Lästid: 4 minuter

Uppdaterad: 2025-06-10

Anemi utan järnbrist – vad kan det bero på?

Trötthet, blekhet och andfåddhet är symtom som ofta kopplas till blodbrist (anemi), men vad händer om blodproven visar anemi trots att järnnivåerna är normala? Järnbrist är den vanligaste orsaken till anemi, men långt ifrån den enda.

I den här artikeln går vi igenom vad anemi utan järnbrist kan bero på, hur det utreds och vad du kan göra för att förbättra din blodstatus.

Vad är anemi?

Anemi innebär att kroppen har för lite hemoglobin (Hb), det syretransporterande proteinet i de röda blodkropparna. Detta gör att kroppens celler får mindre syre, vilket kan leda till symtom som:

  • Trötthet och orkeslöshet

  • Yrsel och hjärtklappning

  • Blek hud och slemhinnor

  • Andfåddhet vid ansträngning

Järnbrist är den vanligaste orsaken till anemi, men om järndepåerna (ferritin) är normala måste man leta efter andra möjliga förklaringar.

Vanliga orsaker till anemi utan samtidig järnbrist

1. Vitaminbrist – B12- och folatbrist

Vitamin B12 och folat (B9) är nödvändiga för att kroppen ska kunna producera friska röda blodkroppar. Om du har brist på dessa kan blodkropparna bli för stora (makrocytära), vilket kan orsaka anemi.

Vanliga orsaker till B12- och folatbrist:

  • Nedsatt upptag i tarmen (t.ex. vid celiaki eller magsäckssjukdom)

  • Ensidig kost, särskilt vid vegansk/vegetarisk kost (B12 finns främst i animaliska produkter)

  • Graviditet och ökad cellproduktion (högre behov av folat)

Lösning: B12 och folat kan tillföras via kosten eller som tillskott vid behov.

2. Inflammationsanemi – kronisk sjukdomsanemi

Vid långvariga sjukdomar som inflammation, infektion eller autoimmuna sjukdomar kan kroppen förändra hur den hanterar järn. Istället för att använda järn till att bilda blodkroppar, "låser" kroppen in det i depåerna, vilket leder till anemi trots normala eller höga järnnivåer.

Vanliga tillstånd som kan orsaka inflammationsanemi:

  • Kroniska infektioner (t.ex. tuberkulos eller hiv)

  • Autoimmuna sjukdomar (t.ex. reumatoid artrit, lupus, inflammatorisk tarmsjukdom)

  • Cancer

Lösning: Behandling av grundsjukdomen är viktigast. Järntillskott hjälper oftast inte vid denna typ av anemi.

3. Njursjukdom och låg EPO-produktion

Njurarna producerar erytropoietin (EPO), ett hormon som signalerar till benmärgen att bilda nya röda blodkroppar. Vid njursvikt eller kronisk njursjukdom kan EPO-produktionen minska, vilket leder till anemi.

Tecken på njurrelaterad anemi:

  • Trötthet och svullnad

  • Förhöjt kreatinin eller nedsatt njurfunktion

  • Lågt Hb trots normala järnnivåer

Lösning: Vid svår anemi kan EPO-behandling behövas för att stimulera blodbildningen.

4. Hemolytisk anemi – när blodkropparna bryts ner för snabbt

Vid hemolytisk anemi bryts de röda blodkropparna ner snabbare än kroppen hinner producera nya. Detta kan bero på autoimmuna sjukdomar, vissa läkemedel eller ärftliga tillstånd.

Tecken på hemolytisk anemi:

  • Gulaktig hud (gulsot)

  • Mörk urin

  • Förhöjda retikulocyter (omogna röda blodkroppar)

Lösning: Behandling beror på orsaken och kan inkludera kortison eller andra immundämpande läkemedel.

5. Benmärgssjukdomar och blodcancer

I sällsynta fall kan anemi utan järnbrist bero på sjukdomar i benmärgen, där blodkroppsproduktionen är störd.

Tecken som kan tyda på benmärgssjukdom:

  • Lågt antal blodkroppar (Hb, vita blodkroppar och blodplättar)

  • Oförklarliga blåmärken eller blödningar

  • Kraftig trötthet och infektionsbenägenhet

Lösning: Vid misstanke om benmärgssjukdom kan läkaren göra en benmärgsundersökning för att ställa diagnos.

Hur utreds anemi utan järnbrist?

Om du har lågt Hb men normala järnnivåer görs ofta följande tester:

  • Blodstatus – Ger en överblick av blodkropparnas storlek och antal.

  • Retikulocyter – Visar om kroppen försöker kompensera genom att producera fler röda blodkroppar.

  • Vitamin B12 och folat – Utesluter vitaminbrist.

  • Njurfunktion (kreatinin, eGFR) – Bedömer njurarnas förmåga att producera EPO.

  • Inflammationsmarkörer (CRP, SR) – Utreder eventuell anemi p.g.a. inflammation.

  • Hemolysprover (bilirubin, LD, haptoglobin) – Kan visa om blodkroppar bryts ner för snabbt.

Om orsaken fortfarande är oklar kan ytterligare tester eller benmärgsundersökning bli aktuella.

Vad kan du göra för att förbättra din blodstatus?

Om din anemi inte beror på järnbrist kan du fortfarande påverka din blodhälsa genom:

  • Näringsrik kost – Se till att få i dig tillräckligt med B12 (kött, fisk, ägg), folat (gröna bladgrönsaker, baljväxter) och protein.

  • Motion – Regelbunden rörelse stimulerar blodbildningen.

  • Behandling av underliggande sjukdom – Vid inflammationsanemi eller njurproblem är det viktigast att behandla grundorsaken.

Slutsats – Anemi är mer än bara järnbrist

Om du har anemi men normala järnnivåer finns det flera möjliga orsaker, från vitaminbrist och inflammation till njurproblem eller blodsjukdomar. En noggrann utredning hjälper till att hitta orsaken och rätt behandling.

Om du misstänker att du har anemi eller har fått avvikande blodvärden – prata med din läkare. Med rätt insatser kan de flesta former av anemi behandlas så att du får tillbaka din energi och hälsa!

Redaktör: Werlabs läkarteam

Granskare: Omid Hajimirsadeghi, legitimerad läkare, Werlabs

Källor

  1. McDonagh TA, et al. "2021 ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure." European Heart Journal, 2021.

  2. Cappellini MD, et al. "Iron deficiency across chronic inflammatory conditions: an overview." The Lancet Haematology, 2017.

  3. Kassebaum NJ, et al. "The global burden of anemia." Hematology/Oncology Clinics of North America, 2016.