Därför ska du inte sitta ner

Att sitta ned en stund är inte farligt, men att sitta länge och varje dag är inte bra. Stillasittande är faktiskt ett av vår tids största hot mot hälsan.

Se på din kropp som en lite otålig hund, med massor av spring i benen och noll tålamod. Ju längre du sitter, desto mer irriterad blir din kropp. Den vill att du tar en promenad med den, rör på den, aktiverar den. Precis som en hund mår kroppen bättre av att röra på sig. Men där tar likheterna slut. En hund är bra mycket bättre på att signalera sin rastlöshet till dig än vad din kropp är. Åtminstone på kort sikt.

Människokroppen är fantastiskt anpassningsbar och det går för de allra flesta av oss ganska bra att sitta stilla i flera timmar, vid datorn eller i soffan till exempel, utan att det gör ont eller känns särskilt obehagligt – just då. De flesta av oss spenderar över 70% av vår vakna tid stillasittande. Men på längre sikt är allt sittande faktiskt förödande för vår hälsa.

Kroppen är inte byggd för att sitta ner

Att sitta still en stund kan förvisso hjälpa oss att varva ned, eller återhämta oss efter träningen. Men vår moderna livsstil innebär att de allra flesta av oss sitter långt mer än vad vi rör oss. Det är vi inte byggda för. Våra kroppar är byggda för rörelse, det syns tydligt om man studerar dess konstruktion lite närmare. Vi har hela 360 leder och uppemot 700 skelettmuskler som gör att vi kan stå och gå upprätt och röra oss med svepande rörelser, mjukt och smidigt. Vårt blodomlopp är också byggt för rörelse. Sitter vi stilla för länge så minskar cirkulationen i ett flertal kroppsdelar. Vårt nervsystem fungerar också bäst om vi rör oss, vilket inte är helt förvånande. Vår hud är elastisk och töjbar, designad för att följa våra rörelser.

Så vad händer när vi motarbetar evolutionens grundtanke och sätter oss ned, exempelvis på jobbet, i många timmar varje dag?

Ryggraden påverkas mest och har många negativa följder

När vi sitter gör vi det oftast med en delvis kutande rygg, långt ifrån den grundform som den är byggd för, den upprätt stående och därmed jämnt belastade. Ryggkotorna, och diskarna däremellan, belastas ojämnt när vi sitter. Musklerna som bär upp ryggen utsätts för samma krökta och därför ojämna belastning. Med tiden sliter det på ryggen, både kotor och muskler.

Den lite ihoptryckta sittställningen begränsar dessutom utrymmet för lungorna så att mängden syre i lungorna minskar. Kompressionen som uppstår i den krökta ryggen klämmer på vener, artärer och nerver vilket i sin tur begränsar nervernas signalförmåga och blodets genomströmningsmöjligheter. Domningar och svullnad är kännbara effekter av klämda blodkärl och nervändar.

När du sitter bränner du inte energi alls lika effektivt som när du rör dig. Det har inte enbart att göra med att det är ”jobbigare” att stå och därför kostar med energi. Stillasittande kan också göra så att ett enzym (LPL) som reglerar fettförbränning minskar när vi sitter still längre stunder.

När våra stora muskelgrupper jobbar så utsöndras myokiner, informationsbärande proteiner som nyligen uppmärksammats inom vetenskapen för sina livsviktiga funktioner. Bland annat minskar myokiner inlagringen av fett kring de inre organen. Rör vi oss så håller vi oss alltså mer fettfria även på insidan. Myokiner hjälper dessutom till att bygga upp muskelmassa.

Kroppen påverkar som bekant knoppen. Din hjärna får mindre luft när du sitter ned och nervsignalerna reduceras. Det sänker din koncentrationsförmåga, ingen höjdare på jobbet va?

Förutom hjärt- kärlsjukdomar har stillasittande visat sig öka riskerna att drabbas av flera olika former av cancer. Stillasittande, menar ny forskning, är ett sådant hot mot folkhälsan att rörelse i vardagen är lika viktig som mer högintensiv fysisk aktivitet. Svenska folkhälsomyndigheten rekommenderar idag att vi alla ska ägna oss åt någon form av fysisk aktivitet i 30 minuter per dag. Hur länge det dröjer innan de också rekommenderar stående i några timmar varje dag är oklart. Men alldeles säkert redan nu är att om du bjussar kroppen på en promenad eller en timme i upprät ställning, så kommer den tacka dig senare.

TIPS – stå upp på jobbet:

Skaffa ett höj- och sänkbart skrivbord.
Byt skrivbordsstolen mot pilatesboll som hjälper dig att aktivera bålmuskulaturen när du sitter.
Om du måste sitta långa stunder, försök att resa dig upp en stund mellan passen.
Propagera för ståmöten, se till att det finns åtminstone ett bord med ståhöjd att konferera kring på din arbetsplats.
Håll gående möten, telefonmöten och samtal med en kollega kan med fördel hållas samtidigt som du/ni håller er i rörelse, gärna utomhus.
Undvik mejl till dina kontorskollegor, kortare saker kan du resa dig och ta mellan fyra ögon.
Gå eller cykla till jobbet, eller gå sista biten om du åker kommunalt eller tar bilen.

Merparten av de sjukdomar som vi drabbas av är ett direkt resultat av vår livstil. Dålig kosthållning och brist på motion bidrar starkt till ca 70% av alla sjukdomar som drabbar sveriges befolkning idag. Vi på Werlabs tror att vi genom att få mer kunskap om vår hälsa lättare kan förstå hur vi kan må bättre idag och hur vi kan minska risken att drabbas av livsstilssjukdomar i framtiden.