Hur hälsovanor kan påverka depression

Depression är en av de vanligaste sjukdomarna i den industrialiserade världen och den rankas av WHO som den enskilt största bidragande orsaken till ohälsa globalt.

Vad är depression?

Depression kännetecknas av nedstämdhet, avsaknad av intresse eller känsla av glädje, skuldkänslor eller lågt självförtroende, dålig sömn och aptit, trötthetskänsla och dålig koncentrationsförmåga.

Ångestsyndrom syftar på en grupp mentala tillstånd som kännetecknas av känslor av ångest och rädsla, och innefattar generaliserat ångestsyndrom (GAD), panikångest, fobier, social ångest, tvångssyndrom (OCD) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Både depression och ångestsyndrom drabbar oftast kvinnor i högre utsträckning än män. Tillstånden kan leda till en försämrad vardaglig funktionsförmåga samt ett försämrat allmänt hälsotillstånd och nästan 5% av Sveriges befolkning lider av något eller bägge av dessa tillstånd. Psykisk ohälsa står för de vanligaste förekommande arbetsrelaterade hälsoproblemen i Sverige.

Vanliga symtom på depression

Depression yttrar sig ofta genom en ihållande känsla av sorg eller tomhet, irritabilitet och en markant minskning av intresse eller glädje i nästan alla aktiviteter. Andra vanliga symtom omfattar betydande viktförändringar, sömnproblem (såsom insomnia eller att sova för mycket), fysisk rastlöshet eller långsamhet, trötthet eller energibrist, känslor av värdelöshet eller orimligt stora skuldkänslor, svårigheter med att tänka, koncentrera sig eller fatta beslut, samt återkommande tankar på döden eller suicid. Det är viktigt att notera att depression inte bara påverkar individen psykiskt utan kan också påverka individen kroppsligt.

Från lätt till svår depression

Lätt depression: Lätt depression kan medföra signifikanta förändringar i dagliga funktioner, även om symptomen inte är lika allvarliga som vid måttlig till svår depression. Individer med lätt depression kan uppleva mindre energi, låg motivation för dagliga aktiviteter och en allmän känsla av melankoli som påverkar deras livskvalitet. Även om man mår dåligt kan man ofta fortsätta att fungera väl i sociala och praktiska sammanhang utan större svårigheter.

Medelsvår depression: När depressionen når en medelsvår nivå kan de fysiska och emotionella symtomen bli allvarligare. En person kan uppleva svårigheter att klara av dagliga rutiner, arbetsuppgifter eller sociala interaktioner. De kan också känna starka skuldkänslor och ha svårt att tänka klart. Det är vanligt att sömnen störs och det kan bli svårare att fokusera på arbete eller studier.

Svår depression: Svår depression karaktäriseras av allvarlig nedsatt funktion i de flesta aspekter av individens liv. Det kan innebära en förlust av intresse för livet och tankar på att vilja avsluta sitt liv. Personer med svår depression kan behöva hjälp med de mest grundläggande dagliga aktiviteterna, som att ta hand om sig själv eller göra hushållssysslor. Behandling och stöd är nödvändigt för att hantera svår depression.

Orsaker bakom depression

Orsakerna bakom depression är komplexa och multifaktoriella, vilket innebär att det ofta är en kombination av genetiska, biologiska, miljömässiga och psykologiska faktorer som spelar en roll. Genetisk ärftlighet kan öka risken för utveckling av depression, där vissa individer är mer sårbara på grund av sin familjehistoria. Biologiska faktorer omfattar neurokemiska obalanser i hjärnan, särskilt med avseende på signalsubstanser som serotonin, dopamin och noradrenalin, vilka är direkt involverade i regleringen av humöret.

Miljömässiga faktorer kan inkludera traumatiska livshändelser såsom förlust av en nära anhörig, ekonomiska problem eller långvarig stress på jobbet eller i personliga relationer. Psykologiska aspekter som låg självkänsla, pessimism eller tidigare mentala hälsoproblem spelar också en viktig roll.

Det är väsentligt att förstå denna komplexitet för att på ett effektivt sätt kunna behandla depression. En individanpassad behandlingsplan som innefattar de specifika orsakerna och symtomen för varje person är ofta den mest framgångsrika metoden. Behandlingsstrategier kan inkludera en kombination av psykoterapi, medicinering och förändringar i levnadsvanor för att stödja återhämtning och främja psykisk hälsa.

Sambandet mellan hälsovanor och depression

Levnadsvanor och dagliga rutiner kan ha en stor inverkan på individens mentala hälsa, inklusive risken för att utveckla depression. Enligt forskning från Harvard University, finns det flera vanliga hälsovanor som kan minska risken för depression, såsom regelbunden motion, en hälsosam kost, tillräckligt med sömn och sociala interaktioner. Överdriven användning av alkohol och droger samt brist på fysisk aktivitet kan också öka risken för depression.

Depression och sjukdomar relaterade till levnadsvanor

Kopplingen mellan depression och andra hälsotillstånd är inte enkel. Depression ökar bland annat risken för t. ex. hjärt- och kärlsjukdom.

Alan Rozanski skriver i tidskriften Journal of the American College of Cardiology “De mekanismer som gör att depression förorsakar hjärt-och kärlsjukdomar faller inom två kategorier;

en högre frekvens av dåliga hälsovanor såsom rökning och fysisk inaktivitet
bristande efterlevnad av läkemedelsbehandling samt direkta patofysiologiska "effekter”

Det här är skälet till varför träning inte bara bekämpar orsakerna till hjärtsjukdom utan också kan lindra depressionssymtom. Fysisk träning har dokumenterat positiva effekter på psykiskt välmående.

Det här kan du göra för att må bättre

Förbättring av ditt mentala välbefinnande kan börja med relativt enkla förändringar i dina levnadsvanor. Här är några handfasta tips för att främja en bättre övergripande psykisk hälsa:

Regelbunden motion: Börja med lågintensiva aktiviteter som promenader eller yoga om du inte är van vid fysisk aktivitet. Målsättningen är att öka till minst 150 minuter måttlig träning varje vecka.
Balanserad kost: En kost rik på frukt, grönsaker, magert protein och hela kornprodukter kan inte bara förbättra din fysiska hälsa, men också ditt mentala tillstånd. Omega-3-fettsyror, som finns i fet fisk och linfrön, har visat sig ha positiva effekter på depression.

Tillräcklig sömn: Kvalitet över kvantitet är viktigt. Försök att fastställa en regelbunden sovrutin och skapa en sovmiljö som främjar vilsam sömn.
Stresshantering: Tekniker som mindfulness, meditation och djupandningsövningar kan vara effektiva för att minska stressnivåerna. Att lära sig att balansera arbete och fritid är också avgörande.
Socialt stöd: Bygg upp ett starkt stödsystem av vänner och familj. Att dela dina känslor och erfarenheter med andra kan vara en kraftfull metod för att hantera emotionell stress.
Professionellt stöd: Tveka inte att söka professionell hjälp. Psykoterapi, beteendeterapi och i vissa fall medicinsk behandling kan vara nödvändigt för att hantera djupare psykiska problem.

Genom att göra medvetna val som främjar hälsa; både fysisk och mental, kan individer hitta lättnad i symtomen på depression och förbättra sin livskvalitet. Det är viktigt att komma ihåg att dessa tips inte ersätter specialistvård, utan bör ses som kompletterande åtgärder.

Hur motion kan vara ett verktyg mot depression

Alla vet att träning är bra för hälsan. Regelbunden träning minskar riskerna för hjärtsjukdom och diabetes samt ökar den förväntade livslängden. När man känner sig deprimerad är träning kanske det sista man vill hålla på med, men allt mer forskning tyder på att vi kanske kan ‘svettas bort depressionen’. Hur som helst kan träning användas tillsammans med andra behandlingsmetoder för att lindra depressionssymptomen och hjälpa oss att leva ett tillfredsställande liv.

Trots att fysisk smärta och depression är två olika saker finns det likheter i det sätt som den mänskliga hjärnan reagerar på båda tillstånden genom att involvera samma nervbanor. Många talar om att de upplever mental smärta när de känner sig deprimerade eller har förlorat någon närstående, för att ta några exempel. Under perioder av utdragen stress och smärta producerar kroppen endorfiner för att hjälpa oss att klara av smärtan. Därför anser vissa forskare att endorfiner kan avhjälpa depressionskänslor lika väl som fysisk smärta.

Om Werlabs hälsokontroller

Att engagera sig i sådant man tidigare njöt av; som att umgås med familj och vänner, samt att äta och sova ordentligt bör vara det första steget till självhjälp. Det allra viktigaste är dock att kontakta sjukvården och be om hjälp om man inte upplever en förbättring.

För att hålla full koll på din hälsa och få ett svar på om dina förändringar i levnadsvanor verkligen lönar sig rekommenderar vi regelbundna kontroller av din hälsa. Titta igenom vårt utbud av hälsokontroller och se vilken som passar dig bäst.