Prediabetes och hjärt-kärlsjukdom: Förstå och minska din risk

Vad är prediabetes och hur vanligt är det?

Prediabetes är ett tillstånd som innebär att din kropp har börjat få svårare att reglera blodsockret, vilket kallas för nedsatt glukostolerans. Det är en varningssignal och ett direkt förstadium till typ 2-diabetes. Beräkningar visar att cirka tio till femton procent av befolkningen i Sverige idag lever med prediabetes.

Det lömska med prediabetes är att det smyger sig på. Oftast märker du ingenting alls, även om vissa kan uppleva en ökad trötthet eller koncentrationssvårigheter på grund av svängande energinivåer. Eftersom tillståndet inte ger några tydliga varningssignaler är det många som går med förhöjda värden under en lång tid utan att veta om det.

Den farliga kopplingen till hjärt- och kärlsjukdom

Varför är då ett något förhöjt blodsocker ett problem för hjärtat? Hjärtsjukdom är ett komplext tillstånd som påverkas av både genetiska faktorer och dina dagliga levnadsvanor. Forskningen visar på en mycket stark koppling mellan hjärt- och kärlsjukdomar och metabola rubbningar som prediabetes.

När blodsockernivåerna ständigt ligger lite för högt, skapas en låggradig inflammation och oxidativ stress i kroppen. Detta skadar successivt insidan av blodkärlen (endotelet). Skadade blodkärl blir stelare och mer mottagliga för plackbildning (åderförkalkning), vilket i sin tur tvingar hjärtat att arbeta hårdare och kraftigt ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Genom att förhindra att prediabetes övergår i typ 2-diabetes, gör du alltså din hjärt- och kärlhälsa en enorm tjänst.

Hur upptäcks prediabetes? Markörerna du bör ha koll på

Eftersom du sällan känner av prediabetes är regelbundna blodprov det absolut bästa och säkraste sättet att upptäcka om du befinner dig i farozonen. Forskning publicerad i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet redan 2009 bekräftade att "förändringar i glukoskoncentration, insulinkänslighet och insulinsekretion kan ses så mycket som 3–6 år innan diabetes diagnostiseras". Det är med andra ord betydligt bättre att upptäcka obalansen tidigt, än när sjukdomen redan är ett faktum.

För att bedöma din risk tittar vården och våra medicinska medarbetare framförallt på två viktiga värden:

• Fasteglukos: Detta mäter ditt blodsocker precis i det ögonblick provet tas, vanligtvis efter 10–12 timmars fasta under natten. Ett helt normalt värde ligger under 6,0 mmol/l (hos helt friska personer ligger det ofta betydligt lägre, runt 4,5–4,7 mmol/l). Riktvärdena för prediabetes är ett fasteblodsocker som ligger mellan 6,1 och 6,9 mmol/l vid två eller fler provtillfällen.

• HbA1c (långtidsblodsocker): Hemoglobin A1c, eller glykerat hemoglobin, är en mycket värdefull markör som återspeglar din genomsnittliga glukosnivå under de föregående två till tre månaderna. Ett värde mellan 42–47 mmol/mol indikerar att du ligger i farozonen för att utveckla typ 2-diabetes. Inom forskningen framhålls ofta HbA1c som det allra bästa verktyget för att identifiera vilka som löper högst risk att drabbas av framtida komplikationer i hjärta och kärl.

Vänd utvecklingen genom dina levnadsvanor

Att få veta att man har prediabetes kan kännas skrämmande, men det är i själva verket en unik möjlighet att agera proaktivt. I en välkänd vetenskaplig studie, Diabetes Prevention Program study, såg man att 35 procent av patienterna med nedsatt glukostolerans utvecklade typ 2-diabetes inom en period av fyra år. Den viktigaste slutsatsen från studien var dock att denna negativa progress absolut kan minskas – och i många fall helt vändas – genom goda levnadsvanor.

Här är de viktigaste åtgärderna du kan ta till för att stabilisera ditt blodsocker och skydda ditt hjärta:

Rörelse i vardagen: Fysisk aktivitet gör musklerna mycket mer mottagliga för insulin, vilket hjälper kroppen att sänka blodsockret naturligt. En rask promenad efter maten gör stor skillnad för blodsockerkurvan.

Kostförändringar: Byt ut snabba kolhydrater och socker mot fiberrik mat som fullkorn, baljväxter och grönsaker. Fibrer bromsar upptaget av socker i blodet.

Viktnedgång: Om du är överviktig kan en viktminskning på bara 5–10 procent göra en dramatisk skillnad för din insulinkänslighet och avlasta hjärtat.

Säkerställ en god näringsstatus: Att ha bra nivåer av vitaminer och mineraler, såsom tillräckliga nivåer av vitamin D, stödjer kroppens ämnesomsättning och generella immunförsvar, vilket ger dig bättre ork att upprätthålla dina nya, hälsosamma vanor.

Genom regelbundna blodprov kan du upptäcka trender i dina glukosnivåer och få ett tydligt kvitto på att dina ansträngningar faktiskt fungerar. Preventiv hälsovård och kontinuerlig koll på dina värden är det bästa skyddet för ditt hjärta.

Vanliga frågor om prediabetes och hjärt-kärlsjukdom

Kan jag ha prediabetes utan att märka det?

Ja, det är mycket vanligt. Prediabetes är i stort sett alltid symtomfritt i sina tidiga skeden. Av den anledningen är det många som inte vet om att de har förhöjda blodsockervärden förrän det upptäcks i samband med ett blodprov.

Går det att bota prediabetes?

Prediabetes går ofta att bromsa och i många fall helt reversera (backa). Genom att anpassa dina levnadsvanor – framförallt genom regelbunden fysisk aktivitet, en balanserad kost och eventuell viktnedgång – kan blodsockervärdena återgå till normala nivåer.

Varför är just hjärtat i farozonen när blodsockret stiger?

Ett kroniskt förhöjt blodsocker skapar en inflammatorisk miljö i blodomloppet. Detta sliter på blodkärlens innerväggar och påskyndar åderförkalkning (plack i kärlen). När blodkärlen blir stela och trånga tvingas hjärtat pumpa hårdare, vilket markant ökar risken för hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar.

Hur ofta bör jag kontrollera mitt blodsocker och HbA1c?

Om du befinner dig i en riskgrupp (exempelvis om du har övervikt, högt blodtryck eller om diabetes finns i släkten) rekommenderas ofta en årlig kontroll. Om dina värden ligger i överkant av det normala är det en god idé att följa upp dem regelbundet för att säkerställa att dina levnadsvanor ger den effekt du önskar.

Är fasteglukos eller HbA1c viktigast att mäta?

Båda är mycket viktiga markörer men de visar lite olika saker. Fasteglukos visar din exakta blodsockernivå vid provtagningstillfället, medan HbA1c (långtidsblodsocker) ger en stabilare bild av hur ditt blodsocker i genomsnitt har legat under de senaste 2–3 månaderna.