Ledgångsreumatism – symtom, orsaker och modern behandling

Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna leder. Tillståndet ger smärta, svullnad och stelhet i lederna. Med tidig diagnos och modern behandling kan sjukdomen bromsas effektivt.

Vad är ledgångsreumatism?

Ledgångsreumatism, medicinskt kallat reumatoid artrit (RA), är en kronisk inflammatorisk sjukdom. Det är en autoimmun sjukdom vilket innebär att immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna vävnader, i detta fall ledernas inre hinna.

Inflammationen i ledkapseln leder till svullnad, smärta och gradvis nedbrytning av ledbrosk och ben om sjukdomen inte behandlas.

Ledgångsreumatism drabbar omkring 0,5 till 1 procent av befolkningen och är två till tre gånger vanligare hos kvinnor. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar men är vanligast mellan 40 och 60 år.

Till skillnad från artros, som är en förslitningssjukdom, är reumatoid artrit en inflammatorisk sjukdom som kan påverka hela kroppen. Ledgångsreumatism är en systemisk sjukdom som även kan ge symtom från andra organ.

Vad orsakar ledgångsreumatism?

Den exakta orsaken är inte helt känd men flera faktorer bidrar.

Autoimmun reaktion

Vid ledgångsreumatism angriper immunförsvaret ledernas inre hinna (synovian). Detta orsakar inflammation som skadar brosk och ben.

Genetik

Det finns en ärftlig komponent. Vissa gener, särskilt HLA-DR4, är kopplade till ökad risk. Dock utvecklar de flesta med dessa gener inte sjukdomen.

Miljöfaktorer

Rökning är en viktig riskfaktor och ökar risken betydligt. Infektioner kan möjligen utlösa sjukdomen hos genetiskt predisponerade personer.

Könshormoner

Att kvinnor drabbas oftare tyder på att könshormoner spelar en roll. Graviditet kan tillfälligt förbättra symtomen.

Vilka symtom ger ledgångsreumatism?

Symtomen utvecklas ofta gradvis men kan ibland komma plötsligt.

Ledbesvär

Smärta, svullnad och ömhet i lederna. Flera leder drabbas vanligtvis, ofta symmetriskt på båda sidor av kroppen. Fingerleder, handleder, tåleder och knän är vanliga lokalisationer. Lederna kan kännas varma.

Morgonstelhet

Uttalad stelhet i lederna på morgonen som varar mer än en timme. Detta är karakteristiskt för inflammatorisk ledsjukdom och skiljer från artros där stelheten är kortvarigare.

Allmänsymtom

Trötthet är vanligt och kan vara uttalad. Lätt feber kan förekomma. Aptitlöshet och viktnedgång.

Symtom utanför lederna

Reumatiska knutor under huden, särskilt vid armbågarna. Torrhet i ögon och mun (Sjögrens syndrom). Inflammation i lungornas eller hjärtats hinnor. Blodbrist.

Leddeformiteter

Vid obehandlad sjukdom kan lederna skadas permanent med felställningar som ulnardeviation (fingrarna böjer sig mot lillfingersidan) eller svanhalsdeformitet i fingrarna.

Hur diagnostiseras ledgångsreumatism?

Tidig diagnos är viktig för att snabbt kunna starta behandling.

Klinisk undersökning

Läkaren undersöker lederna och bedömer svullnad, ömhet och rörlighet. Antalet svullna och ömma leder noteras.

Blodprover

RF (reumatoidfaktor) är positivt hos omkring 70 procent. Anti-CCP (antikroppar mot cyklisk citrullinerad peptid) är mer specifikt. CRP och sänka visar graden av inflammation. Blodstatus kan visa blodbrist.

Bilddiagnostik

Röntgen av händer och fötter visar eventuella erosioner och ledskador. Ultraljud eller MR kan visa tidig inflammation som ännu inte syns på röntgen.

Hur behandlas ledgångsreumatism?

Målet är att dämpa inflammationen, förhindra ledskador och behålla funktionen.

Sjukdomsmodifierande läkemedel (DMARD)

Metotrexat är grundbehandlingen och startas tidigt. Leflunomid, sulfasalazin och hydroxyklorokin är andra alternativ. Behandlingen sätts in snabbt efter diagnos för att förhindra ledskador.

Biologiska läkemedel

Vid otillräcklig effekt av metotrexat kan biologiska läkemedel läggas till. TNF-hämmare som etanercept, adalimumab och infliximab är vanliga. Andra biologiska läkemedel riktar sig mot andra delar av immunsystemet.

JAK-hämmare

En nyare typ av läkemedel som tas som tabletter och hämmar signalvägar i inflammationsprocessen.

Kortison

Kortison ger snabb symtomlindring och används ofta i början av behandlingen eller vid skov. Används i låga doser och kortvarigt på grund av biverkningar.

Smärtstillande

NSAID och paracetamol kan lindra smärta men påverkar inte sjukdomsförloppet.

Fysioterapi

Träning och rörelse är viktigt för att behålla ledfunktion och muskelstyrka. Fysioterapeut kan ge anpassade övningar.

Kirurgi

Vid svåra ledskador kan ledprotes eller annan kirurgi övervägas.

När ska du söka vård?

Kontakta vården vid ledsmärta och svullnad i flera leder, vid morgonstelhet som varar mer än 30 minuter, vid trötthet tillsammans med ledbesvär, eller om du misstänker reumatism.

Tidig diagnos och behandling är avgörande för att förhindra bestående ledskador.

Vanliga frågor om ledgångsreumatism

Kan ledgångsreumatism botas?

Nej, det är en kronisk sjukdom. Med modern behandling kan dock sjukdomen ofta bromsas så att den inte ger ledskador och symtomen kontrolleras.

Är ledgångsreumatism ärftligt?

Det finns en genetisk komponent men de flesta med släktingar som har sjukdomen utvecklar den inte själva.

Vad är skillnaden mot artros?

Artros är en förslitningssjukdom medan ledgångsreumatism är en autoimmun inflammatorisk sjukdom. Behandlingen skiljer sig åt.

Kan jag träna med ledgångsreumatism?

Ja, anpassad träning är viktigt för att behålla ledfunktion och muskelstyrka. Fysioterapeut kan hjälpa till med lämpliga övningar.

Påverkar rökning sjukdomen?

Ja, rökning ökar risken för att utveckla ledgångsreumatism och försämrar behandlingssvaret. Rökstopp rekommenderas starkt.