
Varför är regelbundna hälsokontroller viktiga?
Lästid: 3 minuter
Publicerad: 2023-03-20
Uppdaterad: 2026-11-11
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Regelbundna hälsokontroller kan hjälpa dig att upptäcka vissa hälsorisker innan du får tydliga symtom. Genom att kontrollera relevanta blodvärden, följa förändringar över tid och få en medicinsk bedömning kan du få bättre förståelse för din hälsa och vilka levnadsvanor som kan vara viktiga för just dig.
Tillstånd som högt kolesterol, förhöjt blodsocker och högt blodtryck kan utvecklas gradvis utan att du märker det. En hälsokontroll kan därför ge värdefull information även när du känner dig frisk.
Samtidigt behöver hälsokontroller anpassas efter individen. Vilka prover som är relevanta och hur ofta de bör tas beror bland annat på ålder, ärftlighet, symtom och tidigare provresultat.
Sammanfattning
Regelbundna hälsokontroller kan ge ökad kunskap om din hälsa och hjälpa till att identifiera vissa riskfaktorer innan tydliga symtom uppstår.
Genom att följa relevanta blodvärden över tid kan du också få bättre förståelse för hur sjukdomar, behandlingar och levnadsvanor påverkar kroppen.
Det viktigaste är att välja undersökningar som är medicinskt relevanta för dig. En genomtänkt hälsokontroll handlar inte om att analysera så många värden som möjligt, utan om att få användbar information som kan ligga till grund för rätt åtgärder.
Vad är en hälsokontroll och vad kan den visa?
En hälsokontroll är en undersökning som syftar till att bedöma din hälsa och identifiera faktorer som kan påverka risken för framtida sjukdom.
En hälsokontroll via blodprov kan ge information om flera områden:
Blodsocker: Kan visa om blodsockernivåerna är förhöjda och bidra till att identifiera diabetes eller ökad risk för typ 2-diabetes.
Blodfetter: Kolesterol och triglycerider används för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom.
Blodstatus: Ger information om bland annat hemoglobin, röda och vita blodkroppar samt blodplättar.
Järnstatus: Kan hjälpa till att upptäcka järnbrist och utreda blodbrist.
Vitaminer och mineraler: Kan identifiera vissa näringsbrister när det finns anledning att misstänka dem.
Lever- och njurvärden: Ger information om markörer kopplade till leverns och njurarnas funktion.
Sköldkörtelvärden: Kan bidra till att upptäcka rubbningar i sköldkörtelns funktion.
Vilka analyser som är lämpliga beror på din individuella situation. Alla prover behöver inte ingå vid varje hälsokontroll.
Det är också viktigt att komma ihåg att blodprover bara visar en del av hälsan. Blodtryck, levnadsvanor, familjehistoria och eventuella symtom är andra viktiga delar av en medicinsk helhetsbedömning.
Varför är det bra att kontrollera hälsan innan symtom uppstår?
Vissa hälsoproblem utvecklas långsamt och ger få eller inga symtom i ett tidigt skede. Det gäller exempelvis förhöjda blodfetter, högt blodtryck och rubbningar i blodsockerregleringen. Genom att identifiera relevanta riskfaktorer kan du få möjlighet att göra förändringar innan problemen utvecklas vidare.
Förhöjt blodsocker och risk för typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes utvecklas ofta gradvis. Under en längre period kan blodsockret vara förhöjt utan att ge tydliga symtom.
Blodprover som glukos och HbA1c kan bidra till att identifiera diabetes och förstadier till sjukdomen.
Om förhöjda blodsockervärden upptäcks kan förändringar i kost, fysisk aktivitet och vikt, när det är relevant, minska risken för att utveckla typ 2-diabetes.
Regelbunden fysisk aktivitet och en kost med mindre tillsatt socker och mer fiberrika livsmedel är exempel på vanor som kan bidra till bättre blodsockerreglering.
Höga blodfetter och hjärt-kärlhälsa
Förhöjda blodfetter ger vanligtvis inga symtom, men vissa blodfettsrubbningar kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke.
Genom att analysera kolesterol och andra blodfetter kan man få information som används i en samlad bedömning av hjärt-kärlrisken.
Även blodtryck, rökning, diabetes, ålder och ärftlighet har stor betydelse.
Näringsbrister och blodbrist
Brist på exempelvis järn, vitamin B12 eller folat kan påverka blodbildningen och bidra till symtom som trötthet, orkeslöshet och koncentrationssvårigheter.
Vissa brister kan utvecklas gradvis och behöver inte ge tydliga symtom från början.
Blodprover kan hjälpa till att identifiera brister när det finns symtom eller riskfaktorer som motiverar provtagning.
Det är däremot inte alltid nödvändigt att kontrollera alla vitaminer och mineraler hos en person som mår bra och saknar särskilda riskfaktorer.
Hur ofta bör man göra en hälsokontroll?
Det finns inget bestämt intervall som passar alla. Hur ofta du bör göra en hälsokontroll beror på din ålder, hälsa, ärftlighet och vilka riskfaktorer du har.
För vissa personer kan det vara relevant att kontrollera utvalda värden regelbundet. För andra kan provtagning mer sällan, eller först vid symtom, vara tillräcklig.
En hälsokontroll kan vara särskilt relevant om du:
Har nära släktingar med hjärt-kärlsjukdom eller diabetes.
Tidigare har haft förhöjt blodsocker eller avvikande blodfetter.
Har långvariga symtom som trötthet eller nedsatt ork.
Har en sjukdom eller behandling som behöver följas upp.
Har riskfaktorer som högt blodtryck, rökning eller låg fysisk aktivitet.
Vill följa upp tidigare avvikande blodvärden efter medicinsk rekommendation.
Om ett blodprov visar en avvikelse kan uppföljning behövas efter veckor eller månader, beroende på vilken markör det gäller.
För den som är frisk och saknar särskilda riskfaktorer är täta, omfattande blodprovskontroller däremot inte alltid medicinskt motiverade.
Vilka blodprover är viktigast vid en hälsokontroll?
Vilka blodprover som är viktigast beror på vad du vill undersöka och vilka hälsorisker som är relevanta för dig.
Några vanliga analysområden är:
Blodsocker och HbA1c
Glukos och HbA1c används för att bedöma blodsockernivåer och kan bidra till att upptäcka diabetes eller ökad risk för typ 2-diabetes.
Kolesterol och blodfetter
Blodfetter, exempelvis LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider, används vid bedömning av hjärt-kärlrisk.
Blodstatus och järnvärden
Blodstatus innehåller flera markörer som ger information om blodbildningen.
Hemoglobin (Hb) används bland annat för att upptäcka blodbrist, medan ferritin kan ge information om kroppens järndepåer.
En fördjupad guide till blodstatus och järnvärden kan hjälpa dig att förstå hur dessa analyser används tillsammans.
Lever- och njurvärden
Lever- och njurprover kan vara relevanta vid vissa sjukdomar, läkemedelsbehandlingar eller andra riskfaktorer.
Sköldkörtelvärden
TSH och ibland fritt T4 kan analyseras vid misstanke om rubbningar i sköldkörtelns funktion.
En bred hälsokontroll kan innehålla flera av dessa analyser, men fler prover är inte alltid bättre. Det viktigaste är att undersökningarna har ett tydligt syfte.
Vad är fördelen med att följa blodvärden över tid?
Att jämföra blodvärden över tid kan ge mer information än att enbart titta på ett enskilt provresultat. Vissa värden förändras naturligt mellan olika provtagningstillfällen. Andra förändringar kan vara kopplade till levnadsvanor, sjukdom eller behandling.
Genom att följa relevanta markörer kan du exempelvis:
Se hur blodfetterna förändras efter kost- eller livsstilsförändringar.
Följa utvecklingen av blodsocker och HbA1c.
Kontrollera om en tidigare konstaterad järnbrist förbättras.
Följa upp avvikande värden efter läkarens rekommendation.
Det är viktigt att jämföra prover som har tagits under liknande förhållanden och att ta hänsyn till laboratoriets referensintervall. En mindre förändring behöver inte vara medicinskt betydelsefull. Därför bör provsvaren alltid tolkas i sitt sammanhang.
Kan en hälsokontroll hjälpa dig att förbättra dina levnadsvanor?
Ja, en hälsokontroll kan ge konkret information som hjälper dig att prioritera förändringar i vardagen.
Allmänna hälsoråd som att äta bättre, röra sig mer och återhämta sig ordentligt är viktiga, men provresultat kan ibland göra det lättare att förstå vilka riskfaktorer som är särskilt relevanta för dig.
Om du exempelvis har förhöjda blodfetter kan det vara motiverat att se över kost, fysisk aktivitet och andra riskfaktorer.
Om blodsockret är förhöjt kan regelbunden rörelse, förändrade matvanor och viktminskning vid behov vara betydelsefulla åtgärder.
Även små förändringar kan göra skillnad över tid:
Ta regelbundna promenader och minska stillasittandet.
Välj vatten oftare i stället för sockersötade drycker.
Ät mer grönsaker, fullkorn och fiberrika livsmedel.
Prioritera sömn och återhämtning.
Minska eller undvik tobaksbruk.
Begränsa alkoholkonsumtionen.
Det är däremot inte alltid möjligt att se effekten av förbättrade levnadsvanor i ett enskilt blodprov. Sömn, stress, psykiskt välbefinnande och fysisk funktion är också viktiga delar av hälsan.
Behöver man testa alla blodvärden?
Nej, det är sällan nödvändigt att analysera alla tillgängliga blodmarkörer.
Omfattande provtagningutan tydlig frågeställning kan leda till att värden upptäcks som ligger något utanför referensintervallet utan att det finns någon sjukdom bakom.
Det kan skapa onödig oro och leda till ytterligare undersökningar som inte alltid ger medicinsk nytta.
En mer genomtänkt strategi är att välja blodprover utifrån:
Ålder och individuella riskfaktorer
Ärftlighet
Tidigare sjukdomar
Symtom
Läkemedel och behandlingar
Tidigare avvikande provresultat
För vissa personer kan en bredare hälsokontroll vara motiverad. För andra är ett mindre antal riktade prover ett bättre alternativ.
Målet bör inte vara att testa så mycket som möjligt, utan att få information som faktiskt kan användas för att förbättra eller följa upp hälsan.
Hälsokontroller för kvinnor och män
Behovet av hälsokontroller kan förändras under livet och påverkas av bland annat biologiska faktorer, sjukdomshistoria och individuella risker.
Hälsokontroll för kvinnor
För kvinnor kan det under olika livsfaser vara relevant att uppmärksamma exempelvis:
Järnbrist vid rikliga menstruationer
Blodbrist och näringsstatus
Sköldkörtelrubbningar vid misstänkta symtom
Förändringar i hjärt-kärlrisk med stigande ålder
Hälsobesvär i samband med klimakteriet
Vilka prover som är relevanta avgörs av symtom och individuella förutsättningar. Hormonprover behövs exempelvis inte rutinmässigt för att bedöma ett typiskt klimakterium.
Hälsokontroll för män
För män kan det vara relevant att uppmärksamma:
Blodtryck och blodfetter
Blodsocker och diabetesrisk
Ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom
Testosteronnivåer vid symtom som talar för testosteronbrist
PSA efter individuell information och ställningstagande
PSA och testosteron är inte prover som alla män behöver ta rutinmässigt. Nyttan med provtagning behöver vägas mot eventuella nackdelar.
Oavsett kön är det individuella hälsotillståndet viktigare än att följa ett standardiserat testpaket utan hänsyn till personliga behov.
Hur påverkar åldern behovet av hälsokontroller?
Med stigande ålder ökar risken för flera vanliga sjukdomar, bland annat typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Det innebär att kontroll av exempelvis blodtryck, blodfetter och blodsocker kan bli mer relevant beroende på övriga riskfaktorer.
Hos yngre vuxna kan ärftlighet, symtom eller tidigare sjukdomar vara viktigare skäl till provtagning än åldern i sig.
En hälsokontroll bör därför anpassas efter livsfas och medicinska behov snarare än utgå från att alla behöver samma prover vid en viss ålder.
Hur tolkar man avvikande blodvärden?
Ett blodvärde som ligger utanför referensintervallet betyder inte automatiskt att du har en sjukdom.
Referensintervall beskriver vanligtvis det spann där värdena förväntas ligga hos en stor andel friska personer. Det innebär att även friska personer ibland kan ha resultat som ligger något över eller under intervallet.
Vid bedömningen av ett avvikande provsvar är det viktigt att ta hänsyn till:
Hur mycket värdet avviker
Om du har några symtom
Om andra blodprover också är avvikande
Tidigare provresultat
Läkemedel och sjukdomshistoria
Om värdet kan ha påverkats av tillfälliga faktorer
Ibland räcker det att ta om provet vid ett senare tillfälle. I andra fall behövs ytterligare undersökningar eller medicinsk behandling.
Det är därför viktigt att inte försöka optimera varje blodvärde på egen hand. Ett värde inom referensintervallet är inte alltid ett behandlingsmål, och högre eller lägre värden är inte automatiskt bättre.
Hur går en hälsokontroll via blodprov till?
En hälsokontroll via Werlabs genomförs i några enkla steg:
Välj hälsokontroll: Välj en undersökning som passar dina behov och de områden du vill följa upp.
Lämna blodprov: Besök ett anslutet provtagningsställe och följ eventuella förberedelseinstruktioner.
Ta del av resultaten: Dina provsvar presenteras digitalt tillsammans med laboratoriets referensintervall.
Få en medicinsk bedömning: En läkare granskar resultaten och ger en kommentar med eventuella rekommendationer.
Om något värde behöver följas upp får du information om lämpliga nästa steg.
En hälsokontroll via blodprov ersätter inte en medicinsk undersökning om du har symtom som behöver utredas.
Läs mer om Werlabs hälsokontroller och förebyggande hälsa.
Vanliga frågor
Hur ofta bör man göra en hälsokontroll?
Det finns inget generellt intervall som passar alla. Hur ofta en hälsokontroll är relevant beror på ålder, ärftlighet, symtom, sjukdomshistoria och tidigare provresultat. Personer med vissa riskfaktorer kan behöva regelbundna kontroller, medan friska personer utan särskilda risker inte alltid behöver återkommande omfattande blodprover.
Vilka blodprover bör ingå i en hälsokontroll?
Vanliga blodprover vid en hälsokontroll är blodstatus, blodsocker och blodfetter. Beroende på individuella behov kan även exempelvis ferritin, levervärden, njurvärden eller sköldkörtelprover vara relevanta. Vilka analyser som bör ingå beror på symtom, riskfaktorer och syftet med undersökningen.
Kan en hälsokontroll upptäcka sjukdomar innan man får symtom?
Ja, vissa blodprover kan upptäcka avvikelser innan tydliga symtom uppstår. Exempelvis kan förhöjt blodsocker och avvikande blodfetter identifieras genom provtagning. Däremot kan en hälsokontroll inte upptäcka alla sjukdomar, och normala blodvärden är ingen garanti för att du är helt frisk.
Är det bra att göra en hälsokontroll även om man känner sig frisk?
En hälsokontroll kan vara relevant även om du känner dig frisk, särskilt om du har riskfaktorer för exempelvis diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt är det inte säkert att omfattande blodprover ger någon medicinsk nytta för alla symtomfria personer. Undersökningarna bör därför väljas utifrån individuella behov.
Kan regelbundna blodprover hjälpa mig att förbättra min hälsa?
Ja, relevanta blodprover kan hjälpa dig att följa vissa hälsomarkörer och utvärdera förändringar över tid. Exempelvis kan blodfetter och HbA1c användas för att följa effekten av levnadsvanor eller behandling. Blodprover bör dock ses som ett komplement till andra viktiga faktorer, som fysisk aktivitet, kost, sömn, blodtryck och psykiskt välbefinnande.
Behöver jag fasta inför min provtagning?
Ja, vissa markörer som blodsocker och vissa blodfetter kräver fasta för att resultatet ska bli korrekt. Information om detta får du i samband med din beställning. Kom ihåg att ta med giltig legitimation till provtagningen.
Vad händer om mina provsvar är avvikande?
En läkare granskar alla dina svar. Om något värde ligger utanför referensintervallet får du förklaringar och råd om nästa steg. Om värdena indikerar att du behöver medicinsk utredning kommer läkaren att rekommendera dig att kontakta din vårdcentral.
Kan hälsokontrollen hjälpa vid trötthet och koncentrationssvårigheter?
Ja, genom att kontrollera markörer för exempelvis järn, vitamin D och hormonell balans kan man ofta hitta förklaringar till varför energinivåerna är låga eller varför man upplever koncentrationssvårigheter.
Källor
- Region Stockholm, Kunskapsstöd för vårdgivare, Hjärt- och kärlsjukdomar
- Livsmedelsverket, Nordiska näringsrekommendationer 2012
Hälsokontroller

Standard
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning av din hälsa.
Pris
0 kr

Kvinna
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning med fokus på kvinnohälsa.
Pris
2 395 kr
Medlemspris

Man
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning med fokus på manlig hälsa.
Pris
2 395 kr
Medlemspris
Fler artiklar (Levnadsvanor)

När bör man göra ett uppföljningsprov efter sin hälsokontroll?
Läs mer

Så tolkar du dina resultat efter en hälsokontroll
Läs mer

Varför blir man kortare med åldern - och kan det förebyggas?
Läs mer

Hjärntrötthet – vad kan mental trötthet bero på?
Läs mer

Fysiska symtom vid stress och ångest
Läs mer

Biologiska förklaringar till din prestation i träningen
Läs mer