Spinal stenos – symtom, orsaker och effektiv behandling

Spinal stenos innebär att ryggradskanalen blivit trängre och trycker på nerverna. Tillståndet ger ofta smärta och domningar i benen som förvärras vid gång och lindras vid vila eller framåtlutning. Med rätt behandling kan symtomen lindras effektivt.

Vad är spinal stenos?

Spinal stenos innebär att utrymmet i ryggradskanalen eller i de hål där nerverna passerar ut från ryggraden har blivit trängre. Detta kan orsaka tryck på ryggmärgen eller nervrötterna.

Tillståndet drabbar framför allt personer över 60 år och är en av de vanligaste orsakerna till ryggbesvär i denna åldersgrupp.

Det finns olika typer av spinal stenos. Central stenos innebär förträngning i själva ryggradskanalen och kan ge symtom i båda benen. Foraminal stenos, eller lateral stenos, innebär förträngning i nervröternas utgångshål och ger oftare ensidiga besvär.

Spinal stenos i ländryggen är vanligast men tillståndet kan även förekomma i halsryggen.

Vad orsakar spinal stenos?

Spinal stenos utvecklas vanligtvis gradvis på grund av åldersförändringar.

Åldersrelaterade förändringar

Med åldern sker degenerativa förändringar i ryggraden. Diskarna mellan kotorna förlorar höjd och kan bukta ut. Facettlederna kan bli artrosdrabbade och förstora. Ledbanden kan förtjockas.

Artros i ryggraden

Spondylos, eller förslitning av ryggradens leder, leder till benpålagringar (osteofyter) som kan trängas in i ryggradskanalen.

Förtjockade ledband

Ligamentum flavum, ett ledband i ryggraden, kan förtjockas med åldern och bidra till förträngningen.

Diskbuktning

Utbuktande mellankotskivor kan trycka på nervstrukturer.

Kotglidning

Spondylolistes innebär att en kota glider framåt i förhållande till den underliggande, vilket kan trängas på kanalen.

Medfödda faktorer

En del personer föds med en trängre ryggradskanal och utvecklar symtom tidigare.

Vilka symtom ger spinal stenos?

Symtomen utvecklas ofta gradvis och kan variera i intensitet.

Neurogen claudicatio

Det klassiska symtomet är bensmärta som kommer vid gång och stående och lindras vid vila, sittande eller framåtlutning. Att luta sig framåt öppnar ryggradskanalen och minskar trycket på nerverna.

Smärta

Dov, molande eller brännande smärta i ländryggen. Smärtan kan stråla ner i skinkorna och benen.

Domningar och stickningar

Domningar, stickningar eller känselbortfall i benen och fötterna.

Muskelsvaghet

Svaghet i benen som kan göra det svårt att gå längre sträckor. Droppfot, svårighet att lyfta foten, kan förekomma vid svår nervpåverkan.

Gångsvårigheter

Behov av att stanna och vila vid gång. Lättare att gå med framåtlutad hållning, exempelvis med rollator eller kundvagn.

Balansrubbningar

Försämrad balans, särskilt vid längre promenader.

Blås- och tarmfunktion

I sällsynta, allvarliga fall kan kontrollen över urin och avföring påverkas. Detta är ett akut tillstånd som kräver omedelbar vård.

Hur diagnostiseras spinal stenos?

Diagnosen baseras på symtom, undersökning och bilddiagnostik.

Klinisk undersökning

Läkaren bedömer symtom, gångmönster, reflexer och känsel. Typiskt är att symtomen förvärras vid bakåtböjning och lindras vid framåtböjning.

MR-undersökning

Magnetkamera är den bästa metoden för att visualisera förträngningar och nervpåverkan. Undersökningen visar både ben och mjukdelar.

Datortomografi

CT kan användas om MR inte är möjlig, ofta i kombination med kontrastmedel.

Röntgen

Visar benförändringar men inte mjukdelar eller nerver.

Hur behandlas spinal stenos?

Behandlingen anpassas efter symtomens svårighetsgrad.

Fysioterapi

Träningsprogram som stärker rygg- och bukmuskulatur. Övningar som öppnar ryggradskanalen, exempelvis knä-till-bröst. Hållningsträning och gångträning.

Smärtstillande läkemedel

Paracetamol och NSAID vid behov. Muskelavslappnande läkemedel kan hjälpa vid muskelspänning.

Livsstilsanpassning

Anpassning av aktiviteter för att undvika försämring. Hjälpmedel som rollator kan underlätta gång. Viktnedgång vid övervikt minskar belastningen.

Epidurala injektioner

Kortisoninjektioner i ryggkanalen kan dämpa inflammation och ge tillfällig lindring hos vissa patienter.

Kirurgi

Vid svåra eller progredierande symtom kan operation övervägas. Dekompression innebär att det som trycker på nerverna avlägsnas. Steloperation (fusion) kan kombineras vid instabilitet. Kirurgi ger ofta god symtomlindring, särskilt av bensymtom.

När ska du söka vård?

Kontakta vården vid smärta eller domningar i benen som påverkar gångförmågan, vid tilltagande svaghet i benen, eller om egenvård och övningar inte hjälper.

Sök akut vård vid plötslig svårighet att kontrollera urin eller avföring, vid domning i underliv och insida av lår, eller vid snabbt tilltagande svaghet.

Vanliga frågor om spinal stenos

Kan spinal stenos botas?

Förträngningen i sig försvinner inte men symtomen kan lindras effektivt med behandling. Operation kan vid behov avlägsna det som trycker på nerverna.

Blir det värre med tiden?

Förloppet varierar. Vissa har stabila besvär medan andra försämras gradvis. Regelbunden träning kan bromsa försämring.

Vad ska jag undvika?

Undvik bakåtböjning av ryggen, tunga lyft, löpning och långvarigt stående. Aktiviteter med framåtlutad position tolereras ofta bättre.

Hjälper träning?

Ja, rätt anpassad träning är en viktig del av behandlingen. Fysioterapeut kan hjälpa dig hitta lämpliga övningar.

När ska jag överväga operation?

Operation övervägs när konservativ behandling inte ger tillräcklig lindring och symtomen påverkar livskvaliteten betydligt.