Klimakteriet - en hormonstinn tid

Tillbaka

Klimakteriet

Vissa märker den knappt, men för andra är vägen till klimakteriet både en mental och fysisk utmaning. Svängande hormonnivåer kan påverka ditt välmående rejält och ett blodtest kan hjälpa dig att avgöra om klimakteriet har börjat. Mat, motion och medvetenhet är effektiva verktyg för att lindra dina besvär.

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet är perioden då kvinnan på grund av sin ålder inte har fått någon mens på 12 månader. De allra flesta kvinnor går in i klimakteriet kring 50-års ålder – 52 år anges ibland som den genomsnittliga åldern för svenska kvinnor. Men tiden för klimakteriet kan variera från kvinna till kvinna.

Omställningsperioden före klimakteriet, den så kallade övergångsåldern, kan vara allt från ett upp till tio år och orsaka inga, lindriga eller svåra besvär, både fysiska och mentala. Klimakteriet är en tid som för de allra flesta kännetecknas av intensiva hormonella svängningar i kroppen där bland annat nivåerna av hormonerna östrogen och FHS (follikelstimulerande hormon) växlar mer än tidigare.

Hur kan klimakteriet ta sig i uttryck?

Nedstämdhet och känslor av apati är vanliga mentala besvär under den här perioden, vilka delvis hänger ihop med de hormonella svängningarna som klimakteriet ger upphov till, men som också är kopplat till att många kvinnor i den här åldern ofta genomgår stora förändringar i livet. För de som har barn är det kanske dags att vinka adjö till hemma boende söner och döttrar, en stor omställning i sig som också kan påverka deras välmående.

Torrhet i slemhinnor, viktökning, värmevallningar, inkontinens och ledvärk är exempel på ytterligare fysiska problem som kan uppstå under den här perioden, besvär som i sig kan påverka ens upplevda välmående. För den som lever tillsammans med en partner blir dessa typer av fysiska besvär påtagliga i relation till den man lever med. Trots vetskapen om att menopaus är en åldersrelaterad och högst naturlig process kan det såklart upplevas som slitsamt inte bara för en själv utan även för relationen i stort - humörsvängningar och nedstämdhet kan gå ut över övriga familjemedlemmar.

Klimakteriet och förändrade hormonnivåer

Vissa kvinnor har regelbundna menstruationer under klimakteriet, men anses fortfarande vara i klimakteriet på grund av en låg östrogennivå. Halterna av såväl könshormonet östrogen som gulkroppshormon minskar i kroppen under den här perioden och vetenskapen är enig om att det är ett av skälen till att man kan få besvär, både mentalt och fysiskt.

Klimakteriet är däremot inte det enda som kan få hormonnivåerna i hos kvinnor att variera. Hård träning, graviditet, dåligt kosthåll och för lite kroppsfett kan också ha stor inverkan på halterna av hormoner i kvinnans kropp. Noterbart är också att sköldkörtelrubbningar av olika slag kan orsaka både mentala och fysiska problem som på många sätt liknar klimakteriebesvär. Ett TSH-test är därför ett viktigt komplement för den som känner av förändringar och vill ta reda på om klimakteriet möjligen är på gång.

Vad hjälper vid besvär under klimakteriet?

Den mest effektiva behandling som finns att tillgå mot besvärliga klimakteriesymptom är hormonbehandling, men också fysisk aktivitet och kostomläggningar har visat sig effektivt för många kvinnor i klimakteriet. Behandling med hormoner görs alltid under läkaröverseende och skall helst inte pågå under mer än fem år. Den som haft blodpropp, bröstcancer, leversjukdom eller har oregelbundna blödningar som inte utretts av läkare skall undvika hormonbehandling helt under klimakteriet.

Mat som kan lindra

Som ett alternativ till hormonbehandling pågår just nu en mängd forskningsprojekt, några av dem kopplade till Karolinska Institutet i Stockholm, där man tittar närmare på mat som är rik på växtöstrogen. I Japan och Kina är kosten traditionellt rik på växtöstrogen som är naturens egen variant av det kroppsegna hormonet östrogen. Japanska och kinesiska kvinnor drabbas mer sällan än andra av såväl övergångsbesvär som av benskörhet och bröstcancer, vilket har fått många forskare att tro att den asiatiska kosthållningen kan ha välgörande effekter på kvinnan inför och under klimakteriet.

Växtöstrogen finns att köpa som kosttillskott, men går också utmärkt att få i sig via kosten. Sojabönor är extremt rika på växtöstrogen och sojabaserade produkter som tofu, sojamjölk, sojamjöl och sojakorv innehåller också gott om det naturliga hormonet. Vid sidan av soja finns fler ätbara växter som är rika på växtöstrogen, däribland:

  • Bönor: bruna bönor, kikärtor, vita bönor, gröna ärter, linser
  • Mjöl och frön: grovt mjöl av alla slag, råg flingor, rågbröd, korngryn, veteflingor, müsli, linfrö, linfröolja, pumpafrön, solrosfrön, sesamfrön och nötter
  • Grönsaker och svamp: alfagroddar, munggroddar, broccoli, aubergine, pumpa, svamp, vitlök, morot, rödkål, zucchini, selleri, sallad, kål
  • Frukt: apelsin, kiwi, cantaloupmelon, äpplen och päron
  • Bär: blåbär, jordgubbar, vinbär, tranbär och ingefära
  • Drycker: kaffe, grönt te och rött vin
  • Godis: mörk choklad med mer än 70% kakaohalt
Träning är effektivt

Kvinnor som tränar en eller flera gånger i veckan upplever mindre klimakteriebesvär som värmevallningar och svettningar än de som inte rör på sig regelbundet. Vetenskapen är ännu inte helt på det klara med varför, men tror att betaendorfiner har ett finger med i spelet. Betaendorfiner brukar ibland kallas för kroppens eget morfin, vilka är bevisat smärtlindrande samtidigt och har med största sannolikhet också fler positiva effekter på kroppen. Precis som östrogen jobbar betaendorfinerna med kommunikationen mellan nervceller. En teori kring träningens positiva effekter på klimakteriebesvär är att kvinnor som tränar inte påverkas lika mycket av östrogenet eftersom betaendorfinerna går in och ”kompenserar” för de sjunkande östrogennivåerna.

Träning har visat sig kunna kompensera förlusten av östrogen nästan lika effektivt som läkemedel som används i förebyggande syfte mot hjärt- och kärlsjukdomar. Träning hjälper dessutom till att öka de gynnsamma blodfetterna, sänka blodtrycket och minska risken för diabetes. Sömnbesvär och nedstämdhet är ytterligare vanliga problem som kan uppstå eller förvärras under klimakteriet, även här har fysisk aktivitet visat sig ha en lindrande effekt. Att röra på sig så man blir svettig och får upp pulsen i minst en halvtimme, ett par gånger i veckan, är vad som krävs för att få fart på kroppens eget kompensationssystem.

Tester kopplade till klimakteriet

Werlabs klimakteriepanel är ett paket som testar TSH, T4, FSH, LH och Östrogenhalterna i blodet för att avgöra om du möjligen gått in i klimakteriet.

Vad du kan göra själv:
  • Håll koll på dina hormonnivåer över tid.
  • Mät dina värden för östrogen och FHS för att få en nyanserad bild.
  • Överväg att också ta ett TSH-test för att identifiera eventuella sköldkörtelrubbningar.
  • Överväg att lägga om ditt kosthåll för att få i dig tillräckligt med växtöstrogen.
  • Träna, fysisk aktivitet och i synnerhet styrketräning har visat sig ha positiva effekter genom betaendorfiner.

Om denna artikel

Informationen till artikeln är hämtat från nedan angivna källor. Artikeln är skriven för att inspirera privatpersoner att ta ökat ansvar för sin långsiktiga hälsa. Artikeln är populärvetenskaplig och skall inte ses som en vetenskapligt säkerställd rekommendation. Det kan särskilt noteras att vi inte säkerställt att det inte finns bättre eller senare forskning och rön som kan komma till en annan slutsats. Det kan även noteras att artikeln är skriven av en journalist.



Gå till 'Alla tester'


Läs vad våra användare säger om oss här.

Gå tillbaka till alla Artiklar.