandling. Behandlingen kräver tålamod då läkningen tar tid.

Stretching

Regelbunden stretching av vadmuskulatur och plantarfascia är grundläggande. Stretch före första stegen på morgonen kan minska smärtan.

Avlastning

Minska aktiviteter som förvärrar symtomen. Undvik barfota gång på hårda underlag.

Skor och inlägg

Använd skor med bra stöd och dämpning. Ortopediska inlägg eller hälinlägg kan avlasta plantarfascian.

Kyla och smärtstillande

Isning under hälen kan lindra efter aktivitet. Smärtstillande som ibuprofen kan användas vid behov.

Fysioterapi

En fysioterapeut kan ge individuellt anpassade övningar och eventuellt tejpning eller nattskena.

Stötvågsbehandling

Extrakorporal stötvågsterapi (ESWT) kan prövas om andra behandlingar inte hjälper.

Kortisoninjektion

Injektion av kortison kan ge tillfällig lindring men bör användas sparsamt då det kan försvaga vävnaden.

Kirurgi

Operation övervägs endast i sällsynta fall när all annan behandling misslyckats och symtomen är invalidiserande.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om hälsmärtan inte förbättras efter några veckors egenvård, om smärtan kraftigt påverkar din vardag, eller om du är osäker på orsaken till smärtan.

Sök vård skyndsamt vid plötslig kraftig smärta i hälen, vid misstanke om hälseneruptur, eller vid tecken på infektion som rodnad, svullnad och feber.

Vanliga frågor om hälsporre

Hur lång tid tar det att bli bra?

De flesta förbättras inom 6 till 12 månader med konservativ behandling. Vissa blir bra snabbare medan andra behöver längre tid.

Kan jag fortsätta träna?

Du kan ofta fortsätta med aktiviteter som inte belastar hälen, som cykling eller simning. Undvik löpning och hopp tills symtomen förbättras.

Hjälper det att gå barfota?

Nej, att gå barfota på hårda underlag kan förvärra besvären. Använd skor med stöd även inomhus.

Är hälsporren synlig?

Den benutväxt som kallas hälsporre syns endast på röntgen. Den är ofta inte orsaken till smärtan och behöver inte behandlas.

Kan hälsporre komma tillbaka?

Ja, återfall kan förekomma, särskilt om de bakomliggande orsakerna som olämpliga skor eller övervikt inte åtgärdas.