Blodgrupper - Vad det är och varför det är livsviktigt

Blodgrupper är en av de mest grundläggande komponenterna i vår biologi men förblir ändå en gåta för många. Denna artikel syftar till att förklara indelningen av blodgrupper, belysa deras betydelse och förklara varför det är viktigt att känna till sin egen blodgrupp.

Vad är egentligen blodgrupper?

En blodgrupp är en specifik typ av protein som finns på ytan av röda blodkroppar. Dessa proteiner kallas antigener och är viktiga för att kroppen ska kunna känna igen främmande ämnen och skydda sig mot infektioner. Det finns fyra huvudtyper av blodgrupper: A, B, AB och O (i Sverige kan denna även benämnas som blodgrupp 0).

En person med blodgrupp A har antigenet A på sina röda blodkroppar, en person med blodgrupp B har antigenet B, och en person med både antigen A och antigen B har blodgrupp AB. Personer som saknar både antigen A och B har blodgrupp O.

Hur blodgrupper upptäcktes

Upptäckten av blodgrupper går tillbaka till början av 1900-talet. År 1901 upptäckte österrikaren Karl Landsteiner att människor kan ha olika typer av blod genom att utföra en serie experiment där han blandade blod från olika personer och observerade förändringar. Han kategoriserade sedan blod i tre grupper: A, B och AB.

År 1902 upptäckte Landsteiner en fjärde blodgrupp som han kallade O. Det var också under denna tid som teorin om att det fanns en kompatibilitet mellan blodgrupper började utvecklas.

För sin upptäckt av blodgrupper tilldelades Landsteiner Nobelpriset i medicin år 1930. Sedan dess har fortsatta studier lett till en djupare förståelse av blodgrupper och deras betydelse för medicinsk behandling.

Varför är det viktigt att känna till sin blodgrupp?

Att veta vilken blodgrupp man har är viktig av flera anledningar. Vid en blodtransfusion är det nödvändigt att matcha blodgrupper för att undvika en immunreaktion som kan vara livshotande. Det innebär att personer med blodgrupp A endast bör få transfusioner från personer med blodgrupp A eller O, personer med blodgrupp B endast bör få transfusioner från personer med blodgrupp B eller O, och personer med blodgrupp AB kan ta emot från alla grupper. Personer med blodgrupp O är så kallade "universalgivare" eftersom deras blod kan ges till alla blodgrupper - de kan dock bara ta emot blod från sin egen blodgruppstyp.

Att ha koll på vilken blodgrupp man har är också viktigt vid graviditet och förlossning. Om en mamma har en annan blodgrupp än sitt barn kan det uppstå komplikationer. Om moderns blodgrupp inte är kompatibel med fostrets kan det leda till att kroppen avvisar fostret som främmande.

Rh-systemet

En annan viktig faktor är det som kallas Rh-faktorn, vilken kan vara positiv eller negativ. Om du har Rh-faktorn i ditt blod är du Rh-positiv (Rh+). Om du inte har det, är du Rh-negativ (Rh-). Detta resulterar i att vi har åtta huvudblodgrupper: A+, A-, B+, B-, AB+, AB-, O+ och O-. Rh-status är särskilt viktig under graviditet, eftersom en Rh-negativ mor kan utveckla antikroppar mot sitt Rh-positiva barn, vilket kan leda till hälsoproblem för barnet.

Så vem kan ge blod till vem?

Donera blod:

Blodgrupp A: Kan donera blod till A och AB.
Blodgrupp B: Kan donera blod till B och AB.
Blodgrupp AB: Kan endast donera blod till AB.
Blodgrupp O: Kan donera blod till alla blodgrupper (A, B, AB, och O), och kallas därför för "universalgivare".

Ta emot blod:

Blodgrupp A: Kan ta emot blod från A och O.
Blodgrupp B: Kan ta emot blod från B och O.
Blodgrupp AB: Kan ta emot blod från alla blodgrupper (A, B, AB, och O), och kallas därför för "universalmottagare".
Blodgrupp O: Kan endast ta emot blod från O.

Hur man ärver blodgrupp

Blodgrupper ärvs genetiskt och generna som styr vilken blodgrupp vi har kallas för ABO-gener och är lokaliserade på kromosom nr 9. Det finns tre olika varianter av dessa gener: A, B och O. Om en person ärvt två A-gener blir deras blodgrupp A, om de har ärvt en B- och en O-gen blir deras blodgrupp B, om de har ärvt två B-gener blir deras blodgrupp B och om de har ärvt två O-gener blir deras blodgrupp O.

Vissa kombinationer av gener kan också resultera i olika undergrupper av blodgrupper, såsom A1 och A2 inom blodgrupp A. Det är därför som det finns många fler än bara fyra kända blodgrupper.

Så här kan olika genkombinationer resultera i olika blodgrupper:

AA eller AO = Blodgrupp A: Personer med denna genkombination har blodgrupp A.
BB eller BO = Blodgrupp B: Personer med denna genkombination har blodgrupp B.
AB = Blodgrupp AB: Personer med denna genkombination har blodgrupp AB.
OO = Blodgrupp O: Personer med denna genkombination har blodgrupp O.

Den vanligaste blodgruppen i Sverige är blodgrupp A.

Källor

Informationen i denna artikel baseras på följande källor:

Blodgrupper och blodtransfusioner på Vårdguiden.
Blodgrupper och graviditet på 1177 Vårdguiden.
Blodgrupper och ärftlighet på Karolinska Institutet.